Vad är viktigt med skriftliga språket

Egyptiska skrivare nedtecknar faraos mening.

Relief ifrån farao Horemhebs grav, cirka 1400 f.Kr.

Bildkonsten inom både Lascauxgrottan samt Altamiragrottan anses äga tillkommit omkring 20 000 tid före vår tideräkning. Gemensamt existerar även för att förkolnade pinnar samt ben ifrån elden användes såsom penslar samt för att färgerna rött samt mörk dominerade - jordfärger likt järn samt manganockra.

Varför målningarna kom mot existerar okänt.

kanske ville målarna uttrycka förhoppningen angående jaktlycka - alternativt föreviga lyckade jakter.

Man är kapabel yttra för att bildkonsten inom Altamira samt Lascaux existerar skriftens ursprung. dock detta skulle dröja tusentals kalenderår innan tecken samt text började användas. inledningsvis då detta uppstod en bestämt förhållande mellan språkljud samt skrifttecken är kapabel man prata angående enstaka egentlig skrift.

Skrivkonsten blev förutsättningen till all högre kultur.

Kilskriften

Den allra inledande skriften utvecklades sannolikt inom Mesopotamien, landet mellan floderna eufrat samt tigris.

denna plats levde sumererna vilket några tusen kalenderår före vår tideräkning skapade ett från dem inledande högkulturerna. dem byggde bevattningskanaler ifrån eufrat samt tigris samt omvandlade öknen mot fruktbart jordbruk. dem grundade städer samt anlade blomstrande trädgårdar. dem byggde verkstäder samt tempel. detta uppstod olika yrken.

varenda stadsstat styrdes från enstaka envåldshärskare tillsammans hjälp från ett rad ämbetsmän samt präster.

Bild: Marie-Lan Nguyen

För för att behärska styra riket förbättrad - genom för att strukturera samarbete samt granska arbetskraften - växte nödvändigheten från för att föra räkenskaper.

Uppdraget gick mot prästerna. dem började tillsammans med för att rista in ett bildskrift vid stentavlor alternativt inom mjuk lera. detta plats enkel för att teckna enstaka oxe, ett vattendjur alternativt en en stor naturlig upphöjning av jordens yta, dock detta fanns svårare för att uttrycka anvisningar alternativt beteckna antalet person som arbetar.

på grund av för att ej prata angående för att bildskriften fanns tidsödande för att utforma.

Drygt 3000 kalenderår f.Kr skapades därför kilskriften. Skrivarna började nyttja vassa vassrör liksom lämnade kilformiga indikator inom leran, därav namnet kilskrift. inom start skrevs tecknen uppifrån samt ner, senare ifrån vänster mot höger.

Tavlorna tillsammans kilskrift blev hårda då dem ägde torkat samt därför finns tusentals bevarade.

dem inledande skrivtecknen plats räkenskaper ifall jordbruk samt boskapsskötsel. var staden Uruks stora tempel legat besitter arkeologerna påträffat lertavlor tillsammans data ifall antalet säckar tillsammans säd samt antalet kreatur.

Andra lertavlor handlar angående hur samhället plats uppbyggt. Kilskrift inom templet inom staden Lagash berättar ifall antalet sysselsatta: 48 bagare, 31 bryggare samt 7 slavar.

Vävare, spinnare, garvare samt smeder nämns även. inom templen fanns även skolorna samt flera tavlor besitter påträffats tillsammans med lärarens text vid en sidan samt elevens avskrift vid den andra.

Skrivtecknen förnyades efter grabb. numeriskt värde parallella streck betydde vänskap samt streck såsom korsar varandra såsom en X betecknade fiendskap.

Omkring 2000 f.Kr fick babylonierna herraväldet inom Mesopotamien.

beneath Hammurabis långa mandatperiod (1792-1750) blev Babylon huvudstad.

Sumerernas text övertogs från detta nya härskarfolket. ett mängd babyloniska lertavlor äger påträffats samt redogör till historiska skeenden, vetenskap samt lagar.

Kilskriften levde kvar länge inom Mesopotamien samt spreds mot kringliggande områden. Assurbanipal, Assyriens härskare vid 600-talet f.Kr samlade inom sitt bokhus inom palatset inom Nineve tusentals lertavlor tillsammans med litteratur ifrån olika delar från Mesopotamien.

De likt behärskade skrivkonsten utgjorde enstaka elit samt ägde en stort effekt vid samhällslivet både inom Babylonien samt Assyrien.

Hieroglyferna

Ungefär samtidigt likt sumererna utvecklade kilskriften skapade egyptierna enstaka ytterligare bildskrift, hieroglyferna.

termen hieroglyf betyder heliga indikator. Farao betraktades såsom ett gud.

då faraos namn nämndes fanns texten omgiven från ett oval ram, ett därför kallad kartusch.

Det fanns cirka 800 hieroglyfer - dem bestod från mening, stavelser, ljud samt hjälptecken. mot skillnad ifrån sumererna lyckades egyptierna utforma ett text vilket kunde uttrycka detta mesta. Hieroglyfskriften plats ej bara ett bildtext utan innehöll även alfabetiska indikator samt kunde därmed inom stort sett återge talspråket.

I allmänhet skrevs hieroglyferna ifrån motsats till vänster mot vänster inom lodräta kolumner.

vid gravstenar, monument samt tempel fanns hieroglyfer många vanliga. inom mot modell Karnaktemplet inom Luxor finns flera obelisker (höga stenpelare tillsammans med pyramidformad topp), var hieroglyftexter äger samordnats tillsammans med bilder.

Från Karnak något som har transporterats eller flyttats vid 1800-talet e.Kr ett obelisk såsom krigsbyte mot Paris, samt den står kvar kvar vid detta magnifika torget Place dem la Concorde.

Papyrus

I övrigt skrev egyptierna vid papyrus, bearbetad vass, liksom dem lade vid enstaka slät berg alternativt någon ytterligare slät samt hård skiva - oss vet varenda hur svårt detta existerar för att notera utan en fast underlag.

Pennan fanns en vassrör liksom ägde spetsats samt bultats inom en ändan. Bläcket plats ett blandning från kol, vätska samt limämne. mörk black fanns detta vanliga. Bevarade papyrusrullar visar för att bläcket besitter behållit sin svärta genom tusentals år.

För för att märka rubriker användes rött bläck liksom framställdes vid identisk sätt likt detta svarta dock tillsammans med enstaka tillskott från röda oxider ifrån jorden.

Papyrus användes från flera människor vilket skrivmaterial ända fram mot omkring kalenderår 1000, vasspennan inom ytterligare 500 kalenderår.

Bläck samt skrivredskap existerar alltjämt detta vanliga på grund av korta, snabba meddelanden.

Vad skrev egyptierna? inom mångt samt många vad människor inom varenda tider besitter skrivit angående. mot modell köpekontrakt, lagar, inskrivning från skördar, almanackor, saga, dikter, skrivelse, test efter diktamen inom skolan...

Hieroglyfernas gåta

Hieroglyfer fanns flitigt inom bruk mot vår tideräknings start.

beneath romarnas herravälde plats detta allt färre såsom använde hieroglyfskriften, samt omkring kalenderår 400 e.Kr fanns den bortglömd.

Bortglömt fanns även hur man läste hieroglyferna. beneath århundradenas lopp försökte flera tolka skriften, dock utan konsekvens. Upptäckten från Rosettestenen inom Nildeltat 1798 blev kritisk.

Stenen ägde både hieroglyfiska indikator samt grekiska tecken. Den liksom slutligen löste gåtan plats fransmannen Jean-François Champollion, 1822. han förstod för att hieroglyferna existerar ljudtecken - "fonetiska ifall även ej noggrann alfabetiska". Kunskapen angående hieroglyferna öppnade porten mot faraonernas Egypten.

Fenicierna samt alfabetet

Ett stort språng inom skriftens saga plats alfabetets uppkomst.

vid östra Medelhavskusten - nuvarande Libanon samt Syrien - levde fenicierna, såsom ifrån 1200-talet f.Kr skapade enstaka rik tradition tillsammans Byblos, Sidon samt Tyros såsom viktiga stadsstater. dem drev affär tillsammans med länderna runt kurera Medelhavet samt blev rika vid sitt cederträ samt sina purpurfärgade ylle- samt linnetyger.

tillsammans med kilskriften samt hieroglyferna liksom bas utvecklade fenicierna en alfabet vid 22 tecken, samtliga konsonanter.

Till skillnad ifrån kilskriften samt hieroglyferna, likt kunde stå till både mening, ljud samt stavelser, fanns bokstäverna ljudtecken. detta fanns många enklare för att lära sig 22 tecken än dem flera hundra indikator såsom kilskriften samt hieroglyfskriften bestod av.

Fenicierna skrev ifrån motsats till vänster mot vänster samt flera tecken fanns vända åt en annat håll än vårt alfabet.

Nära feniciskan stod detta hebreiska språket.

Huvudparten från Gamla testamentet skrevs vid hebreiska tillsammans start vid 900-talet f.Kr. Gamla testamentet brukar kallas judarnas äldsta nationallitteratur.

Grekerna samt alfabetet

Som sjöfarare samt affärsmän gjorde fenicierna alfabetet känt. vid 900-talet f.Kr började grekerna praktisera feniciernas alfabet. dock grekerna behövde även vokaler, samt en par hundra tid senare - tidpunkten existerar omstridd - ägde dem utvecklat en alfabet liksom bestod från 24 tecken - 17 konsonanter samt 7 vokaler.

Grekernas alfabet innehöll både versaler samt gemena, detta önskar yttra stora samt små tecken.

Versaler användes främst på grund av för att hugga in texter inom berg, medan gemena skrevs vid papyrus alternativt tavlor tillsammans en lager från vax.

På papyrus skrev grekerna tillsammans med ett slags rörpenna liksom kom ifrån enstaka hård, ihålig vassart. vid vaxtavlorna tjänade ett metallspets vilket skrivredskap, ibland en skrivstift från virke.

ej minimalt skolbarnen använde skrivtavlor, eftersom detta skrivna kunde raderas ut. inom start skrev grekerna ifrån motsats till vänster mot vänster dock övergick senare mot vänster - höger.
 

Pergament

Papyrus ägde sedan 3 000 kalenderår före vår tideräkning dominerat likt skrivmaterial samt varit en inkomstbringande monopol till Egypten.

Grekerna skrev enstaka mängd litteratur beneath århundradena före vår tideräknings början: poesi, skådespel, prosa, saga samt filosofi.

Verk vilket Iliaden samt Odysséen utkom inom en oräknelig avskrifter. oss bör komma minnas för att allt skrevs på grund av grabb. Efterfrågan vid papyrus ökade. inom takt tillsammans romarrikets något som ökar i storlek eller antal behov från papyrus blev detta rent från bristande vid varan, samt priset steg kraftigt.

Tanken vid en nytt skrivmaterial föddes.

vid 100-talet f.Kr började papyrus ersättas från en glättat skinn, vilket uppfanns inom Pergamon inom nuvarande Turkiet samt därför kallades pergament. Efterhand blev pergamenten således förfinade för att detta blev möjligt för att notera vid båda sidor. likt skrivredskap användes gärna fjäder från någon massiv bevingat djur. inom likhet tillsammans med enstaka läsning häftades pergamentbladen inom ryggen.

Bokrullarna från papyrus ägde snart gjort sitt.

vid 300-talet e.Kr ägde pergamenten blivit vanligast samt förblev därför inom flera århundraden - innan papperet började användas. Läder existerar många hållbart, samt därför besitter ett massiv sektion från antikens litteratur kunnat bevaras.

Det latinska alfabetet

Romarna använde länge grekernas alfabet samt såg deras litteratur liksom enstaka förebild.

dock vid 600-talet före vår tideräkning satte dem sin personlig prägel vid alfabetet. Deras tungomål fanns latin, samt man talar därför angående detta latinska alfabetet, även angående detta plats ganska likt detta grekiska.

De äldsta kända inskrifterna vid latin existerar ifrån 500-talet före vår tideräkning. detta latin liksom skrevs århundradet närmast f.Kr samt mot cirka 200 e.Kr kallas klassiskt latin.

Latinet spreds inom takt tillsammans med romarnas erövringar samt fanns 400 tid e.Kr talspråk samt skriftspråk inom bota västra europa, ett bit upp inom Nordeuropa samt inom Nordafrika.

 

I Rom blev kejsarens skrivare samt stenhuggare alltfler.

detta fanns skrivare på grund av den allmänna förvaltningen, på grund av lagärenden, till utrikesfrågor, till militära angelägenheter, till provinsernas styrelse, på grund av vetenskapen om resurserhandel och finans samt köp. detta fanns stenhuggare på grund av för att utföra dem flera inskriptionerna vid stor byggnad för kungligheter samt monument.

Köpmännen behövde skrivare till för att bokföra export samt import inom Roms hamnstad Ostia.

en stort antal skrivare - ett sektion fanns slavar - arbetade tillsammans för att kopiera samt duplicera litterära verk - detta skulle dröja flera århundraden innan boktryckarkonsten uppfanns.

I Rom ägde även privata skrivare etablerat sig. Även angående flertalet borgare plats både läs- samt skrivkunniga nära start från vår tideräkning, fanns detta tillräckligt flera inom miljonstaden vilket behövde hjälp tillsammans med bokstäverna.

Även efter romarrikets fall samt fram mot 1500-talet plats latinet detta vanligaste skriftspråket inom all Europa, även inom dem nordiska länderna.

Kyrkan använde latinet samt ägde en stort effekt vid skolundervisningen. inom svenska gymnasier fanns latinlinjen (och reallinjen) enstaka från studielinjerna fram mot 1964.

Vi äger flera lånord ifrån latinet, ibland via engelska samt franska.

Runskriften

Samtidigt såsom detta latinska språket spreds inom västra europa samt ett bit upp inom Nordeuropa skapades runskriften, detta äldsta systemet ägde 24 indikator.

Betydelsen från termen runa existerar omstridd; innebörden sägs existera hemlighet alternativt på papper eller digitalt meddelande.

Några runor överensstämmer tillsammans med tecken inom detta latinska alfabetet, mot modell R, inom, B. andra runor liknar grekiskan, såsom O (omega), den 24:e samt sista bokstaven inom detta grekiska alfabetet.

Ännu enstaka gång kunna oss titta för att dem äldsta skrifterna besitter enstaka intressant släkthistoria. dock detta är kapabel ej tillsammans säkerhet kämpa fast plats runskriften äger uppstått alternativt vilket alfabet liksom äger varit den främsta förebilden.

 

Runorna ristades alternativt höggs in inom berg, metall, virke alternativt ben från vilt.

vid liknande ämne fanns detta enklare för att utföra raka linjer än runda, vilket ibland äger gjort detta svårare för att tolka runorna. dem äldsta runinskrifterna existerar ifrån 200-talet e.Kr samt inristade vid mindre objekt såsom vapen samt prydnader, flertalet påträffade inom södra Skandinavien. 

På 500-talet ägde runskriften blivit vanlig inom Skandinavien samt England dock förekom även inom mot modell nuvarande Tyskland samt Polen.

vid 700-talet, inom start från vikingatiden, minskade nordborna konstigt nog antalet runor mot 16. Några hundra kalenderår senare lånade runskriften indikator ifrån detta latinska alfabetet, samt vid 1100-talet liknar runalfabetet detta latinska alfabetet. Snart skulle latinet äga erövrat även Norden - såsom tidigare skett inom övriga Europa.

Typiskt till Norden existerar runstenarna; flertalet fanns minnesmärken ovan döda.

beneath vikingatiden reste nordborna tusentals sådana stenar inom Skandinavien, främst inom land. Även vid berghällar nära gravplatser samt vägar ristades runor.

Den möjligen maximalt kända runinskriften existerar ifrån 800-talets inledande hälft samt finns vid Rökstenen inom Östergötland.

Den existerar numeriskt värde samt ett halv meter ovan mark samt existerar vid båda sidorna fulltecknad tillsammans med runor, drygt 750 stycken. Rökstenen äger varit känd sedan 1600-talet.

LÄS MER:Skriftens allra första historia

LÄS MER: Kilskriften

LÄS MER:Skrivaryrket inom gamla Egypten

LÄS MER: Rosettastenen löste hieroglyfernas gåta

LÄS MER: Alfabetets uppkomst

LÄS MER:Runor

LÄS MER:Bildstenar samt runstenar

LÄS MER:Böckernas tillväxt beneath medeltiden

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Människor beneath stenåldern kunna sägas äga använt sig från enstaka slags föregångare mot skriftspråket.

   Motivera.
    

2. Vad existerar kilskrift samt varför plats detta viktigt på grund av Mesopotamiens härskare för att äga flera skrivare inom sin tjänst?
    
3. Varför finns detta således flera objekt tillsammans kilskrift bevarade, trots för att dem existerar flera tusen tid gamla?
    
4. Varför skulle man behärska påstå för att detta hieroglyfiska skriftspråket fanns mer utvecklat samt användbart än kilskriften?
    
5. Vilken massiv fördel besitter bokstavsskrift jämfört tillsammans bildskrift?
    
6. Vad vet oss angående alfabetets uppkomst?
    
7. Vilken plats grekernas bidrag gällande alfabetets utveckling?
    
8. Varför fick romarnas skriftspråk, latin, således massiv geografisk spridning, samt varför blev latinet således långlivat inom Europa var detta fanns en ledande skriftspråk inom långt mer än tusen år?
    
9. Vad vet oss ifall runskriftens ursprung?
    
10. Varför existerar dem flesta runorna kantiga?

Fundera på:

1. Varför existerar skriftspråket ett från människans viktigaste uppfinningar?
    

Text: Lars Hildingson, historielärare samt läromedelsförfattare