peababy.pages.dev









Hur mycket vikt håller is

Is

Den på denna plats artikeln handlar ifall vanlig vattenis. För övriga betydelser, titta fryst vatten (olika betydelser).

Is existerar dricksvatten inom sitt fasta aggregationstillstånd.[1][2] termen is används inom överfört innebörd angående den fasta formen från ämnen vilket inom rumstemperatur existerar gaser, då dem ofta ser ut vilket vattenis.

till för att undvika missförstånd brukar man kalla fast koldioxid på grund av torris. dricksvatten förmå tillsammans metan forma enstaka isliknande förening kallad metanhydrat alternativt metanklatrat. Denna fasta fas existerar stadig nära högt tryck samt temperatur ifrån 0°C samt några grader högre. Metanhydrat förekommer vid Jorden inom permafrost samt vid stora havsdjup, samt inom dem kallare yttre delarna från solsystemet.

Bildande

[redigera | redigera wikitext]

Vatten blir mot fryst vatten då temperaturen understiger 0 °C nära normalt atmosfärstryck. då vätska omvandlas mot fryst vatten frigörs värme, vilket fullfölja för att temperaturen inom enstaka blandning från fryst vatten samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ständigt kommer för att artikel 0 °C, mot dess för att den består från enbart vätska alternativt enbart fryst vatten.

en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig äger ett högre densitet inom flytande struktur än fryst, vilket existerar enstaka många ovanlig fysikalisk egenskap. detta fullfölja för att fryst vatten bildas endast vid ytan från vattenmassor, något vilket besitter ett fundamental resultat vid klimatet vid jorden.

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Is nära fryspunkten besitter enstaka hexagonal struktur samt vattenmolekylerna existerar tetraedriskt bundna tillsammans vätebindningar.

Detta utför för att snöflingor får en hexagonalt mönster. en stycke från fryst vatten var strukturen existerar obruten kallas till iskristall. Strängare kall luft får isen för att övergå mot kubiska, samt sedan mot ett ortorombiska kristaller.

Isens struktur fullfölja för att dess densitet existerar cirka 917 kg/m³, förutsatt för att isen ej existerar förorenad.

detta förmå jämföras tillsammans cirka 1 000 kg/m³ på grund av flytande vätska. vid bas från vätebindningarna inom vätska existerar smältpunkten på grund av fryst vatten många upphöjd. ägde detta ej funnits några vätebindningar på grund av dricksvatten skulle smältpunkten legat omkring −100 °C.

Is besitter enstaka värmekapacitet vid 2,1 kJ/kg°C medan flytande dricksvatten besitter 4,2 kJ/kg°C.

Den flytande formen behöver alltså dubbelt därför många energi på grund av för att bli ett grad varmare. nära själva fasövergången behövs detta 334 kJ på grund av för att ett fåtal 1 kg 0-gradig fryst vatten för att smälta mot 0-gradigt vätska.

Frostsprängning

[redigera | redigera wikitext]

Vatten vilket fryser mot fryst vatten upptar större volym än vattnet inom smält form eller gestalt.

En vanlig tumregel och den gängse rekommendationen brukar dock vara att tio centimeter tjock is håller för drygt 1 ton för varje kvadratmeter

Får ej isen ställe förmå frostsprängning ske, vilket innebär för att isen spränger hål vid sin container. Exempelvis är kapabel detta medföra för att vattenledningar liksom fryser sprängs sönder. mot enstaka start möjligen detta ej noteras för att frostsprängning besitter ägt plats, dock kunna orsaka stort läckage då isen senare smälter.

I naturen kallas fenomenet på grund av vittring då en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom fickor inom en stor naturlig upphöjning av jordens yta spränger sönder berget således för att småsten samt småsten bildas.

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Is förekommer inom ett mängd olika former vid jorden. inom atmosfären kunna man titta fryst vatten såsom iskristaller alternativt snöflingor samt vid sjöar, bäckar, floder alternativt ocean likt tjäle samt fryst vatten.

Det finns ett starkt samband mellan isläggningstidpunkt och sjödjup

Dock förekommer ovan 99 % från allt fruset dricksvatten inom glaciärerna.

I solsystemet finns fryst vatten rikligt samt förekommer naturligt ifrån därför nära solen såsom Merkurius mot därför långt borta vilket Oort-moln. Bortom solsystemet förekommer detta liksom interstellär fryst vatten. detta finns rikligt vid jordens yta, särskilt inom dem relaterade till poler eller motsatser regionerna samt ovanför snölinjen, samt, såsom enstaka vanlig struktur från nederbörd agerar den enstaka nyckelroll inom jordens vattencykel samt klimat.

detta faller vilket snöflingor samt hagel alternativt förekommer såsom frost, istappar alternativt ispikar.[3]

Naturlig bildning

[redigera | redigera wikitext]

Kryosfären existerar detta samlingsnamn vilket beskriver samtliga delar från jordens yta var dricksvatten existerar inom frusen struktur. fryst vatten existerar enstaka nödvändig komponent inom detta globala klimatet, särskilt då detta gäller vattencykeln.

Glaciärer samt permanenta snötäcken existerar enstaka nödvändig lagringsmekanism på grund av färskt vatten; ovan period kunna dem sublimera alternativt smälta. Snösmältning existerar ett nödvändig källa mot säsongens färskt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Meteorologiska världsorganisationen definierar flera typer från fryst vatten beroende vid ursprung, storlek, form eller gestalt, effekt samt därför vidare.[4] Clathrate-hydrater existerar former från fryst vatten liksom innehåller gasmolekyler fångade inom dess kristallgitter.

På hav

[redigera | redigera wikitext]

Is såsom finns mot sjöss kunna existera inom form eller gestalt från drivis såsom flyter inom vattnet, fastis fixerad mot ett strandlinje alternativt förankringsis angående den existerar fäst nära botten av havet. fryst vatten vilket bryts från ifrån enstaka ishylla alternativt glaciär förmå bli en isberg.


  • hur  många vikt håller is

  • Havsis kunna tvingas samman från strömmar samt vindar på grund av för att forma isvallar upp mot 12 meter höga. Navigering genom områden tillsammans havsis sker inom hål likt kallas "polynia" alternativt "leder" alternativt kräver användning från speciella isbrytande ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.

    På nation samt strukturer

    [redigera | redigera wikitext]

    Is vid nation sträcker sig ifrån den största typen likt kallas inlandsis mot mindre iskappar samt isfält mot glaciärer samt isströmmar mot snölinjen samt snöfält.

    Aufeis existerar skiktad fryst vatten vilket bildas inom arktiska samt subarktiska strömdalar. fryst vatten likt fryst inom bäcken spärrar normalt flöde mot grundvattnet samt får den lokala vattennivån för att stiga, vilket resulterar inom för att vattnet strömmar ovanpå detta frysta lagret. Även detta vätska kommer för att frysa, vilket får vattennivån för att stiga ytterligare samt upprepa cykeln.

    Resultatet existerar enstaka stratifierad isavlagring, ofta flera meter tjock.

    Frysande nederbörd existerar enstaka typ från vinterstorm liksom kallas isstorm var nederbörd faller samt sedan fryser samt formar enstaka glasyr från fryst vatten. fryst vatten kunna även forma istappar, liknande stalaktiter inom utseende, alternativt stalagmitliknande former ifrån droppande vätska likt fryser.

    I floder

    [redigera | redigera wikitext]

    Is likt bildas vid rörligt dricksvatten tenderar för att existera mindre enhetlig samt stadig än fryst vatten vilket bildas vid lugnt dricksvatten. Isstopp existerar den största isfaran nära trasiga isbitar inom floderna. Isstopp förmå orsaka översvämningar, skada strukturer inom alternativt inom närheten från vattendrag samt skada ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom vattendrag.

    Isstopp förmå leda mot för att vissa vattenkraftsindustriella anläggningar stängs helt från. ett isstopp existerar enstaka blockering ifrån enstaka glaciärs rörelse såsom kunna ge enstaka proglacial vattendrag. Tunga isflöden inom floder är kapabel även skada ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt kräva användning från ett isbrytare på grund av för att hålla navigering möjlig.

    Isskivor existerar cirkulära isformationer omgiven från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom enstaka flod.[5]

    Pannkaksis existerar enstaka isbildning vilket allmänt skapas inom områden tillsammans mindre lugna förhållanden.

    På sjöar

    [redigera | redigera wikitext]

    Is bildas vid lugnt vätska ifrån stränderna, en tunt lager sprider sig ovan ytan samt sedan neråt.

    fryst vatten vid sjöar existerar vanligtvis fyra typer: först, sekundär, överlagrad samt agglomerat.[6][7] Primäris bildas inledningsvis. Sekundäris bildas beneath den huvudsakliga isen inom enstaka riktning parallell tillsammans med värmeflödesriktningen. Överlagrad fryst vatten bildas ovanpå isytan ifrån nederbörd alternativt dricksvatten likt sipprar upp genom sprickor inom isen vilket ofta träffar sig ner då detta belastas tillsammans frost.

    Shelfis uppstår då flytande isstycken drivs från vinden vilket hopar sig vid den vindriktade stranden.

    Ljusis existerar ett struktur från förruttnad fryst vatten likt utvecklas inom kolumner vinkelrätt mot ytan från ett vattendrag.

    I luften

    [redigera | redigera wikitext]

    Rimfrost

    [redigera | redigera wikitext]

    Rimfrost existerar ett typ från fryst vatten likt bildas vid kalla objekt då vattendroppar kristalliserar vid dem.

    Detta är kapabel observeras inom dimmigt klimat, då temperaturen sjunker beneath natten. Mjuk rimfrost innehåller enstaka upphöjd andel fången atmosfär, vilket utför för att den verkar ljus snarare än transparent samt ger ett densitet ungefär ett fjärdedel från ren fryst vatten. Hård rimfrost existerar relativt tät.

    Ispellets

    [redigera | redigera wikitext]

    Ispellets existerar enstaka form eller gestalt från nederbörd liksom består från små, genomskinliga isbollar.

    Denna struktur från nederbörd kallas även "sleet" från USA:s National Weather Service.[8] (på brittisk engelska avser "sleet" enstaka blandning från nederbörd samt snö.) Ispellets existerar vanligtvis mindre än hagelstenar.[9] dem studsar ofta då dem träffar marken samt fryser inom allmänhet ej mot ett fast massa angående dem ej blandas tillsammans med frysande nederbörd.

    METAR-koden på grund av ispellets existerar PL.[10]

    Det bildas ispellets då en lager tillsammans med frysluft existerar beläget mellan 1 500 samt 3 000 meter ovan marken, tillsammans undfrysande atmosfär både ovanför samt beneath den. Detta orsakar partiell alternativt fullständig smältning från snöflingor såsom faller genom detta varma skiktet.

    då dem faller åter inom detta frysande lagret närmare ytan fryser dem mot ispellets. dock ifall frysskiktet beneath detta varma skiktet existerar till litet kommer nederbörden ej för att äga period för att frysa igen, samt frysregn kommer för att bli resultatet nära ytan. ett temperaturprofil såsom visar en varmt lager ovanför marken finns troligtvis före ett varm front beneath den kalla säsongen, dock är kapabel ibland hittas på baksidan enstaka kall front.[11]

    Hagel

    [redigera | redigera wikitext]

    Liksom ytterligare nederbörd bildas hagel inom stormmoln då underkylda vattendroppar fryser nära förbindelse tillsammans partiklar som vatten kondenserar på, liksom damm alternativt smuts.

    Stormens uppdatering blåser haglarna mot den övre delen från molnet. Uppdateringen försvinner samt haglarna faller ner, åter mot uppdateringen samt lyfts upp igen. Hagel besitter ett diameter vid 5 millimeter alternativt mer.[12]

    Inom METAR-kod används GR på grund av för att visa större hagel, tillsammans enstaka diameter vid minimalt 6,4 millimeter samt GS på grund av mindre.[10] Stenar större än golfbollar existerar ett från dem maximalt rapporterade hagelstorlekarna.[13] Hagelstenar kunna bli upp mot 15 centimeter samt väga mer än 0,5 kg.

    [14] nära större hagel är kapabel latent värme likt frigörs genom ytterligare frysning smälta detta yttre skalet vid hagelstenen. Hagelstenen förmå då genomgå "våt tillväxt", var detta flytande yttre skalet samlar andra mindre hagelstenar.[15] Hagelstenen får en islager samt blir allt större tillsammans med varenda stigning. då enstaka hagelsten blir till massiv till för att supportas från stormens uppdatering, faller den ifrån molnet.[16]

    Hagel bildas inom starkt åskväder, särskilt dem tillsammans med intensiva uppdateringar, upphöjd flytande vattenhalt, massiv vertikal utsträckning, stora vattendroppar, samt var enstaka god sektion från molnskiktet existerar beneath frysning tillsammans 0 °C.[12]

    Hagelproducerande moln är kapabel ofta identifieras från deras gröna färg.[17][18] Tillväxthastigheten maximeras nära ungefär -13 °C samt blir försvinnande små långt beneath -30 °C då underkylda vattendroppar blir sällsynta.

    från detta skäl existerar hagel vanligast inom kontinentala interiörer vid mellanlängderna, eftersom hagelbildningen existerar betydligt mer trolig då frysningsnivån existerar beneath höjden 3 400 m.[19] Inhämtning från torr atmosfär inom starka åskväder ovan kontinenter förmå öka hyllfrekvensen genom för att främja avdunstningskylning likt sänker frysningsnivån på grund av åskväder moln ger hagel enstaka större volym för att växa inom.

    Följaktligen existerar hagel faktiskt mindre vanligt inom tropikerna trots ett många högre frekvensen från åskväder än vid mellanlängdgraderna eftersom atmosfären ovan tropikerna tenderar för att artikel varmare ovan en många större djup. Hagel inom tropikerna förekommer huvudsakligen nära högre höjder.[20]

    Snö

    [redigera | redigera wikitext]

    Snökristaller bildas då små underkylda molndroppar (cirka 10 mikrometer inom diameter) fryser.

    Dessa faller i små droppar är kapabel förbli flytande nära temperaturer lägre än −18 °C. till för att frysa, behöver en par molekyler inom droppen samlas från ett slump samt forma en arrangemang liksom liknar detta inom enstaka fryst vatten gitter; då fryser droppen runt denna kärna. Experiment visar för att denna homogena kärnbildning från molndroppar endast sker nära temperaturer lägre än –35 °C.[21] inom varmare moln måste ett aerosolpartikel alternativt "iskärna" finnas inom (eller inom förbindelse med) droppen på grund av för att fungera liksom enstaka kärna.

    Förståelsen till vilka partiklar vilket utför verksamma iskärnor existerar dålig - vilket man vet existerar för att dem existerar många sällsynta jämfört tillsammans dem molnkondensationskärnor likt vätskedroppar bildas vid. Leror, ökendamm samt biologiska partiklar är kapabel existera effektiva,[22] även angående inom vilken utsträckning existerar oklart.

    Konstgjorda kärnor används inom molnsådd.[23]

    Diamantstoft

    [redigera | redigera wikitext]

    Så kallad "diamantstoft", även känt liksom isnålar alternativt iskristaller, bildas nära temperaturer likt närmar sig −40 °C vid bas från atmosfär tillsammans med något högre fukt ifrån upphöjd blandning tillsammans kallare, ytbaserad luft.[24] METAR-identifieraren till diamantstoft inom internationella väderrapporter per 60 minuter existerar IC.[10]

    Friktion

    [redigera | redigera wikitext]

    Den låga friktionskoefficienten från fryst vatten orsakas delvis från för att trycket ifrån en objekt vilket kommer inom förbindelse tillsammans isen smälter från en tunt lager från isen samt tillåter objektet för att glida ovan ytan.[25] mot modell skulle bladet vid ett skridsko, nära utövande från tryck vid isen, smälta en tunt lager, vilket ger smörjning mellan isen samt bladet.

    Denna förklaring, kallad "trycksmältning", äger sitt ursprung vid 1800-talet. Den tog dock ej hänsyn mot skridskoåkning vid istemperaturer lägre än −4 °C (25 °F; 269 K) såsom ofta åks vid.

    En andra teori vilket beskriver friktionskoefficienten till fryst vatten antydde för att ismolekyler nära gränssnittet ej precis kunna binda mot molekylerna inom underliggande ismassa (och därmed existerar fria för att röra sig liksom molekyler tillsammans med flytande vatten).

    Dessa molekyler förblir inom en semi-flytande status, vilket ger smörjning oavsett tryck mot isen likt utövas från något objekt. dock betydelsen från denna ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något bestrids från experiment liksom visar ett upphöjd friktionskoefficient på grund av fryst vatten tillsammans med atomkraftsmikroskopi.[26]

    En tredjeplats teori existerar "friktionsuppvärmning", vilket antyder för att friktionen mellan objekt samt fryst vatten existerar orsaken mot för att islagret inom gränsytan smälter.

    dock denna teori redogör ej tillräckligt varför isen existerar hal på grund av stillastående objekt även nära temperaturer beneath noll.[25]

    En grundlig teori angående isfriktion tar hänsyn mot varenda ovannämnda friktionsmekanismer.[27] Denna modell möjliggör kvantitativ uppskattning från friktionskoefficienten på grund av fryst vatten mot olika ämne likt funktion från temperatur samt glidhastighet.

    beneath typiska förhållanden relaterade mot sport som utövas på vintern samt däck vid en fordon vid fryst vatten, existerar smältning från en tunt islager vid bas från friktionsuppvärmningen detta främsta skälet mot halka. Mekanismen liksom styr isens friktionsegenskaper existerar kvar en aktivt plats till vetenskaplig studie.[28]

    Roll inom mänskliga aktiviteter

    [redigera | redigera wikitext]

    Människor äger använt fryst vatten på grund av för att kall luft samt skydda livsmedel inom århundraden samt förlitar sig vid för att nyttja naturlig fryst vatten inom olika former samt sedan övergå mot maskinell produktion från materialet.

    fryst vatten existerar även enstaka prov på grund av transporter inom olika former samt existerar god till sport som utövas på vintern.

    Kylning

    [redigera | redigera wikitext]

    Is äger länge använts likt kylvätska. tid 400 f.Kr. behärskade persiska ingenjörer inom Iran redan tekniken till för att lagra fryst vatten mitt inom sommaren inom öknen.

    Isen något som har transporterats eller flyttats in beneath vintrarna ifrån höjd inom närheten inom stora mängder samt lagrades inom specialdesignade, naturligt kylda matförvaring, kallad yakhchal (vilket betyder islagring). Detta fanns en stort underjordiskt utrymme (upp mot 5 000 m3) liksom ägde tjocka väggar (minst numeriskt värde meter nära basen) gjord från en speciellt murbruk, kallat sarooj, likt bestod från småsten, lera, äggvita, kalk, gethår samt ask inom specifika proportioner, samt plats känt till för att existera resistent mot värmeöverföring.

    Denna blandning ansågs existera helt ogenomtränglig vätska. Utrymmet ägde ofta passage mot ett qanat, samt innehöll ofta en struktur tillsammans med vindkraftverk liksom enkel kunde ett fåtal temperaturer inuti rymden ner mot kyliga nivåer vid sommardagarna. Isen användes till för att kall luft godbitar till kungligheter.

    Skörd

    [redigera | redigera wikitext]

    Det fanns blomstrande industrier ifrån 16 mot 1700-talets England, varigenom lågliggande områden längs Thames flodmynning översvämmades beneath vintern, samt fryst vatten skördades inom vagnar samt lagrades säsongsbetonat inom isolerade trähus likt ett försörjning mot en ishus liksom ofta ligger inom stora länder bostad samt används ofta på grund av för att hålla fisken ny då den fångas inom avlägsna vätska.

    Detta kopierades från ett engelsman vilket ägde sett identisk handling inom Kina. fryst vatten importerades mot England ifrån Norge inom enstaka avgörande skal redan 1823.[29]

    I USA skickades den inledande islasten ifrån New York City mot Charleston, South Carolina, 1799,[29] samt beneath inledande hälften från 1800-talet ägde isskörden blivit stora affärer.

    Frederic historisk period, likt blev känd vilket "Iskungen", arbetade tillsammans för att förbättra förbättrad isoleringsprodukter till den långväga transporten från fryst vatten, särskilt mot tropikerna; detta blev känt likt ishandeln.

    Trieste skickade fryst vatten mot Egypten, Korfu samt Zante; Schweiz skickade detta mot Frankrike; samt Tyskland levererades ibland ifrån bayerska sjöar.[29] Den magyariska parlamentsbyggnaden använde fryst vatten såsom skördades vid vintern ifrån Balatonsjön till luftkonditionering.

    Ishus användes till för att lagra fryst vatten liksom bildades vid vintern, på grund av för att utföra fryst vatten tillgänglig året runt, samt tidiga matförvaring fanns kända liksom ishytter, eftersom dem ägde en isblock inom sig. inom flera städer plats detta ej ovanligt för att äga ett regelbunden isleveransservice beneath sommaren.

    Tillkomsten från konstgjord kylteknik besitter sedan gjort distribution från fryst vatten föråldrad.

    Is skördas ännu på grund av is- samt snöskulpturhändelser. mot modell används enstaka svingsåg till för att ett fåtal fryst vatten mot Harbin International Ice and Snow Sculpture Festival varenda kalenderår ifrån den frusna ytan från Songhuafloden.[30]

    Mekanisk produktion

    [redigera | redigera wikitext]

    Is produceras idag inom fabriksmässig skal, till användning inklusive lagring samt bearbetning från livsmedel, kemisk tillverkning, betongblandning samt härdning, samt konsument- alternativt förpackad is.[31] dem flesta affärsmässig ismakare tillverkar tre elementär typer från fragmenterad is: flingor, rörformade samt plattor tillsammans olika tekniker.[31] Stora isproducenter förmå producera upp mot 75 ton fryst vatten per dag.[32] kalenderår 2002 fanns detta 426 affärsmässig isframställningsföretag inom USA, tillsammans en samlat värde vid transporter vid 595 487 000 dollar.

    [33] Hemkylskåp kunna även producera fryst vatten tillsammans ett inbyggd ismaskin, likt vanligtvis utför isbitar alternativt krossad fryst vatten. Fristående ismakareenheter liksom skapar isbitar kallas ofta ismaskiner.

    Transport

    [redigera | redigera wikitext]

    Is är kapabel ge utmaningar på grund av trygg försändelse mot lands, mot havs samt inom luften.

    På vägar

    [redigera | redigera wikitext]

    Isbildning vid vägar existerar ett fara vintertid. Blixthalka existerar många svår för att upptäcka, eftersom den saknar den förväntade frostiga ytan. nära minusgrader fryser nederbörd samt frost samt kunna forma fryst vatten vid fordonsfönster. till trygg körning måste sådan fryst vatten tas försvunnen vilket kunna göras tillsammans isskrapa, vilket kunna ta ett viss period samt existera mödosamt.

    Vid temperaturer långt beneath fryspunkten är kapabel en tunt lager från iskristaller bildas vid insidan från fönstren genom för att utandningsluft ifrån chaufför samt resenär fryser vid dem kalla fönsterytorna. Detta sker vanligtvis då en fordon lämnats efter enstaka stunds körning, dock kunna även ske beneath körning, ifall utetemperaturen existerar tillräckligt nedsänkt.

    fordon existerar därför utrustade tillsammans med värmesystem vilket värmer rutor tillsammans atmosfär alternativt värmeslingor. Fenomenet är kapabel även uppstå inom hem, samt existerar enstaka anledning mot för att öppning inom kallare regioner behöver existera från flerglastyp till för att äga tillräcklig isolerande förmåga.

    När utomhustemperaturen förblir beneath frysning beneath längre perioder förmå många tjocka islager bildas vid sjöar samt andra vattendrag, även angående platser tillsammans med strömmande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kräver många kallare temperaturer. Isen förmå bli tillräckligt tjock till för att köra vid tillsammans med fordon samt lastbilar.

    för att utföra detta säkert kräver enstaka tjocklek vid minimalt 30 cm.

    På vatten

    [redigera | redigera wikitext]

    För ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig äger fryst vatten numeriskt värde distinkta risker. Frysande nederbörd förmå ge ett isuppbyggnad vid överbyggnaden vid en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vilket existerar tillräckligt till för att utföra detta instabilt samt för att kräva för att detta hackas alternativt smälts tillsammans med ångslangar.

    samt isberg - stora massor från fryst vatten likt flyter inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (skapas vanligtvis då glaciärer når havet) - kunna existera farliga angående dem träffas från en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig då dem existerar vid väg. Isberg äger varit anledningen mot för att flera ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig sjönk, varav den maximalt berömda fanns RMS Titanic.

    till hamnar nära polerna existerar detta för att existera isfritt enstaka betydande fördel. Helst läka året. modell existerar Murmansk (Ryssland), Petsamo (Ryssland, tidigare Finland) samt Vardø (Norge). Hamnar likt ej existerar isfria öppnas tillsammans med isbrytare.

    I luften

    [redigera | redigera wikitext]

    För flygplan kunna fryst vatten orsaka en antal risker.

    då en luftfarkost gård upp passerar detta genom luftlager tillsammans med olika temperatur samt luftfuktighet, vilket kunna bidra mot isbildning.

    angående detta bildas fryst vatten vid vingarna kunna detta påverka flygplanets flygegenskaper negativt. beneath den inledande nonstop-flygningen ovan Atlanten träffade dem brittiska flygarna kapten John Alcock samt löjtnant Arthur Whitten Brown liknande isförhållanden - Brown lämnade cockpiten samt klättrade flera gånger ut vid vingen till för att ta försvunnen fryst vatten vilket täckte motorns luftintag inom detta Vickers Vimy-flygplan dem flög.

    Ett bekymmer luftfarkost tillsammans kolvmotorer besitter tillsammans med isbildning existerar isbildning inom förgasaren. då luften sugs genom förgasaren in inom motorn sänks detta lokala lufttrycket vilket orsakar adiabatisk kylning. beneath fuktiga väderförhållanden nära fryspunkten blir förgasaren således kallare samt tenderar för att isa upp. detta spärrar tillförseln från atmosfär mot motorn samt orsakar för att den stannar.

    från detta skäl existerar flygplan tillsammans med förgasare försedda tillsammans med förgasarluftintagsvärmare. Den ökande användningen från bränsleinsprutning - vilket ej kräver förgasare - besitter gjort för att isbildning inom förgasare existerar en mindre bekymmer på grund av kolvmotorer.

    Jetmotorer besitter ej bekymmer tillsammans isbildning inom förgasare, dock nya fakta tyder vid för att jetmotorer förmå bromsas, stoppas alternativt skadas från intern isbildning inom vissa typer från atmosfäriska förhållanden enklare än tidigare trott.

    inom dem flesta fall förmå motorerna snabbt startas ifall samt flygningen ej hotas. undersökning pågår på grund av för att undersöka vilka förhållanden såsom orsakar denna typ från isbildning samt vilka metoder vilket är kapabel användas till för att förhindra alternativt vända isbildning beneath flygning.

    Rekreation samt sport

    [redigera | redigera wikitext]

    Is agerar även enstaka huvud roll inom vinterrekreation samt inom flera sporter vilket skridskoåkning, långfärdsskridskoåkning, sport med puck och skridskor, bandy, isfiske, isvaksbad, isklättring, curling, kvastboll samt slädelägg vid bobsläde, rodel samt skeleton.

    flera från dem olika sporter likt spelas vid fryst vatten får internationell uppmärksamhet vart fjärde kalenderår beneath dem olympiska vintern.

    En slags båt med segel vid ark ger upphov mot isyacht. enstaka ytterligare idrott existerar isracing, var förarna måste ta hastighet vid sjöens fryst vatten, samtidigt vilket dem kontrollerar sin fordons slid (liknande vid vissa sätt såsom smutsbana).

    Sporten äger mot samt tillsammans modifierats till ishallar.

    Andra användningar

    [redigera | redigera wikitext]

    Som termisk ballast

    [redigera | redigera wikitext]

    • Is används på grund av för att kall luft samt skydda föda inom islådor.
    • Isbitar alternativt krossad fryst vatten förmå användas till för att kall luft drycker.

      då isen smälter absorberar den värme samt håller drinken nära 0 ° C.

    • Is kunna användas såsom enstaka sektion från en luftkonditioneringssystem, tillsammans med batteri- alternativt solkraftsfläktar på grund av för att blåsa varm atmosfär ovan isen. Detta existerar särskilt användbart beneath värmevågor då strömmen existerar ute samt vanliga luftkonditioneringsapparater (elektriskt drivna) ej fungerar.
    • Is förmå användas (som andra kalla förpackningar) till för att minska svullnad (genom för att minska blodflödet) samt smärta genom för att trycka detta mot en region inom kroppen.[34]

    Som strukturellt material

    [redigera | redigera wikitext]

    • Ingenjörer använde den stora styrka vid packisen då dem konstruerade Antarktis inledande flytande ispir 1973.

      [35] liknande isbryggor används beneath lastoperationer på grund av för att ladda samt lossa ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. Fleetoperationspersonal utför den flytande piren beneath vintern. dem bygger vid naturligt förekommande fryst havsvatten inom McMurdosundet tills bryggan når en djup vid cirka 6,7 meter.

      Ispirar besitter ett livslängd vid tre mot fem år.

    • Strukturer samt isskulpturer existerar byggda från stora isbitar alternativt genom för att spruta vatten.[36] Strukturerna existerar mestadels prydnadsföremål (som inom fallet tillsammans med isslott) samt existerar ej praktiska på grund av långvarig bebyggelse. Ishotell finns vid säsongsbasis inom några kalla områden.

      Igloos existerar en annat modell vid enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent struktur, främst gjord från snö.

    • I kalla klimat förbereds vägar regelbundet vid islagda sjöar samt skärgårdsområden. temporärt besitter mot samt tillsammans med enstaka järnväg byggts vid fryst vatten. [36]
    • Under andra världskriget plats Project Habbakuk en allierat schema såsom undersökte användningen från pykrete (träfibrer blandad tillsammans is) vilket en möjligt ämne på grund av krigsfartyg, särskilt flygplan, vid bas från för att en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vilket existerar immun mot torpedon samt en stort däck, är kapabel konstrueras från fryst vatten.

      ett små prototyp byggdes,[37] dock nödvändigheten från en sådant ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom kriget avlägsnades innan detta byggdes inom full skala.

    • Is äger använts såsom ämne på grund av olika musikinstrument, mot modell från slagverkaren Terje Isungset.[38]

    Ablation

    [redigera | redigera wikitext]

    Ablation från fryst vatten avser både smältning samt upplösning.

    I ny omgivning beskrivs smältning såsom enstaka fasövergång ifrån fast substans mot vätska.

    Att smälta fryst vatten betyder för att avbryta vätebindningarna mellan vattenmolekylerna. Ordningen från molekylerna inom detta fasta ämnet bryts ned mot en mindre ordnat status samt detta fasta ämnet smälter på grund av för att bli ett vätska.

    Detta uppnås genom för att öka isens inre energi bortom smältpunkten. då fryst vatten smälter absorberar den därför många energi liksom behövs på grund av för att värma ett motsvarande mängd dricksvatten tillsammans 80 ° C. beneath smältningen förblir isytans temperatur konstant nära 0 ° C. Smältprocessens hastighet beror vid effektiviteten inom energiutbytesprocessen.

    enstaka isyta inom sötvatten smälter enbart genom fri konvektion tillsammans ett hastighet såsom beror linjärt vid vattentemperaturen, T∞, då T∞ existerar mindre än 3,98 °C, samt superlinjärt då T∞ existerar lika tillsammans alternativt högre än 3,98 °C, varvid hastigheten existerar proportionell mot (T3 - 3,98 °C)α, samt α = likt till T∞ existerar många större än 8 °C, samt α = på grund av mellan temperaturerna T∞.[39]

    Under salta omgivningsförhållanden orsakar upplösning snarare än smältning ofta isbildning.

    mot modell existerar temperaturen inom Arktiska havet inom allmänhet beneath smältpunkten till avblåsning från havsis. Fasövergången ifrån fast mot vätska uppnås genom för att blanda krydda samt vattenmolekyler, liknande upplösningen från sötningsmedel inom dricksvatten, även angående vattentemperaturen existerar långt beneath sockerens smältpunkt.

    Därför existerar upplösningen hastighetsbegränsad från salttransport medan smältning förmå ske inom många högre hastigheter såsom existerar karakteristiska på grund av värmetransport.[40]

    Is från andra material

    [redigera | redigera wikitext]

    De fasta faserna inom flera andra flyktiga ämnen kallas även is; vanligtvis klassificeras enstaka flyktig såsom enstaka fryst vatten ifall dess smältpunkt ligger ovan alternativt omkring 100 K.

    detta maximalt kända exemplet existerar torris, den fasta formen från koldioxid.

    En "magnetisk analog" från fryst vatten förverkligas även inom vissa isolerande magnetiska ämne var dem magnetiska ögonblicken imiterar positionen på grund av protoner inom vattenis samt följer energiska begränsningar liksom liknar Bernal-Fowler-isreglerna mot resultat från den geometriska frustrationen till protonkonfigurationen inom dricksvatten fryst vatten.

    Dessa ämne kallas spinis.

    Typer

    [redigera | redigera wikitext]

    • Nyis: inom denna fas existerar isen endast några centimeter tjock samt existerar transparent. detta existerar därför på denna plats isen ser ut inom grupp av öar samt insjöar.[41]
    • Blankis. Ungefär såsom nyis, dock kunna artikel grövre.

      Alldeles program, samt besitter bildats då detta existerar vindstilla. Den saknar varenda spår från frost, samt blänker liksom ett spegel inom motljus.

    • Fast is: Nästa etapp inom havsisens tillväxt existerar den fasta isen. Detta existerar den typen från fryst vatten liksom oftast ligger inom Östersjön samt Bottenhavet.

      Den behöver ej existera landfast utan förmå flyta runt inom flak tillsammans flera kilometers diameter. detta existerar massiv skillnad mellan den fasta isen samt nyisen. Fast fryst vatten beror dels från genomskinlig kärnis, dock den existerar ej transparent likt nyisen. Detta beror vid för att blöt frost frusit vid ovan isen samt således även bygger isen uppåt.

      Ovanpå detta ligger oftast sedan en mer alternativt mindre tjockt snölager, vilket utför för att enstaka vandring vid isen existerar likt för att vandra vid ett gård alternativt vilket annat snötäckt underlag liksom helst.[41]

    • Issörja: ifall vädret existerar kallt dock vattnet ej existerar stilla nog på grund av för att detta bör behärska bildas ett ishinna börjar vattnet istället frysa inom små avlånga bitar, sålunda kallade ”isnålar”.

      då dessa blir tillräckligt flera blir vattnet mot ett degformig sörja. Då dämpas vågorna, samt isbildningen tar fart.[41]

    • Tallriksis: då issörja klumpas ihop från vågor inom strömt dricksvatten fryser den samman mot runda istallrikar.[42]
    • Pannkaksis: Pannkaksis liknar tallriksis dock uppkommer vid en helt annat sätt.

      Denna bildas bara inom områden var en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillsammans med olika salthalt träffas, oftast vid Västkusten samt inom Öresund dock även inom södra Östersjön.

      Sjöar i södra Sverige kan enstaka år förbli isfria hela vintrar

      då vattnet tillsammans högre salthalt ligger nära ytan samt kyls ned mot minusgrader, dock ej mot sin fryspunkt ökar dess densitet samt detta sjunker. då detta då kommer inom förbindelse tillsammans med dricksvatten tillsammans med lägre salthalt, liksom fryser nära noll grader, fryser detta samt flyter upp mot ytan vilket tallriksformade isflak.[41]

    • Stampisvall: då vinden pressar samman snösörja, tallriksis alternativt sönderbruten nyis mot nation alternativt landfast fryst vatten bildas ett stampisvall.

      Denna fryst vatten byggs ej nämnvärt många uppåt dock kunna bli flera meter djup, varför den existerar många svårforcerad på grund av ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. angående vinden vrider sig är kapabel vallen lösning upp dock angående vallen hinner frysa mot existerar detta ej längre ett sörja, utan en massivt istäcke, flera meter tjockt.[41]

    • Svallis bildas vid vintern då en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig rinner fram ur marken samt fryser inom flera lager vid exempelvis bergsidor alternativt vägbanor.

      Förleden ”svall” kommer ifrån ”svälla”. Svallis är kapabel artikel vågig inom ytan samt existerar ofta gulaktig.

    • Hopskjuten fryst vatten, skruvis: likt detta framgått tidigare existerar havsisen många exponerad till bris samt ström. då fryst vatten liksom ej existerar särskilt tjock driver samman glider isfält in beneath andra, ofta inom en sicksackmönster ömsom ovan ömsom beneath.

      Detta medför för att istjockleken snabbt flerdubblas, tornar upp sig samt blir svår till ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig för att stånga sig igenom.

    • Drivis, existerar lösbrutna isstycken, såsom inom större massor driver fram inom vatten; särskilt den fryst vatten, såsom ifrån polarhaven, genom havsströmmarna, drives mot lägre breddgrader.

      Drivis uppkommer vid bas från för att dem sammanhängande isfälten ej kunna motstå vågornas samt den högre temperaturens inverkan.

    • Isvallar: då en isområde kolliderar tillsammans med en annat bildas vallar var flaken ”staplas” vid varandra. Den sektion såsom existerar ovanför vattenytan inom ett vall kallas på grund av seglet. Denna existerar endast någon meter upphöjd medan undervattensdelen, kölen, förmå sträcka sig tiotals meter ner inom djupet.

      ifall enstaka sådan vall existerar övertäckt från frost förmå den titta väldigt oskyldig ut, vilket fullfölja för att flera ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig kör rakt inom sådana vallar samt fastnar.[41] Den största vall såsom bildats inom Östersjön fanns 28 meter ifrån botten mot topp.[43]

    • Rutten is existerar detta inledande stadiet från issmältning samt inom en långt framskridet etapp från upplösning.

      Isen blir porös samt pipig.[41]

    • Andra typer, titta istyp

    Stampisvall benämns "vrakgård" inom Vänern.

    Is samt människan

    [redigera | redigera wikitext]

    I hushållet använder människor fryst vatten framför allt mot kylning. Tidigare användes isskåp på grund av för att kall luft livsmedel. Idag existerar detta vanligaste för att kall luft dricksvatten mot isbitar inom frysen.

    Isbitarna används oftast mot för att kall luft drycker dock fryst vatten förmå även användas mot smärtlindring samt bedövning samt till för att minska svullnad.

    Kom ihåg att all färd på is sker på egen risk! Utmärkta (ruskade) leder visar var isen normalt sett är säkrast men utgör ingen garanti för att den håller

    Isbanor används mot skridskosport samt ytterligare issport. då isen såsom används besitter frusit endast genom kallt klimat, kallas den naturis, medan fryst vatten likt besitter frusit genom kylaggregat kallas konstis. Konstis används nästan ständigt för tillfället på grund av tiden, på grund av för att äga tryggare passage mot fryst vatten, till för att ett fåtal enstaka längre idrottssäsong samt till för att konstisen ofta kunna prepareras enklare således för att den får ett jämnare samt starkare yta, vilket existerar mot fördel på grund av skridskoåkarna.

    inom vissa fall besitter isen ersatts från kolsyreis samt flytande kväve.

    Isskjutning, då fryst vatten sätts inom rörelse från exempelvis luftström, kunna medföra skador vid bryggor, dock även vid byggnader nära stranden.

    Forskning

    [redigera | redigera wikitext]

    Forskning kring fryst vatten brukar hänföras mot området glaciologi.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^”Definition of ICE” (på engelska). www.merriam-webster.com. https://www.merriam-webster.com/dictionary/ice. 
    2. ^”the definition of ice” (på engelska). www.dictionary.com.

      http://www.dictionary.com/browse/ice. 

    3. ^Prockter, Louise M. (2005). ”Ice in the Solar System”. Johns Hopkins APL Technical Digest 26 (2): sid. 175. Arkiverad ifrån originalet den 24 månad 2013. https://web.archive.org/web/20131224110058/http://www.jhuapl.edu/techdigest/TD/td2602/Prockter.pdf. Läst 2 månad 2019. Arkiverad 19 mars 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.

      ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 19 mars 2015.

      Enkelgips med vanlig mollyplugg klarar upp till 40 kilo

      https://web.archive.org/web/20150319063545/http://www.jhuapl.edu/techdigest/TD/td2602/Prockter.pdf. Läst 2 månad 2019. 

    4. ^”"WMO SEA-ICE NOMENCLATURE"”. 14 april 2012. Arkiverad ifrån originalet den 14 april 2012. https://web.archive.org/web/20120414141500/http://www.aari.nw.ru/gdsidb/XML/wmo_259.php. Läst 4 månad 2019. ) Meteorologiska världsorganisationen / Arctic and Antarctic Research Institute.

      Snöskotern har både hög fart och stor viktfördelande yta, därför kräver den tjockare is än vad som behövs för en skidåkare

      Läst 4 månad 2019.

    5. ^Moore, Judith; Lamb, Barbara (2001). Crop Circles Revealed. Light Technology Publishing. Sid. 140. ISBN 978-1-62233-561-9. https://books.google.com/books?id=pS4ET4D4iKYC&pg=PP140. 
    6. ^Petrenko, Victor F. and Whitworth, Robert W. (1999) Physics of ice. Oxford: Oxford University Press, pp.

      27–29, ISBN 0191581348

    7. ^Eranti, E. and Lee, George C. (1986) Cold område structural engineering. New York: McGraw-Hill, p. 51, ISBN 0070370346.
    8. ^”Sleet (glossary entry)”. Sleet (glossary entry). National Oceanic and Atmospheric Administration's National Weather Service. http://www.weather.gov/glossary/index.php?word=sleet. 
    9. ^”Hail (glossary entry)”. Hail (glossary entry).

      National Oceanic and Atmospheric Administration's National Weather Service. http://www.weather.gov/glossary/index.php?word=hail. 

    10. ^ [abc] Alaska Air flygning Service Station (10 april 2007). ”SA-METAR”. SA-METAR. Federal Aviation ledning via the Internet Wayback Machine. Arkiverad ifrån originalet den 5 september 2018.

      Som tur är kan du snabbt räkna ut hur mycket snön väger med hjälp av ett rör, en våg och en smart ekvation

      https://web.archive.org/web/20180905214814/https://www.alaska.faa.gov/fai/afss/metar+taf/sametara.htm. Läst 4 månad 2019. Arkiverad 1 femte månaden i året 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 1 femte månaden i året 2008. https://web.archive.org/web/20080501074014/http://www.alaska.faa.gov/fai/afss/metar+taf/sametara.htm. Läst 4 månad 2019. 

    11. ^”What causes ice pellets (sleet)?”. What causes ice pellets (sleet)?.

      Weatherquestions.com. http://www.weatherquestions.com/What_causes_ice_pellets.htm. 

    12. ^ [ab] Glossary of Meteorology (2009). ”Hail”. Hail. American Meteorological gemenskap. Arkiverad ifrån originalet den 25 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100725142407/http://amsglossary.allenpress.com/glossary/search?id=hail1. Läst 4 månad 2019. 
    13. ^”P9.5 Evaluation of an Alberta Hail Growth Model Using Severe Hail Proximity Soundings in the United States”. P9.5 Evaluation of an Alberta Hail Growth Model Using Severe Hail Proximity Soundings in the United States.

      17 August 2004. http://www.spc.noaa.gov/publications/jewell/hailslsc.pdf. 

    14. ^National Severe Storms Laboratory (23 April 2007). ”Aggregate hailstone”. Aggregate hailstone. National Oceanic and Atmospheric ledning. http://www.photolib.noaa.gov/htmls/nssl0001.htm. 
    15. ^Brimelow, Julian C.; Reuter, Gerhard W.; Poolman, Eugene R. (2002). ”Modeling Maximum Hail storlek in Alberta Thunderstorms”. Weather and Forecasting 17 (5): sid. 1048–1062.

      doi:10.1175/1520-0434(2002)017<1048:MMHSIA>2.0.CO;2. ISSN0882-8156. Bibcode: 2002WtFor..17.1048B. 

    16. ^Marshall, Jacque (10 April 2000). ”Hail Fact Sheet”. Hail Fact Sheet. University Corporation for Atmospheric Research. Arkiverad ifrån originalet den 15 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091015141754/http://www.ucar.edu/communications/factsheets/Hail.html. Läst 4 månad 2019. Arkiverad 15 oktober 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.

      ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 15 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091015141754/http://www.ucar.edu/communications/factsheets/Hail.html. Läst 4 månad 2019. 

    17. ^”Hail storms rock southern Qld”. Hail storms rock southern Qld. Australian Broadcasting Corporation.

      19 October 2004. Arkiverad ifrån originalet den 6 March 2010. https://web.archive.org/web/20100306021712/http://www.abc.net.au/news/australia/qld/toowoomba/200410/s1222665.htm. Läst 15 juli 2009. 

    18. ^”Severe Thunderstorm Images of the Month Archives”. Severe Thunderstorm Images of the Month Archives. 1997. http://australiasevereweather.com/storm_news/arc1997.htm. 
    19. ^Wolf, Pete (16 January 2003). ”Meso-Analyst Severe Weather Guide”. Meso-Analyst Severe Weather Guide.

      University Corporation for Atmospheric Research. Arkiverad ifrån originalet den 20 March 2003. https://web.archive.org/web/20030320222147/http://www.meted.ucar.edu/resource/soo/MesoAnalyst.htm. Läst 16 juli 2009. 

    20. ^Downing, Thomas E.; Olsthoorn, Alexander A.; Tol, Richard S. J. (1999). Climate, change and risk. Routledge.

      Sid. 41–43. ISBN 978-0-415-17031-4. https://books.google.com/?id=UbtG3vFfNtoC&pg=PA41. 

    21. ^Mason, Basil John (1971). Physics of Clouds. Clarendon Press. ISBN 978-0-19-851603-3.