peababy.pages.dev









Vem bevisade att atomen fanns

Atomteori

Denna sidan handlar främst angående historiska modeller från atomen. till den moderna synen vid atomen, titta atomfysik.

Atomteorin, alternativt atomläran såsom detta även kallas, äger funnits sedan antiken, dock blev ursprunglig allmänt accepterad vid 1800-talet.

I samband med sina undersökningar hade han utarbetat teorin att atomen var en miniatyrkopia av solsystemet: runt en kärna kretsade elektroner precis som planeterna kretsar runt solen

Detta är kapabel bero vid för att några från dem naturfilosofer liksom ägde störst effekt innan dess ej trodde vid existensen från atomer. [1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Atomism

[redigera | redigera wikitext]

Grekisk atomism kallas vanligtvis teorin ifall för att allt existerar uppbyggt från ett byggsten kallad atom, vilket betyder odelbar vid grekiska[2].

Teorin kommer ursprungligen ifrån Leukippos, ett grekisk filosof[3], dock spreds från hans student, Demokritos. Leukippos samt Demokritos menade för att allt består från tomrum samt ett oändlig mängd odelbara enheter, således kallade atomer. dem ansåg vidare för att atomerna ständigt funnits, dock för att dem existerar olika mot form eller gestalt samt storlek.[4]

John Dalton

[redigera | redigera wikitext]

Under 1700-talet utfördes massvis tillsammans med praktiska experiment ifall kemiska processer.

John Dalton studerade resultaten ifrån dessa samt tid 1803 presenterade han enstaka samlad atomteori var denne bevisade för att enstaka kemisk reaktion innebär enstaka omfördelning från atomer. han bekräftade för att massan bevaras beneath reaktioner samt skapade precursor mot detta periodiska systemet liksom Dmitri Mendeleev visade upp 1869.[5]

Russinkakemodellen

[redigera | redigera wikitext]

År 1897 presenterade J.J.

Thomson enstaka atommodell vilket ofta kallas på grund av russinkakemodellen (eng.

the plum pudding model). han tänkte för att varenda atomer existerar ett positivt laddad klump tillsammans med negativa elektroner såsom gård runt inuti den positiva klumpen.[6] Thomson tog även fram bevis till för att elektronen plats ett partikel, istället till ett våg, vilket plats något likt den tidens vetenskapsman fanns oense ifall.

Detta gjorde denne genom för att undersöka katodstrålarna inom elektriska urladdningsrör tillsammans hjälp från magnetiska fält. Genom för att föra fram belägg till för att elektronen ägde enstaka bestämd massa samt laddning kunde denne bevisa för att den fanns ett partikel.[7]

Upptäckten från kärnan

[redigera | redigera wikitext]

Ernest Rutherford, enstaka från Thomsons studenter, tog nästa steg inom utvecklingen från atommodellen.

tid 1909 utförde Hans Geiger samt Ernest Madsen en experiment var dem bestrålade alfapartiklar mot enstaka bit guldfolie. Ifall Thomsons modell till atomen ägde stämt därför skulle partiklarna äga gått förbi igenom guldfolien.


  • vem bevisade  för att atomen fanns

  • detta visade sig för att ett små andel från alfapartiklarna reflekterades samt studsade tillbaka.[6] Genom för att analysera vinklarna liksom partiklarna studsade igen tillsammans samt hur ofta dem reflekterades kunde Rutherford dra slutsatser angående atomens inre struktur, vilket han gjorde samt kom fram mot för att detta måste finns enstaka atomkärna.

    denne publicerade sina påverkan 1911.[7] Rutherford egen äger uttalat sig ifall experimentet samt sade för att detta fanns "lika otroligt vilket för att ett pistolkula skulle studsa mot en papper".[8]

    Bohrs atommodell

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1800-talet ägde vetenskapsmännen upptäckt för att varenda grundämne sänder ut ljus inom specifika frekvenser.

    kalenderår 1913 presenterade Niels Bohr ett atommodell såsom förklarade detta fenomen.

    Han hade blivit känd för sina teorier om atomernas relativa massa och formlerna för de kemiska föreningar ur vilka han räknade fram atommassan

    inom Bohrs atommodell kretsar elektroner inom bestämda energinivåer kring atomkärnan. Elektronerna förmå exciteras, vilket innebär för att dem är kapabel hoppa mellan energinivåer angående energi tillförs dock faller snabbt åter mot sin vanliga väg eller spår, vanligtvis tar detta ca 1 nanosekund. då elektronen faller igen skickar atomen ut överskottsenergin inom struktur från ljus tillsammans ett viss våglängd.

    [9]

    Fotonens energi beskrivs tillsammans med hjälp från formeln var existerar strålningsfrekvensen samt vilket kallas till Plancks konstant.

    Upptäckten från isotoper

    [redigera | redigera wikitext]

    Samma tid likt Bohr publicerade sin atommodell gjorde Frederick Soddy upptäckten för att atomer från identisk grundämne kunna äga olika massor.

    En atom (av grekiska: ἄτομος, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper

    denne kallade atomer från identisk grundämne tillsammans med olika massor till isotoper från en material. [6]

    Upptäckten från neutronen

    [redigera | redigera wikitext]

    Neutronens existens bevisades från James Chadwick kalenderår 1932. Detta gjorde för att man tänkte sig för att atomen bestod från ett atomkärna tillsammans med neutroner samt protoner var 99,9% från atomens massa finns, trots för att atomkärnan endast existerar 1/10000 från atomens diameter.

    Elektronerna kretsar kring kärnan inom den återstående volymen.[6]

    Framstående personer

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Forsling, Wilhelm (1965). Från atomkärnor mot stjärnsystem.

      Under 1700-talet utfördes massvis med praktiska experiment om kemiska processer

      sid. 10 

    2. ^”atom”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/atom. Läst 2 november 2016. 
    3. ^”Leukippos”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/leukippos. Läst 2 november 2016. 
    4. ^”Demokritos”.

      Rutherfords experiment och upptäckten av atomkärnan

      Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/demokritos. Läst 2 november 2016. 

    5. ^Hanne-Luise Danielsen, red (5/2018). ”Från Atom mot Universum”. Illustrerad Vetenskap FOKUS (Anna Rading Ploman). ISSN1891-8972. 
    6. ^ [abcd] Fraenkel, Lars; Gottfridsson, Daniel; Jonasson, Ulf (2018). Impuls Fysik 1.

      sid. 368–369 

    7. ^ [ab] Butterworth, Jon (2017). A Map of the Invisible: Journeys into Particle Physics.

      Preciseringen till kemins grundämnen gjordes på 1800-talet

      sid. 31–45 

    8. ^Muir, Hazel (2013) [2011]. VETENSKAP till nyfikna. Övers. Norlin. A. sid. 94. ISBN 978-91-7461-128-1 
    9. ^Fraenkel, Lars; Daniel Gottfridsson, Ulf Jonasson (2012). Impuls Fysik 2 (Första upplagan).

      Men det fanns ett fel med den teorin

      Gleerups träning. sid. 274–287. ISBN 978-91-40-67708-2