peababy.pages.dev









När kom särskolan till sverige

Särskolan inom Sverige

Den denna plats artikeln alternativt detta denna plats avsnittet innehåller inaktuella fakta samt behöver uppdateras. (2017-08)
Motivering: Artikeln beskriver uppgift samt lagstiftning i enlighet med förra skollagen (1985) samt förra läroplanen (1994).
Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Särskolan[Uppdatering behövs]är inom land ett skolform på grund av studenter vilket ej klarar skolgång inom grundskolan vid bas från skarpsinnig funktionsnedsättning (IF) alternativt såsom vid bas från ett förvärvad hjärnskada fått enstaka avgörande samt bestående begåvningsnedsättning.

Tidigare kunde även studenter tillsammans med autismspektrumtillstånd bli mottagna inom särskolan. Detta regleras inom Skollagen (SFS 1985:1100, 3 kapitlet 3§ tillsammans med flera). Särskolan omfattar enstaka obligatorisk nioårig särskola, gymnasiesärskola samt särvux. Den obligatoriska särskolan innefattar grundsärskola till studenter tillsammans med enstaka lindrig skarpsinnig funktionsnedsättning; samt träningsskola på grund av studenter vilket ej klarar från grundsärskolan vid bas från enstaka mer grundlig skarpsinnig funktionsnedsättning.[1] i enlighet med ICD-10 definieras skarpsinnig funktionsnedsättning vilket Intelligenskvot (IK) beneath 70, dock även adaptiv funktionsförmåga samt sociala färdigheter tas tillsammans med inom beräkningen innan enstaka bedömning ställs.[2] till ungar tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning liksom anses liksom måttlig, svår alternativt grav, detta önskar yttra ett intelligenskvot vid beneath 50,[2] existerar träningsskolan ofta detta lämpligare alternativet.

Den 1 juli 2023 byter grundsärskolan, gymnasiesärskolan samt komvux likt speciell kurs (särvux) namn mot anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola samt komvux vilket anpassad utbildning. Benämningen träningsskola tas även försvunnen samt elevens omröstning avskaffas inom den anpassade grundskolan.[3]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Folkskolan blev inom land obligatorisk redan beneath 1800-talet genom 1842 års allmänna folkskola.

detta fanns dock några undantag ifrån detta. små människor samt ungdomar tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning samt döva alternativt personer som inte kan se ägde ingen skolplikt. detta fanns inom enstaka fall utbildning på grund av dessa studenter, vilket kallades till abnormundervisning samt startades vilket ett filantropisk aktivitet.

Denna undervisningsform startade beneath 1850-talet samt bedrevs nästan ständigt från enskilda personer, bland annat från Emanuella Carlbeck liksom idag betraktas liksom pionjär då detta gäller utbildning från små människor samt ungdomar tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning, dock även inom kampen till för att unge tillsammans andra funktionsnedsättningar skulle behärska utvecklas samt bli nyttiga samhällsmedborgare.[4] Carlbeck öppnade sitt inledande internat 1866 inom götet, inom den inledande gruppen ingick bland annat hennes systerson, John.[5]

År 1874 öppnade detta inledande statliga skolhemmet till studenter tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning inom Norrtull inom huvudstaden samt 1879 började man utbilda pedagog till sinnesslöskolor.

Forskning ska utveckla särskolan

Fler internat startades runt ifall inom landet. detta inledande externatet på grund av små människor tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning öppnades 1905 inom Norrköping, samt förblev detta ända fram mot mitten från 1920-talet.[5]

År 1944 började man vid politisk nivå omfatta vissa studenter tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning inom landet.

Den inledande lagen (SFS1944:477) kom för att omfatta studenter liksom man nära den tiden kallade på grund av ”bildbara sinnesslöa”,[4] trots för att lagen fanns vid blad därför såg verkligheten olik ut inom skolorna. Några särskilda grupper tillsammans speciell pedagogik fanns ej utan innebar inom praktiken för att eleverna fick denna utbildning inom anstaltsliknande internat.

[6] tid 1954 följdes denna från ett färsk team (SFS 1954:483) såsom inkluderade även mentalt efterblivna barn.[4] kalenderår 1968 infördes den därför kallade omsorgslagen inom landet, detta ledde mot för att samtliga ungar samt ungdomar inom land gavs riktig mot träning, oavsett grad från skarpsinnig funktionsnedsättning.[7] studenter likt ägde ett intelligenskvot mellan 55 samt 70 placerade man inom grundsärskolan samt studenter vilket nedsänkt beneath enstaka intelligenskvot vid 55 placerade man inom träningsskola.[8] beneath 1960-talet påbörjades enstaka därför kallad lokalintegrering från särskolan.

Målet fanns för att särskolan skulle bli enstaka sektion från grundskolan inom landet, dock integreringen besitter gått långsamt vidare. Den fortsatte för att utvecklas beneath 1970- samt 1980-talet, dock detta all rör sig ännu angående ett pågående process.[9]

De inledande år efter för att skolgången till unge tillsammans med intellekturell funktionsnedsättning blivit obligatorisk 1968, bedrevs verksamheten nära dem flesta särskolorna inom landstingens lokaler.

då synen vid människor tillsammans intellekturell funktionsnedsättning förändrades beneath 1970- samt 80-talen, samt dessa människor blev alltmer accepterrade inom samhället, flyttade verksamheten alltmer in inom kommunala skollokaler.[10]

Under 1990-talet tog kommunerna ovan huvudansvaret på grund av särskolan, vilket tidigare ägde innehafts från landstinget.

Anledningen plats visionen ifall en lärcentrum på grund av alla. Kommunaliseringen menade man skulle underlätta integreringen.[7] enstaka nytillsatt särskolekommitté utredde beneath 1991 enstaka möjlig avveckling från särskolan. Man menade för att begreppet särskola ägde enstaka alltför negativ klang.

Ideologin angående enstaka lärcentrum till varenda byggde ju vid för att samtliga studenter oavsett förutsättningar samt talang skulle ett fåtal sin kurs inom ett samt identisk skolform.[7] Särskolekommittén insåg snart för att deras vision endast plats enstaka idealstat, särskolans studenter kunde ej garanteras tillräckliga tillgångar angående dem integrerades in inom grundskolan.

Utredningen samt kommunaliseringen ledde istället mot enstaka ökning från studenter inom särskolan,[11] detta berodde vid för att även studenter utan skarpsinnig funktionsnedsättning tilläts placeras inom särskolan. kalenderår 2002 tillsattes Carlbeck-kommittén på grund av för att bedöma den träning likt skedde inom Sveriges särskolor.

ett lagändring begränsade återigen resurser mot enstaka särskoleplacering på grund av dem studenter tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning. ett fullständig integrering äger ännu ej skett.[7]

År 2011 kom enstaka färsk läroplan till särskolan, den tidigare särskoleförordningen utgår samt särskolan ingår numer beneath Skolförordningen SFS 2011:185[12]

Läroplaner

[redigera | redigera wikitext]

De inledande styrdokument liksom gällde särskolan fanns undervisningsplanen ifrån 1946, Läroplan på grund av rikets särskolor 1959, den slutade gälla 1973 då den ersattes från Läroplan till särskolan 1973, Lsä73.

Den byttes ut 1990 mot läroplan till den obligatoriska särskolan 1990, Lsä 90 samt sedan 1994 ingår särskolan på grund av inledande gången inom identisk läroplan likt övriga grundskolan, nämligen Lpo 94. [13][14] ifrån samt tillsammans höstterminen 2011 gäller enstaka färsk läroplan till grundskolan, titta Lgr 11.

Den obligatoriska särskolan byter då namn mot grundsärskolan.[15]

Särskolan idag

[redigera | redigera wikitext]

Skolgången inom särskolan förmå titta olika ut, vissa studenter existerar individuellt integrerade, detta önskar yttra dem går inom identisk klass liksom grundskolans studenter utan skarpsinnig funktionsnedsättning.

andra särskoleelever går lokalintegrerat, dem går inom enstaka särskoleklass tillsammans tillsammans med andra studenter tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning dock inom identisk skolbyggnad såsom studenter utan skarpsinnig funktionsnedsättning, oftast bli en del av dessa studenter inom vissa ämnen. enstaka särskoleklass existerar vanligtvis relativt små samt äger större personaltäthet än övriga klasser.

Undervisningen inom särskolan följer Läroplan till grundsärskolan såsom kom 2011. inom särskolan utgår man även ifrån för att eleverna behöver längre period till sitt utbildning. Målen existerar därför ej lika högt ställda liksom inom grundskolan samt all utbildning anpassas efter elevernas egna förutsättningar. Betyget uttrycker inom vilken utsträckning den enskilda eleven äger uppfyllt dem nationella betygskriterier liksom finns till respektive tema.

såsom stöd till betygssättningen finns ämnesspecifika betygskriterier till olika betygssteg.

Mottagande inom särskolan

[redigera | redigera wikitext]

Barnets hemkommun existerar huvudman på grund av särskolan samt därför ansvarig för att titta mot för att ett analys utförs ifall en unge misstänks äga ett skarpsinnig funktionsnedsättning.

Utredningen kunna endast ske angående vårdnadshavarna ger tillåtelse mot detta.[16] ifall ett analys genomförts samt enstaka skarpsinnig funktionsnedsättning konstateras besitter vårdnadshavarna kvar korrekt för att tacka nej mot ett placering inom särskolan.

Försöksverksamheten resulterade 1962 i att Sverige fick en nioårig grundskola som ersatte folkskolan och realskolan

Mottagandet handlar både angående för att konstatera rätten mot särskolan samt en godkännande ifall placeringen ifrån vårdnadshavarna. Själva placeringen existerar detta rektorn vid särskolan likt ansvarar på grund av. Denna placering är kapabel ske inom antingen grundsärskoleklass, träningsklass alternativt integrerad inom grundskoleklass.

Olika placeringar inom särskolan

[redigera | redigera wikitext]

När ett skola väl existerar accepterad inom särskolan finns detta olika former från placeringar.

detta existerar då upp mot skolans skolchef för att inom samråd tillsammans med föräldrarna hitta den bästa placeringen till den enskilde eleven.

Samundervisningsgrupp

[redigera | redigera wikitext]

I vissa kommuner finns detta därför kallade samundervisningsgrupper (tidigare kallade samverkansklasser) dessa ligger vid gränsen mellan grundskola samt existerar ett aktivitet var studenter tillsammans med svag teoretisk talang samt lindrig skarpsinnig funktionsnedsättning undervisas tillsammans.

Eleverna inom dessa klasser tillhör då olika skolformer. mot skillnad ifrån särskolan existerar samundervisningsgrupperna ofta åldersheterogena. inom dessa klasser placeras ofta studenter tillsammans med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den gemensamma divisor på grund av dessa studenter existerar enstaka långsam inlärningstakt. dem särskoleelever såsom placeras inom denna assemblage existerar oftast dem tillsammans lindrig skarpsinnig funktionsnedsättning samt såsom är kapabel klara från detta sociala samspelet inom klassen.[17]

Individuell integrering

[redigera | redigera wikitext]

Om rektorn anser för att den bästa placeringen på grund av enstaka student inskriven inom särskolan existerar för att vandra tillsammans tillsammans studenter utan skarpsinnig funktionsnedsättning samt angående elevens vårdnadshavare ger sitt medgivande är kapabel detta ske samt kallas då på grund av individuell integrering samt sker tillsammans med ekonomiskt stöd ifrån särskolan.[7] enstaka skola vilket bli en del av inom grundskolan följer kvar särskolans kursplaner.

Även elevens vårdnadshavare besitter korrekt för att föreslå integrering på grund av för att eleven skall ett fåtal utbildning inom sin närmaste lärcentrum samt ett fåtal vandra tillsammans tillsammans med studenter ifrån identisk bostadsområde.[18] Detta kunna även ske efter påbörjad skolgång inom särskolan ifall vårdnadshavarna ej anser för att placeringen existerar den rätta.[16]

Grundsärskola

[redigera | redigera wikitext]

I grundsärskolan går studenter tillsammans med lindrig skarpsinnig funktionsnedsättning.

Eleverna undervisas inom identisk ämnen såsom grundskolans studenter. Ämnenas innehåll samt omfattning anpassas dock mot varenda elevs förutsättningar, därför upprättas även ett individuell utvecklingsplan på grund av varenda skola.

Träningsskola

[redigera | redigera wikitext]

Träningsskolan existerar enstaka skolform liksom existerar riktad mot studenter likt ej klarar från för att att nå ett mål eller resultat målen inom grundsärskolan.

Dessa studenter besitter oftast enstaka måttlig alternativt svår skarpsinnig funktionsnedsättning. mot skillnad ifrån grundsärskolan existerar träningsskolan mindre fokuserad vid teoretiska ämnen; istället existerar ämnesområdena inom kursplanen informationsutbyte, estetisk aktivitet, motorik, vardagsaktiviteter samt verklighetsuppfattning.

Särskolan – enstaka rättighet

[redigera | redigera wikitext]

Särskolan existerar ett rättighet samt enstaka chans till små människor samt vuxna tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning. detta existerar föräldrarna samt barnet vilket väljer skolform; detta finns inget krav vid för att välja särskolan.

angående vårdnadshavarna tackar nej mot mottagande inom särskolan besitter eleven korrekt mot stöd samt hjälp inom sin grundskoleklass. detta äger förekommit fall var föräldrar mot ungar tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning blivit uppmuntrade för att omplacera sina ungar inom särskolan till för att ett fåtal passage mot förbättrad hjälpresurser samt en större ekonomiskt stöd.

ett kraftfull påtryckning ifrån skolan får ej ske, då beslutet existerar vårdnadshavarens samt barnet i enlighet med skollagen besitter riktig mot erforderlig stödundervisning även inom den reguljära skolan.

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

I broschyren "Särskolan - ett utbildning till mitt barn?" konstaterar Skolverket för att särskolan innebär "begränsningar då detta gäller elevens framtida utbildnings- samt karriärmöjligheter".[16] Elevens slutbetyg ifrån särgrundskolan utför detta endast möjligt på grund av eleven för att söka in mot gymnasiesärskola, vilket besitter erhålla inriktningar samt mestadels estetiska, hantverks- samt yrkesförberedande linjer.[19] detta existerar oftast även därför för att arbetsgivare (även kommunala) ratar dem liksom gått inom särskola mot förmån till dem liksom gått vanlig gymnasieskola.

Den svenska särskolans standard står sig god nära ett internationell jämförelse vad gäller aspekter likt omvårdnad samt trivsel. Däremot besitter kunskapsutvecklingen blivit kritiserad. Särskilt studenter tillsammans med enkel skarpsinnig funktionsnedsättning anses enkel behärska bli understimulerade eftersom förväntningarna existerar lågt ställda.[20] Därför skall studenter inom detta obligatoriska skolväsendet sedan 1 januari2006 erhålla ett individuell utvecklingsplan.[21] Särskoleelever existerar ofta inom behov från social träning detta kunna enkelt ges angående dem går inom enstaka integrerad klass var dem äger grundskoleeleverna liksom förebilder, dock missas inom enstaka särskoleklass.

studenter liksom ej bor inom ett storstad får ofta långa resvägar mot samt ifrån skolan, möjligen behöver dem internatboende, detta slipper dem angående dem är kapabel vandra integrerat inom närmaste skolan.[22] detta besitter förekommit för att studenter vilket ägde läs svårigheter samt varit utsatta på grund av mobbing dock inom övrigt haft normal inlärningsförmåga satts inom särskola, vilket drabbat deras chans mot en arbetsliv.[23]

Fördelar

[redigera | redigera wikitext]

Fördelar tillsammans ett särskoleplacering existerar i enlighet med Skolverket för att man inom särskolan existerar väl förberedd för att väl tillgodose elevernas behov ifråga ifall tillgångar samt anställda.

studenter inom ett särskoleklass slipper oftast för att misslyckas inom skolan vid dem sätt likt dem ofta fullfölja inom ett integrerad grundskoleklass. inom särskolan får både studenter samt föräldrar chans för att bygga en nätverk från vänner tillsammans identisk behov såsom dem själva. flera studenter får ett större kunskapsutveckling inom särskolan än dem skulle erhålla från för att bli en del av tillsammans grundskoleelever vid bas från för att dem ej existerar beroende från ett elevassistent (andra studenter begränsas dock inom ett särskolemiljö då detta inom särskolan möjliggörs till eleverna för att själva välja inom vilken utsträckning dem önskar existera tillsammans inom skolarbetet).[24] Särskoleelever vilket bli en del av får ofta ej utbildning utifrån särskolans kursplaner, utan får hänga tillsammans således gott detta går tillsammans med dem studenter vilket ej äger ett skarpsinnig funktionsnedsättning.

detta sker även för att särskoleeleverna blir socialt isolerade, eftersom dem mognar senare än sina jämnåriga klasskamrater. Detta tar sig speciellt inom formulering inom äldre åldrar, varpå integrering existerar för att föredra inom åldersintegrerade skolklasser.[22]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skolverket (2009) Särskolan - hur fungerar den?
  2. ^ [ab] "Utvecklingsstörning - definition, lagar samt intyg"Arkiverad 24 april 2023 hämtat ifrån the Wayback Machine..

    VISS. distrikt huvudstaden.

    Ett forskningsprojekt med inriktning på den svenska särskolan startar i januari 2016

    2017. Läst 24 april 2023.

  3. ^"Aktuella förändringar vid grundskolenivå: omfattande angående ändringarna". Skolverket. 29 mars 2023.

    Till skillnad från folkskolan som 1936 hade utökats till sju år skulle den nya skolan vara nio år

    Läst 24 april 2023.

  4. ^ [abc] Matson, Ingalill. (2007). En utbildning på grund av alternativt tillsammans varenda - enstaka kommuns sysselsättning på grund av för att nå sina mål. huvudstaden. Lärarhögskolan inom huvudstaden, avdelningen till individ, omvärld samt lärande.
  5. ^ [ab] Grudewald, Karl (2008).

    Från Idiot mot medborgare. Gothia förlag.

  6. ^Szönyi, K. (2005). Särskolan liksom chans alternativt begränsning.


  7. när kom särskolan  mot sverige

  8. -Elevperspektiv vid delaktighet samt utanförskap. Pedagogiska avdelningen. Stockholm: Stockholms universitet.

  9. ^ [abcde] Tideman, Magnus. (2000). Normalisering samt kategorisering: angående handikappideologi samt välfärdspolitik inom teori samt erfarenhet på grund av personer tillsammans utvecklingsstörning.

    1950 infördes en enhetsskola på försök på olika ställen i landet

    Studentlitteratur. ISBN 914401614X

  10. ^Rosenqvist, Jerry. (2001). Aktuell svensk undersökning ifall särskola.
  11. ^Frithiof, Elisabet. (2002). Det didaktiska mötet mellan grundskola samt särskola: enstaka lärande angående grundskollärares uppfattningar ifall grundsärskolan samt ungar inom behov från särskilt stöd.
  12. ^Monia Eriksson (Juni 2019). ”Det existerar därför man går på denna plats, oss besitter ju bekymmer allihop inom klassen”.

    Karlstads högskola.

    Den 1 juli 2023 byter grundsärskolan, gymnasiesärskolan och komvux som särskild utbildning (särvux) namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning

    sid. 4. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1336125/FULLTEXT01.pdf. Läst 26 juni 2023. 

  13. ^Tideman, Magnus. (1994). Särskolan samt dem särskilda omsorgerna inom Halland 1990-1993: statistisk uppföljning: intresseorganisationernas samt ansvariga tjänstemäns bedömningar från huvudmannaskapsreformens effekter: delrapport inom projektet "Lever såsom andra?".
  14. ^Skolförordningen SFS 2011:185
  15. ^Berthén, D.

    (2007). Förberedelse till särskildhet: Särskolans pedagogiska jobb inom en verksamhetsteoretiskt perspektiv.

  16. ^Bengtsson, trogen kvinna 2009. Jag tror vid människan, jag tror denna önskar samt är kapabel - angående elevinflytande inom särskolanKarlstads högskola.

    När folkskolan infördes i Sverige 1842 var många misstänksamma mot liberalernas nya institution och dess syfte

  17. ^Läroplan på grund av grundskolan vid Skolverkets webbplatsArkiverad 26 april 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  18. ^ [abc] Skolverket. (2009). Särskolan - enstaka utbildning på grund av mitt barn?
  19. ^Blom, Anna (2004). studenter mitt emellan: ifall samundervisningsgrupper, dess studenter samt organisation.

    Stockholm: Forsknings- samt utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen

  20. ^Skolverket (2002:216). inom särskola alternativt inom grundskola? - integrering, standard, föräldrars påverkan. Stockholm: Skolverket
  21. ^Skolverkets allmänna råd ifall kurser inom gymnasiesärskolans nationella program
  22. ^Regeringen lyssnar vid kritiken.
  23. ^http://www.skolverket.se/sb/d/830/a/5375%7CSkolverket.se[död länk]
  24. ^ [ab] Skolverket (2002:216).

    I särskola alternativt inom grundskola? - integrering, standard, föräldrainflytande. Stockholm: Skolverket

  25. ^SVT sammanfattning 10 mars 2013
  26. ^Rutiner till analys samt beslut angående mottagande inom den obligatoriska särskolan: tillsammans allmänna råd (SKOLFS 2001:23) samt kommentarer. (2001). Stockholm: Skolverket