Hållbar utveckling utifrån förskoleklassens och skolans uppdrag

Sammanfattning

Lärande på grund av hållbar tillväxt existerar en viktigt syfte inom förskola samt förskoleklass.

Skolverket delar ut utmärkelsen Skola för hållbar utveckling till förskolor, skolor och vuxenutbildningar som jobbar aktivt med frågor som rör hållbarhet

i enlighet med FNs globala hållbarhetsmål bör träning ge samtliga ungar samt unga kunskaper samt förmågor vilket utför dem rustade för att bidra mot enstaka hållbar tillväxt inom en internationellt perspektiv. Därför intresserar sig flera vetenskapsman idag på grund av hållbarhetsfrågor inom ramen till yngre barns träning. Bland annat undersöker vetenskapsman hur utbildning på grund av hållbar tillväxt förmå ge utrymme till barns perspektiv, delaktighet samt aktörskap.

inom den denna plats artikeln presenteras påverkan ifrån aktuell svensk undersökning likt rör utbildning på grund av hållbar tillväxt. Syftet existerar för att motivera förskollärare samt pedagog vilket önskar förbättra undervisningen inom detta denna plats området.

Introduktion

Allt fler rapporter visar för att tillståndet existerar allvarligt på grund av vår planet.

oss går mot en allt varmare klimat, livsmiljöer till människor samt varelse förstörs samt den biologiska mångfalden existerar hotad. Därför ser flera människor för att oss måste förändra samhället inom ett mer hållbar riktning. oss behöver inse vår samhörighet tillsammans med naturen samt förstå för att våra liv existerar sammanflätade tillsammans jordens olika ekosystem.

på grund av för att förändring bör behärska ske existerar träning en viktigt verktyg. detta kämpa bland annat fast inom FNs globala hållbarhetsmål [1] såsom flera från världens länder äger förbundit sig för att nå. beneath dem senaste decennierna äger därför allt fler vetenskapsman, både internationellt samt inom land, intresserat sig på grund av hållbarhetsfrågor inom ramen på grund av yngre barns kurs [2].

inom landet besitter utbildning på grund av hållbar tillväxt även förtydligats liksom en syfte på grund av förskolans utbildning inom den senaste revideringen från läroplanen (Lpfö 18/SKOLFS 2018:50).

Figur 1.Lärande på grund av hållbar tillväxt existerar en uttalat syfte till förskolan. (Bild: mcconnmama, Pixabay.)

När detta gäller miljö- samt hållbarhetsfrågor inom svensk utbildning besitter vetenskapsman studerat både styrdokument samt utbildning samt sett för att tre undervisningstraditioner existerar framträdande.

Dessa existerar faktabaserad, normerande samt pluralistisk tradition [3]. Den faktabaserade traditionen utgår ifrån för att miljöfrågor existerar kunskapsproblem. detta innebär för att faktakunskaper ses likt kritisk till för att behärska fatta beslut inom liknande ämnen. Därmed blir undervisningens viktigaste övning för att små människor får lära sig vetenskapliga beskrivningar, modeller samt detaljer angående miljö- samt hållbarhetsfrågor.

Den normerande traditionen ser miljöfrågor liksom inom inledande grabb attityd- samt livsstilsproblem. detta innebär för att undervisningen ofta fokuserar vid vilket vilket existerar god på grund av miljön samt vid för att lära ungar miljömedvetna handlingssätt. Den pluralistiska traditionen betonar istället för att miljöfrågor existerar politiska bekymmer.

detta innebär för att undervisningen behöver lyfta fram olika intressen samt perspektiv vid miljöfrågor samt låta barnen möta detaljer ifrån olika källor. Barnen behöver erhålla träna väsentlig undersökning, testa olika idéer samt samtala angående olika handlingsalternativ.

Inom förskolans erfarenhet äger undersökning demonstrerat för att utbildning till hållbar tillväxt ofta handlar ifall naturmöten, hantering från avfallsmaterial samt för att värna ifall miljön.

Undervisningen innehåller miljö- samt naturfostran var unge socialiseras in inom en miljömedvetet förhållningssätt. enstaka normerande undervisningstradition tillsammans med fokus vid individens hushållande tillsammans tillgångar dominerar, dock man är kapabel även titta spår från ett faktabaserad tradition tillsammans med fokus vid utbildning angående naturen [4].

detta innebär å en sidan för att barnen får chans för att personligen engagera sig inom miljö- samt hållbarhetsfrågor samt för att dem är kapabel förbättra kunskaper likt dem behöver till för att förstå samt ta ställning inom sådana ämnen. Å andra sidan innebär detta för att detta finns utrymme på grund av förskollärare för att förbättra ett mer pluralistisk utbildning liksom ger barnen större möjligheter för att förbättra en bedömande förhållningssätt.

Ett sätt för att förbättra undervisningen inom mer pluralistisk riktning förmå artikel för att öka barns delaktighet samt aktörskap samt ge barns perspektiv vid hållbarhetsfrågor vilket rör deras liv större innebörd inom undervisningen.

dem senaste år besitter detta publicerats flera studier tillsammans med fokus vid just barns perspektiv, delaktighet samt aktörskap, vilket bidrar tillsammans med förståelse då detta gäller utbildning till hållbar tillväxt på grund av yngre unge. Studier besitter även fokuserat vid hur utbildning förmå ge små människor tillfälle för att förbättra samhörighet tillsammans med naturen.

inom denna nyhet presenteras påverkan ifrån fem aktuella studier, genomförda inom förskola samt förskoleklass inom landet. Syftet existerar för att ge stöd samt inspiration mot förskollärare samt pedagog såsom önskar förbättra undervisningen till hållbar utveckling.

Barns delaktighet viktig inom utbildning till hållbar utveckling

För för att ungar bör ett fåtal chans för att förbättra medvetande på grund av människans beroende från samt samhörighet tillsammans naturen existerar detta viktigt för att dem får existera delaktiga inom miljö- samt hållbarhetsarbetet.

Detta lyfts fram inom ett forskning från vetenskapsman nära universitet eller akademisk institution till utbildning samt informationsutbyte inom Jönköping [5].

Lärande för hållbar utveckling är ett viktigt mål i förskola och förskoleklass

Studien syftade mot för att illuminera förskolebarns meningsskapande samt nyfikenhet kring nya objekt vid förskolegården, såsom insektshotell, fågelholkar samt ätliga växter, avsedda för att främja ekosystemtjänster. distrikt Jönköping besitter slutfört en tvåårigt utvecklingsprojekt tillsammans tillsammans nio förskolor inom avsikt för att både främja biodiversitet samt barns möjligheter mot lek samt utbildning genom för att förbättra miljön vid förskolegårdarna.

I studien undersökte forskarna barns nyfikenhet samt meningsskapande genom för att följa tillsammans med ungar vid promenader vid förskolegården.

Totalt deltog 23 ungar, liksom fanns omkring fyra tid. Barnen fick visa sina favoritplatser, förklara vilket dem tyckte angående samt vilket dem brukade utföra var. dem fick även ämnen angående dem objekt likt skulle främja ekosystemtjänster likt ägde placerats ut vid gården. Resultaten visar för att endast en fåtal ungar spontant uppmärksammade dem olika föremålen.

enstaka förklaring mot detta kunna artikel för att barnen ej ägde varit involverade inom utvecklingen från förskolegården samt för att dem ej fick guidning alternativt blev motiverade inom sitt nyfikenhet från vuxna.

På den enda förskola var barnen ägde varit delaktiga inom för att konstruera en insektshotell fanns barnen mer medvetna ifall varför insektshotellet ägde satts upp.

Forskarna lyfter därför fram nödvändigheten från för att förskollärare samt pedagog stimulerar barnens nyfikenhet samt utför barnen delaktiga inom arbetet till hållbarhet. dem föreslår för att barns delaktighet inom designandet från förskolegårdar liksom förmå främja biodiversitet är kapabel existera en sätt för att främja barns medvetande till samt samhörighet tillsammans med naturen.

Samspel mellan barns perspektiv samt givna syfte inom undervisningen

En förutsättning till för att ungar bör behärska existera delaktiga inom kurs på grund av hållbar tillväxt existerar för att dem vuxna lyssnar vid barnen.

Barnens reflektioner, erfarenheter samt intressen är kapabel då bli enstaka utgångspunkt inom undervisningen. undersökning visar däremot för att detta är kapabel existera svårt på grund av förskollärare samt pedagog för att ge utrymme på grund av innehåll skapat utifrån barns erfarenheter samt intressen samt samtidigt behandla en självklart innehåll, baserat vid läroplanen.

Läs mer om utmärkelsen och hur du gör för att ansöka

Detta didaktiska dilemma belyses inom enstaka lärande genomförd från vetenskapsman ifrån Stockholms, Umeå samt Uppsala högskola [6]. inom studien analyserade forskarna seminariediskussioner tillsammans fem grupper från förskollärarstudenter, tillsammans fem-sex deltagare inom varenda assemblage. Studenterna ägde fått mot övning för att organisera en arbetsuppgift inom området hållbar tillväxt till ungar inom åldrarna 1-5 kalenderår.

ett utgångspunkt på grund av planeringen plats för att några unge ägde hittat skräp inom ett intilliggande skog.

Forskarna kunde titta för att studenterna å en sidan diskuterade förberedelse utifrån en självklart innehåll, mot modell för att lära barnen hur olika sorters skräp bör hanteras. Å andra sidan diskuterade studenterna förberedelse tillsammans en innehåll skapat utifrån barnens reflektioner samt erfarenheter.

Utöver detta kunde forskarna känna igen en tredjeplats sätt för att organisera utbildning. detta innebar för att studenterna hanterade detta didaktiska dilemmat genom för att pendla mellan en skapat samt en självklart innehåll. på denna plats fick barnens idéer angående skräp bli utgångspunkt inom undervisningen, vilket innebar för att skräp ej plats definierat vid förhand.

Däremot fanns bestämda uppgift tillsammans undervisningen. detta handlade angående för att barnen skulle erhålla utforska samt lära sig mer ifall vilket skräp förmå existera utifrån olika perspektiv. dem skulle även erhålla förbättra förmågan för att utföra sin röst hörd samt uttrycka idéer angående hållbar tillväxt. Studenterna föreslog för att undervisningen skulle behärska börja tillsammans med ett samtal utifrån ämnen liksom ”Vad existerar skräp till dig, enstaka myra, ett nötboskap alternativt ett kråka?” alternativt genom för att låta barnen diskutera vad likt existerar skräp inom skogen samt samla information angående detta.

Detta existerar en modell vid enstaka pluralistisk utbildning var olika perspektiv får utrymme utifrån barnens intressen samt nyfikenhet, samtidigt vilket läraren är kapabel styra genom för att hjälpa barnen för att hålla fokus vid hållbarhetsfrågor.

Det finns fler utfall ifrån undersökning såsom visar vid den didaktiska utmaningen inom för att ge utrymme på grund av innehåll skapat utifrån barns nyfikenhet samt samtidigt ge barnen möjligheter mot utbildning på grund av hållbar tillväxt baserat vid läroplanens uppgift.

angående förskollärare utgår ifrån för att barnens intressen bör styra praktiken samt ej aktivt vägleder barnen, finns fara för att möjligheter mot utbildning från naturvetenskapligt innehåll samt utbildning till hållbar tillväxt ej tas tillvara. vetenskapsman ifrån Örebro samt Umeå högskola äger dock inom enstaka forskning kunnat titta hur förskollärare är kapabel producera goda förutsättningar till utbildning på grund av hållbar tillväxt genom för att guida barnen tillsammans utgångspunkt inom deras nyfikenhet [7].

Forskarna observerade aktiviteter likt omfattade naturvetenskap nära 14 förskolor, samt ägde uppföljande konversation tillsammans förskollärare nära varenda förskola.

Bland annat visar upp forskarna konsekvens ifrån enstaka sektion tillsammans ungar mellan numeriskt värde samt fem tid. beneath ett utflykt mot skogen blev enstaka samling unge intresserade från några svampar vilket växte vid en växt.

dem döpte enstaka från svamparna mot Musli samt skapde ett fantasivärld runt Musli samt dess släktingar. liksom en sätt för att presentera naturvetenskapligt innehåll samt samtidigt bygga vid barnens nyfikenhet samt fantasier ifall Musli vilket ett kompis, bestämde sig förskollärarna till för att starta ett brevväxling mellan Musli samt barnen.

inom en från breven frågade Musli vad barnen äter samt hur dem fullfölja detta. Barnen svarade för att dem gärna äter kakor samt frågade angående Musli även tycker ifall detta. detta blev startskottet till en utforskande från hur samt vad svampar äter – dem besitter ju ingen mun! inom detta kontext såg förskollärarna chans för att rikta fokus mot naturvetenskapliga förklaringar samt förklara på grund av barnen hur näring transporteras ifrån trädet mot svampen.

detta ledde mot en vidare utforskande från relationen mellan svampar samt växt, dock även hur detta ser ut inuti trädet samt hur detta får sin näring. dem vuxnas vägledning gav alltså tillfälle på grund av barnen för att förbättra sina kunskaper samt mot modell uppmärksamma hur olika organismer inom ekosystemet existerar beroende från varandra.

Genom för att förskollärarna byggde vidare vid barnens vänskap tillsammans med Musli öppnade detta även upp på grund av moraliska samt etiska dimensioner inom undervisningen samt problem att diskutera angående respekt till andra levande varelser.

vid sålunda sätt kunde den sociala dimensionen från hållbar tillväxt komma in inom undervisningen. Forskarna diskuterar även på grund av för att genom för att barnens ämnen får innebörd är kapabel deras självförtroende stärkas.

Utgångspunkt inom barns ämnen till för att främja aktörskap

Undervisning liksom tar sin utgångspunkt just inom barns ämnen existerar fokus inom ett ytterligare lärande, var enstaka vetenskapsman nära Stockholms högskola följde undervisningen inom numeriskt värde förskoleklasser, beneath en plan angående växt liksom pågick en helt skolår [8].

inom studien lyfter forskaren fram betydelsen från för att pedagog besitter en inlyssnande förhållningssätt mot barns problem att diskutera. denna beskriver detta såsom enstaka förutsättning på grund av för att ungar bör behärska förbättra aktörskap, enstaka förmåga för att agera på grund av för att påverka. effekt ifrån studien visar vad liksom kunna hända då barns ämnen samt funderingar angående en ämnesinnehåll blir utgångspunkt samt drivkraft inom en uppdrag.

Enligt FNs globala hållbarhetsmål ska utbildning ge alla barn och unga kunskaper och förmågor som gör dem rustade att bidra till en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv

Vilka ämnen uppstår hos barnen samt hur förmå dem utmanas vidare?

Forskaren följde både elevernas samt lärarnas jobb beneath läka projektet samt dokumenterade detta genom film- samt ljudinspelningar, fotografier samt fältanteckningar. Resultaten visar för att inom start från projektet samtalade barnen ofta angående träden inom relation mot sina egna liv samt gjorde jämförelser mellan växt samt sina egna kroppar.

detta ledde mot för att barnen precis började utforska trädets samtliga delar, jämföra olika växt samt undersöka likheter samt skillnader mellan den egna kroppen samt trädet. Barnen lyfte fram idéer angående för att växt möjligen äter tillsammans rötterna samt för att dem andas tillsammans bladen. denna plats såg lärarna enstaka tillfälle för att presentera fotosyntesen till barnen.

En pedagog berättade för att barnen beneath projektets gång även gjorde fler samt fler kopplingar likt visar vid relationer mellan träd samt människor.

Barnen kunde informera för att människor samt varelse behöver träd på grund av andning, att födas samt skydd. Barnens förslag angående hur trädprojektet kunde vandra vidare beneath vintern ledde även mot för att dem började utforska vilka vilt liksom behöver växt samt lever nära träd samt hur djuren lever beneath vintern. då våren kom studerade barnen småkryp vilket vaknade inom trädens att vara nära något samt detta ledde mot nya undersökningar från kopplingar mellan träd samt småkryp samt mikroliv.

Under all projektet dokumenterade lärarna barnens problem att diskutera samt tog dessa vid allvar.

Barnens teorier prövades samt gav energi mot vidare diskussioner samt utforskande angående trädets inre. Resultaten visar för att genom för att lärarna lyssnade mot dem problem att diskutera liksom barnen ställde nära vardagliga möten tillsammans omvärlden blev detta möjligt för att detaljerad utforska ekologiska samband samt hur olika organismer existerar beroende från varandra.

Drama samt lek liksom en sätt för att förbättra samhörighet tillsammans naturen

Flera vetenskapsman debatterar till för att kurs på grund av hållbar tillväxt behöver fokusera vid samhörighet tillsammans med naturen istället på grund av för att sätta människan inom centrum samt titta naturen såsom en objekt [7].

inom enstaka undersökning från ett vetenskapsman nära relaterat till göteborg högskola [9] existerar utgångspunkten just för att kurs till hållbar tillväxt behöver ge unge möjligheter för att uppleva samhörighet tillsammans med naturen.

I studien följde forskaren enstaka assemblage tillsammans med 16 förskolebarn inom åldern fyra mot sex kalenderår beneath samt efter enstaka teaterföreställning.

Forskaren deltog beneath flera månader återkommande inom aktiviteter, gjorde fältanteckningar samt ljud- samt videoinspelningar. beneath föreställningen fick barnen ”komma samman” tillsammans med insekter som pollinerar genom för att hjälpa insekter som pollinerar (skådespelare) för att pollinera blommor samt titta hur stora fina äpplen sedan växte fram.

dem fick även existera tillsammans med angående för att detta kom människor vilket besprutade växterna tillsammans pesticider, vilket gjorde för att vissa växter vissnade, en från bina blev svårt osunt samt äpplena blev små.

Undervisningen ska bidra med redskap för att alla ska kunna leva och arbeta på ett hållbart sätt

Barnen fick därefter chans för att agera till för att skydda bina samt föreställningen avslutades tillsammans enstaka äppelfest. Barnen fick efter föreställningen tillsammans sig ett fröförpackning sålunda för att dem kunde plantera blommor åt bina hemma.

Enligt forskaren därför visar resultaten ifrån studien för att föreställningen gav barnen chans för att känna igen sig tillsammans bina.

Efter föreställningen fortsatte barnen beneath utdragen tidsperiod för att engagera sig inom insekter som pollinerar samt deras öden. Bland annat ville enstaka flicka erbjuda in insekter som pollinerar mot förskolegården samt detta ledde mot en arbetsuppgift var varenda ungar planterade blommor vid gården. nära diskussion beneath enstaka fruktstund reflekterade en små människor ovan för att insekter som pollinerar ger oss äpplen sålunda för att oss är kapabel förtära mellanmål.

oss kunna även utföra smoothie dock angående samtliga insekter som pollinerar dör är kapabel oss ej utföra smoothie. vid barnens initiativ ritade dem bilder från insekter som pollinerar samt barnen uttryckte sympati till bina likt blir hotade från människor likt sprejar gift. beneath ett fri utelek gjorde enstaka pojke en bad mot insekter som pollinerar från en tallrik tillsammans med stenar samt kulor inom.

Barnen berättade även ifall egna intryck från insekter som pollinerar likt dem träffade inom kontext utanför förskolan.

Forskaren tolkar aktiviteterna vilket en formulering till för att barnen upplever för att dem existerar enstaka sektion från naturen, ej separerade ifrån den. detta skapar möjligheter till barnen för att vid en lekfullt sätt hantera problemet tillsammans med hot mot insekter som pollinerar samt engagera sig inom frågan istället på grund av för att liksom observatörer lära sig information ifall insekter som pollinerar.

dem får möjligheter för att titta bortom enstaka världsbild tillsammans med människan inom centrum samt uppmärksamma våra relationer mot andra arter. Forskaren lyfter fram den pedagogiska potentialen inom scenbearbetning från berättelser tillsammans med vilt likt en sätt för att hantera hållbarhetsfrågor inom förskolan.

Även till riktigt små ungar, inom åldrarna en mot numeriskt värde tid, kunna teaterpjäs samt lek existera en sätt för att förbättra känslor från samhörighet tillsammans naturen.

detta visar utfall ifrån andra delar från studien [7], likt presenterades ovan. på denna plats beskriver forskarna hur ett barngrupp beneath enstaka skogsutflykt uppmärksammade skator vilket åt från deras smörgåsrester. Detta blev upptakten mot en tema angående skator. Barnen fick bland annat tillsammans tillsammans förskollärarna testa för att vandra, flyga samt förtära vilket skator.

nära en situation visade ett från förskollärarna för att denna fanns ett isolerad samt sorgsen skata. Flera från barnen kom tillsammans kramar samt i enlighet med förskolläraren ägde barnen tidigare ej demonstrerat sådan ömhet. Forskarna drar slutsatsen för att scenbearbetning samt lek gav barnen möjligheter för att lära sig ifall naturen, dock även knyta an mot naturen genom empati samt fantasi.

Inspiration mot kollegiala konversation angående utbildning till hållbar utveckling

Lärande på grund av hållbar tillväxt existerar idag en uttalat uppgift inom både förskola samt förskoleklass samt hållbarhetsfrågorna existerar inom allra högsta grad aktuella till våra yngsta medborgare.

utbildning till hållbar tillväxt får därför ofta stort utrymme inom yngre barns träning. inom den denna plats artikeln äger jag lyft fram några forskningsresultat vilket visar vid betydelsen från barns delaktighet samt perspektiv samt vilka möjligheter detta förmå öppna inom undervisningen. Min förhoppning existerar för att dessa effekt bör motivera mot kollegiala diskussion ifall hur undervisningen förmå utvecklas inom ett mer pluralistisk riktning likt ger små människor möjligheter för att förbättra både aktörskap samt emotion från samhörighet tillsammans naturen.

Figur 2.Ulrika Bossér

Författare

Ulrika Bossér existerar universitetslektor nära avdelningen på grund av pedagogik samt utbildning, Linnéuniversitetet (Figur 2).

denna forskar inom naturvetenskapernas didaktik tillsammans med fokus vid bland annat lärares kollegiala tillväxt från undervisning.

Referenser

1. United Nations Development Programme.

   dem globala målen. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-4-god-utbildning-alla/.

2. Ärlemalm-Hagsér E, Hedefalk M. Tema: Förskolan samt träning på grund av hållbar tillväxt – skandinavisk undersökning inom fältet förskola samt hållbarhet. träning & demokrati. 2018;27(2):7-14.
   Undervisning genom lärande för hållbar utveckling ger kunskaper om möjligheterna att bidra till en hållbar utveckling och en förståelse för hur människors livsstil påverkar hälsan, miljön och samhället

3. Sandell K, Öhman J, Östman L. Education for sustainable development: natur, school and democracy. Lund: Studentlitteratur; 2005.
4. Ärlemalm-Hagsér E, Sundberg B. Naturmöten samt källsortering – ett kvantitativ forskning angående utbildning till hållbar tillväxt inom förskolan. NorDiNa. 2016;12(2):140-56.
5. Almers E, Askerlund P, Samuelsson T, Waite S.

   Children’s preferences for schoolyard features and understanding of ecosystem service innovations – a study in fem Swedish preschools.

   Läroplanen innehåller fem delar: skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen, förskoleklassen, fritidshemmet samt kursplaner som kompletteras med betygskriterier

   Journal of adventure education and outdoor learning. 2021;21(3):230-46.

6. Hedefalk M, Caiman C, Ottander C, Almqvist J. Didactical dilemmas when planning teaching for sustainable development in preeschool. Environmental education research.
   
   
7. 



2021;27(1):37-49.

8. Sundberg B, Areljung S, Ottander C. Opportunities for education for sustainability through multidimensional preschool science. NorDiNa. 2019;15(4):358-69.
9. Halvars B. Barns ämnen beneath enstaka utforskande process kring växt. NorDiNa. 2021;17(1):4-19.
10. Waldemariam K. `Becoming with bees´: generating affect and response-abilities with the dying bees in early childhood education.

    Discourse: Studies in the cultural politics of education. 2020;41(3):391-406.