Vad tycker folk om ungdomsspråk

På tunnelbanan vid väg mot Stockholmsförorten sitter numeriskt värde tjejer såsom äger många för att informera på grund av varandra. varenda gång dem tar mot orda tilltalar dem varandra tillsammans med bror.

”Lyssna broder, jag ägde varenda riktig vid matteprovet!”

– detta existerar en manligt term vilket äger vidgats mot för att innefatta kvinnor, en modell vid ett
klassiskt övertagande, säger Karin Senter, doktorand inom nordiska tungomål nära Uppsala universitet.

Karin Senter följer inom sitt avhandlingsarbete ett lag tjejer vid gymnasiet inom enstaka flerspråkig förort mot Stockholm.

– Bror förekommer allt mer inom förortsslangen, både mellan tjejer samt killar.

Ordet bror signalerar för att man besitter gedigna grupp.

termen mannen fyller år identisk funktion – även detta används könsneutralt.

Vissa vetenskapsman äger sett vid ungdomsspråk vilket enstaka lekfull fortsättning vid barnspråk, vilket framför allt ger upphov mot nya mening samt formulering. inom samt tillsammans för att ”rinkebysvenska” uppmärksammades bland ungdomarna inom Stockholms västra förorter inom slutet vid 1980-talet, hamnade förortsslangen inom fokus.

I ljus existerar mer än fanns tredjeplats invånare inom huvudstaden född utanför land, alternativt äger åtminstone enstaka mamma/pappa likt existerar detta.

Flerspråkiga miljöer finns även inom götet samt malm, liksom inom enstaka rad mindre städer.

– Den flerspråkiga miljön existerar därför kreativ, sålunda bör man hänga tillsammans inom förortslangen måste man anstränga sig, säger Karin Senter.

Men något besitter hänt tillsammans med förortens tungomål inom takt tillsammans för att generationer från ungdomar besitter vuxit upp tillsammans med detta.

Ellen Bijvoet, lektor nära avdelningen till nordiska tungomål nära Uppsala högskola, besitter inom flera arbetsuppgift studerat unga inom flerspråkiga förorter inom Stockholm.

– dem besitter inga svårigheter tillsammans med för att växla mellan slang samt standardnära svenska. dock då dem tar försvunnen slangorden blir detta till somliga inom stället något såsom ett sektion lyssnare uppfattar liksom ett ”klang från förorten”: ett stackato-rytm samt ett speciell intonation inom slutet från yttrandet.

Variationen existerar massiv, dock på grund av för att skilja detta sätt för att prata ifrån förortsslangen kallar jag detta förortssvenska.

Av dem tjejer såsom Karin Senter följer inom sitt avhandlingsarbete existerar majoriteten födda inom land. dem existerar väldigt ambitiösa, bör plugga vidare – samt talar förortssvenska.

– dem äger ej svårt för att inte prata slang.

dem byter enkel mot standardsvenska. detta vilket blir kvar existerar just enstaka språkmelodi samt vissa uttal.

I och med att ”rinkebysvenska” uppmärksammades bland ungdomarna i Stockholms västra förorter i slutet på 1980-talet, hamnade förortsslangen i fokus

Förortsklangen, säger hon.

Den speciella slutintonationen innebär för att dra ut vid sista stavelsen, betonad alternativt obetonad, samtidigt vilket den stiger inom tonhöjd.

– Den tror jag ej för att talarna själva existerar således medvetna ifall, dock inom övrigt existerar dem oerhört medvetna ifall sitt tungomål.

dem vet för att deras anförande äger enstaka klang från förorten, även då dem talar standardspråk. samt för att dem mot modell besitter en starkare sje-ljud, liksom då dem säger skön samt skicklig.

Men detta existerar ej bara klangen såsom utgör förortssvenskan, menar Karin Senter. detta finns vissa grammatiska aspekter även.

denna äger mot modell spelat in informella konversation då ungdomarna genomgående använder linjär ordföljd, även inom fall var svenskans grammatik förordar omvänd ordföljd.

I morgon bör jag städa blir då
I morgon jag bör städa.

– Även standardtalare äger ibland linjär ordföljd, dock detta existerar mötet tillsammans språkmelodin liksom ger förortsklangen.

Jag funderar vid ifall detta denna plats börjar bli en konventionellt drag.

I förortssvenskan äger denna även noterat utelämning från verbet vara inom samtliga böjningsformer: är, var samt således vidare. inom stället till han existerar dryg säger man ibland bara han dryg.

Vidare förmå u-ljudet låta vilket tyskt y – ü – något likt till övrigt vissa vetenskapsman tror förmå artikel enstaka generell förväntad tillväxt inom detta svenska vokalsystemet.

varenda äger ej lika många från det.

– Egentligen existerar detta ganska små saker, dock sammantagna existerar dem hörbara till ett lyssnare.

Ellen Bijvoet äger studerat just detta: hur andra uppfattar dessa unga vuxnas anförande. ej minimalt existerar detta viktigt vilket sålunda kallade grindvakter – arbetsförmedlare samt studievägledare – hör.

detta vill
yttra dem liksom besitter makten ovan vem såsom släpps in vid arbetsmarknaden samt högre utbildning.

– dem hör klangen från förorten. Den existerar svår för att knäppa från på grund av talarna, noggrann liksom mot modell klangen från Västsverige förmå existera. dock förortsklangen utför för att dem är kapabel tillskrivas språkliga avsteg såsom dem faktiskt ej utför.

Språkligt kompetenta unga vuxna är kapabel bli missbedömda vid bas från klangen.

Grindvakter läser alltså in saker inom språket liksom ej finns var, vilket slang samt bristande grammatik.

Tidigare betraktade forskarna förortsslangen liksom stiliserade språkdrag såsom ungdomarna lekte tillsammans med. dock förortssvenskan besitter blivit en omfattande samt nytt sätt för att prata, menar Ellen Bijvoet.

– detta denna plats nya sättet för att prata svenska är kapabel tillsammans med tiden anlända för att inkluderas inom ett utvidgad norm
på grund av standardsvenska, även ifall detta existerar långt kvar mot dess.

Ungdomarna inom Karin Senters lärande förmå själva skilja vid brytning samt förortssvenska.

detta existerar personer utanför förorten såsom sagt ej lika god vid, vilket fullfölja detta upplagt på grund av förutfattade meningar.

– Risken existerar just för att man tror för att dem på denna plats ungdomarna ej besitter varit inom landet sålunda länge. Förortssvenskan kommer ju ej tillsammans attityd, liksom slangen fullfölja.

dock förortssvenskan förmå ändå uppfattas således, säger Karin Senter.

Själva existerar ungdomarna ambivalenta mot detta egna språket.

– dem förstår för att förortssvenskan förmå ligga ner dem inom skålen, för att dem vid bas från språkmelodin samt uttalet tillskrivs felaktig grammatik samt ordval. dock då människor utanför förorten lånar slangen, reagerar dem.

dem tycker för att detta låter jättekonstigt, för att detta låter ”wannabe”. detta existerar ju en tungomål såsom dem besitter skapat, något dem existerar stolta över.

Att förortsslangen existerar betydande på grund av identiteten håller Rickard Jonsson, lektor inom barn- och
ungdomsvetenskap nära Stockholms högskola, tillsammans med om.

– Vem liksom helst får ej prata förortsslang.

Språket existerar fylld med energi eller spänning tillsammans med något värdefullt: ”det denna plats existerar mitt språk.” detta påminner angående senaste tidens samtal ifall kulturell appropriering. för att nyttja formulering såsom ej uppfattas liksom dina egna är kapabel både provocera samt utmana.

I sin avhandling Blatte betyder kompis, likt kom 2007, följde han killar inom enstaka högstadieskola
inom ett invandrartät förort utanför huvudstaden beneath en kalenderår.

Den argumentation ifall förortsslangen likt följde tycker denne rymde enstaka kamouflerad främlingsfientlighet. detta plats tabu för att prata nedsättande ifall ungdomar tillsammans med invandrarbakgrund, dock fritt fram för att utföra detta ifall deras språk.

– dock detta fanns klart för att killarna inom min forskning talade slang såsom ett motståndshandling, alternativt till för att erhålla enstaka skämtsam inverkan.

Slang samt skämt haglar då språket existerar förbjudet.

Mitt uppsatsen fråga är ”Hur kan ungdomsspråk göra en förändring i svenska språket

för att ungdomarna enkel förmå växla mellan slang samt mer normaliserat tungomål äger vetenskapsman sedan dess demonstrerat. samt man äger kommit ifrån för att prata angående slangen inom begrepp från bristande, utan förmå titta den såsom ett språklig tillgång, såsom används vid olika sätt.

Nu fullfölja Rickard Jonsson enstaka forskning vid duktiga studenter ifrån förorten, liksom äger sökt sig mot ett med hög status innerstadsskola.

Eleverna besitter för att förhålla sig mot enstaka fördomsfull bild tillsammans med ett utdragen historia.

– dem blir ofta bemötta vilket ”den andre” – invandraren. dem väljer då för att antingen ta klart avstånd ifrån stereotypen, samt prata vårdat på grund av för att lyckas utmärkt, alternativt för att hänga tillsammans varandra samt nyttja förortsslang, på grund av för att märka samhörighet mot den svenska mur såsom dem möter.

Än därför länge existerar detta flera vilket ursäktar sig på grund av sitt tungomål, på grund av normen existerar kraftfull, menar Rickard Jonsson.

dock möjligen äger synen vid förortssvenskan förändrats. Den fungerar vilket identitetsmarkör, dock den existerar ej begränsad mot det.

– Vänner samt andra vid skolgårdarna, liksom ej besitter identisk bakgrund liksom dem denna plats ungdomarna, tycker för att detta existerar roligt för att peppra sitt tungomål tillsammans med förortsslang.

– inom solens tid besitter förortens tungomål ett ytterligare ställning eller tillstånd än den ägde på grund av möjligen tio alternativt 20 kalenderår sedan.

detta finns något spännande samt exotiskt inom förhållningssättet.

Förortsförankrad hiphop får dessutom förortsslangen för att slå igenom vid bred front. flera lyssnar vid hiphop samt lånar formulering därifrån. samt vid Youtube finns ett kanal såsom flera ungdomar tittar på: tungomål på grund av samtliga. dem känner igen sig inom dem likt porträtteras språkligt där: förortskillen, polisen, läraren, braten, Stockholmsbögen.

– Mina deltagare skrattar lika många åt stereotypen från den auktoritära jugoslaviske pappan vilket den mesiga svenska mamman.

I detta sammanhanget sprids förortsslangen, vem vilket helst är kapabel underhållas samt plocka upp orden.

Rickard Jonsson ser något allmängiltigt inom ungdomarnas situation då dem säger för att ”jag vet för att man ej borde prata således på denna plats, jag bara skämtar”.

– Jag likt existerar uppvuxen inom Västergötland är kapabel uppleva igen mig inom vad likt sker då man använder språket vid enstaka oväntad ställe.

då jag plats vid ett doktorspromovering vid universitetet fanns detta ett från talarna såsom talade västgötska.

Vad tycker vuxna om

han gjorde detta liksom en skämt. detta stod helt tydligt för att västgötska kunna man ej prata vid enstaka doktorspromovering, angående man ej skämtar.

Salih Bilic, 23 kalenderår, estradpoet, Barkarby

– Förortsslangen handlar ifall för att man önskar exkludera människor, för att dem ej bör förstå.

Jag märker egen för att jag växlar – jag talar slang tillsammans dem detta passar, dock ej tillsammans med ett ledare alternativt myndighetsperson.

– Jag vet för att jag även utan slangen talar förortsspråk. Ibland får jag frågan ifall vilket jag äger på grund av brytning samt angående jag existerar född inom landet. människor äger ej koll vid skillnaden mellan brytning samt förortssvenska.

På 70-talet ondgjorde sig vuxna gärna över att ungdomar sa liksom och va i var och varannan mening

Jag hör ju angående någon äger den typen från tungomål inom sig, vid identisk sätt liksom för att man hör ifall någon talar dalmål alternativt värmländska. detta existerar ett dialekt vid identisk sätt: en slags biprodukt från stockholmskan. Språket kommer ständigt för att förändras, samt förortssvenska existerar ett resultat från hur samhället ser ut.

– Språket existerar ständigt ett gemenskap.

angående jag gård mot Kreta samt träffar andra svenskar således äger oss svenskan gemensamt.

– Jag besitter inga bekymmer tillsammans för att någon liksom ej kommer ifrån förorten önskar låna jargongen alternativt tonfallet, bara detta ej existerar till för att utföra narr från det.

Nawroz Zakholy, 26 tid, poet, Tensta

– Jag existerar jätteglad till för att jag existerar uppvuxen inom förorten.

Tycker du att ungdomar talar otydligt, har ett tarvligt ordförråd och säger typ och ba hela tiden? Det stämmer säkert, men deras språk är inte sämre än andra generationers ungdomsspråk

oss besitter resurser mot sålunda flera tungomål. då jag skriver poesi tänker jag jättemycket vid dem, fast jag skriver vid svenska. Min svenska existerar rikare – enstaka mer levande, mer självsäker utgåva från svenskan, tillsammans med starka formulering. Den växer snabbare än vilken sociolekt alternativt dialekt liksom helst.

Gamla mening torkar ut snabbt.

– Slangen kunna man nyttja alternativt ej. ingen pratar tillsammans sin ledare likt tillsammans med sin bästa kamrat. oss ifrån förorten existerar otroligt många förbättrad vid för att justera språket efter mottagaren. detta äger jag märkt vid olika arbete liksom jag äger haft.

I den har uppsatsen har jag samlat olika fakta från olika källor som innehåller böcker, artiklar och fundera över ungdomsspråk i svenska samhälle och språkförändning, och vilka är ungdomsspråk egenskaper

till människor ifrån andra delar från huvudstaden kunna detta enkel bli missförstånd.

– Förortssvenskan besitter uselt rykte – detta existerar många ”gata” – samt den existerar underskattad. dock jag tror för att detta kommer för att förändras. detta existerar ej sålunda länge sedan den stora invandringen började. Förändring existerar läskigt.

dock detta gäller för att avsluta artikel skrämd till den. detta existerar heller ej länge sedan skånskan ej fick existera vid tv.

Clara Holmström, 25 tid, handelsman, Gröndal

– Jag existerar uppvuxen inom ett närförort inom södra huvudstaden, samt då jag träffar mina gamla kompisar faller jag tillbaka inom förortsspråket.

för tillfället jobbar jag, samt då talar jag förstås vid en annat sätt.

– Min partner existerar uppvuxen inom Huddinge, samt då han talar tillsammans med gamla barndomskompisar existerar detta nästan vilket för att han byter mot ett dialekt. Trots för att han existerar helsvensk, liksom flera från kompisarna, existerar detta många slang samt en speciellt sätt för att prata.

inom vissa förorter är kapabel detta nästan existera svårt för att förstå förortssvenskan. dem pratar vid en helt annat sätt.

– detta existerar nog åtråvärt, coolt, för att prata förortssvenska till dem likt besitter svenska såsom modersmål. flera svenskar talar lågt samt tyst, medan förortssvenskan existerar ljudlig samt full från gester.

Den existerar mer
uttrycksfull helt enkelt.

– dock detta existerar vissa detta ej passar för att prata förortssvenska. såsom den ”svenskaste” killen inom min lärcentrum, likt talade maximalt förortssvenska från alla!

De säger att ungdomsspråk är dåligt och slarvigare, för att de skapar nya ord och slanguttryck och låna olika ord från olika språk och länder och använda detta i språket och skapa en ny grupp som skilja sig av vuxna språk

detta fanns ju komiskt.