Varför finns 3 12 reglerna

3:12-reglerna kallas detta regelverk till ägarbeskattning likt utför för att utdelning ifrån småföretag inom vanliga fall beskattas betydligt högre än utdelning ifrån storföretag inom Sverige.^[1] Den vilket träffas från regelverket betalar ett marginalskatt vid 56,7 andel medan den liksom ej omfattas betalar 30 andel platt avgift istället.

Fram mot kalenderår 2000 fanns reglerna inom 3 § 12 momentet inom den gamla lagen angående statlig inkomstskatt, vilket besitter givit 3:12-reglerna deras namn.^[2]

Den högre skatten gäller bara entreprenörer, detta önskar yttra företagare likt arbetar alternativt vid annat sätt bidrar mot företagets profit, medan ett ägare såsom är kapabel bevisa för att denne besitter förhållit sig passiv inom företaget dem senaste fem år ej omfattas.^[3] Riskkapitalister, globala investerare, banker samt finansmän vilket äger bolag via hedgefonder samt andra internationella strukturer betalar därmed regelmässigt den lägre skattesatsen, medan småföretagare likt huvudregel betalar den högre skattesatsen.

Företagare vilket börsnoterar sina bolag alternativt säljer minimalt 30 andel från bolaget mot riskkapitalister utanför den egna familjen äger även korrekt för att arbeta inom sitt bolag utan för att träffas från den högre skattesatsen, oavsett omfattning, ifall ägandet äger bestått längre tidsperiod än fem år.^[3]

Slutligen existerar utdelningar ovan 5,8 miljoner kronor helt befriande ifrån den högre skattesatsen.^[1] Sveriges mäktigaste finansfamiljer slipper därmed nästan helt 3:12-reglerna.

Reglerna gäller till cirka 450 000 företag tillsammans med nästan 474 000 delägare. inom dessa företag, inklusive deras dotterbolag, finns drygt 1,5 miljoner anställda^[4].

Sverige tillämpar ett platt avgift ifall (normalt) 30 andel vid finansiella inkomster medan inkomster från eget sysselsättning taxeras tillsammans enstaka progressiv avgift beroende vid inkomstens omfattning^[5] plus vissa sociala avgifter vid lönebeloppet.

3:12-reglerna kräver för att småföretagare delar upp sina inkomster inom numeriskt värde inkomstslag, "inkomst från tjänst" samt "inkomst från kapital". på grund av tjänsteinkomsterna tillämpas sedan identisk skattesats såsom på grund av jobb.

Man bör inom detta kontext notera för att nära aktieutdelning äger företaget inom normalfallet ursprunglig erlagt 20,6 andel bolagsskatt vid rörelsevinsten.

Reglerna existerar endast tillämpliga vid fåmansföretag, vilket äger definierats vid således vis för att dem flesta småföretag inom landet omfattas. Regelverket existerar tekniskt komplicerat samt anses lyssna mot dem maximalt komplexa beskattningsreglerna vilket finns till fysiska personer^[6].

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Reglerna återfanns tidigare inom 3 § 12 momentet inom den gamla lagen ifall statlig inkomstskatt, SIL. inom dygn återfinns reglerna inom inkomstskattelagens 56:e samt 57:e avsnitt.

Fåmansföretag

[redigera | redigera wikitext]

Med fåmansföretag menas aktiebolag samt ekonomiska föreningar var fyra alternativt färre personer, direkt alternativt omväg, äger mer än hälften från rösterna inom bolaget.

3:12-reglerna kallas det regelverk för ägarbeskattning som gör att utdelning från småföretag i vanliga fall beskattas betydligt högre än utdelning från storföretag i Sverige

Då bör även närstående personer (make, små människor, föräldrar tillsammans flera) räknas in. Delägaren samt närstående mot delägaren räknas likt enstaka enda individ. Samtliga delägare liksom existerar aktiva inom bolaget räknas även såsom enstaka individ i enlighet med den således kallade buntningsregeln.

Det finns ett kompletterande specialregel såsom existerar oberoende från antalet delägare samt detta existerar då personen genom sitt aktieinnehav, avtal etc.

äger den faktiska bestämmanderätten ovan bolaget alternativt verksamhetsgren.

Bolag vars aktier existerar noterade vid enstaka reglerad handelsplats räknas ej såsom fåmansföretag.

Kvalificerade aktier

[redigera | redigera wikitext]

Inkomstskattelagen skiljer mellan behöriga aktier inom fåmansföretag samt aktier såsom ej existerar behöriga (s.k.

okvalificerade aktier).

3:12 reglerna innebär att utdelning upp till ett särskilt gränsbelopp beskattas med 20 procent

kritisk på grund av angående en aktieinnehav existerar kvalificerat existerar om delägaren alternativt närstående mot delägaren varit "verksam inom avgörande omfattning" inom företaget beneath inkomståret alternativt något från dem fem föregående inkomståren. tillsammans med detta menas för att personens arbetsinsatser äger varit från massiv innebörd på grund av bolagets vinstgenerering/resultat.

enstaka aktie anses även artikel kvalificerad ifall delägaren alternativt närstående, beneath femårsperioden, varit verksam inom avgörande omfattning inom annat fåmansföretag liksom bedriver "samma alternativt likartad verksamhet" likt företaget.

För behöriga aktier inom fåmansföretag gäller för att utdelningar samt kapitalvinster beskattas i enlighet med 3:12-reglerna, detta önskar yttra tillsammans med upp mot (som mest) cirka 58 % medan motsvarande beskattning på grund av aktier likt ej existerar behöriga existerar 25 %.

1 Varför är 3:12-reglerna så komplicerade? Reglerna infördes i samband med skattereformen i början av 1990-talet i 3 § 12 momentet lagen om statlig inkomstskatt

"Okvalificerade" aktier

[redigera | redigera wikitext]

När delägaren samt dennes närstående personer ej längre existerar verksamma inom bolaget inom avgörande omfattning avslutas aktierna för att existera behöriga, dock inledningsvis ifrån samt tillsammans med detta sjätte kalenderåret därefter. då femårsperioden, ofta benämnd "karenstiden" löpt ut, inträder dem gynnsammare beskattningsregler på grund av utdelningar samt kapitalvinster vilket gäller på grund av "okvalificerade" aktier.

Då beskattas ej någon sektion från ett kapitalvinst (vid salg etc.) alternativt utdelning inom inkomstslaget service, utan all vinsten alternativt utdelningen beskattas inom inkomstslaget tillgångar tillsammans 25 %.

Gränsbelopp

[redigera | redigera wikitext]

Hur enstaka kapitalvinst alternativt utdelning vid behöriga aktier bör beskattas beror vid hur stort ägarens "gränsbelopp" till aktierna existerar.

mot den sektion utdelningen/kapitalvinsten ryms inom gränsbelopp beskattas den endast tillsammans med 20 %.

Gränsbeloppet beräknas årligen till dem aktier vilket innehas nära beskattningsårets inträde. Beräkningen sker antingen i enlighet med huvudregeln alternativt i enlighet med förenklingsregeln, den därför kallade schablonregeln.

Gränsbeloppet beräknat i enlighet med förenklingsregeln utgör, till samtliga aktier inom företaget, 2,75 gånger inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. Detta ger en gränsbelopp 2018 vid 169 125 kr samt 2019 vid 171 875 kr^[7]. gränsbelopp beräknat i enlighet med huvudregeln tar sin utgångspunkt inom anskaffningsutgiften till aktierna inklusive ovillkorliga aktieägartillskott.

Men reglerna har ändrats under årens lopp och finns numera i 56 - 57 kapitlen inkomstskattelagen

Denna multipliceras tillsammans med den således kallade klyvningsräntan vilket uppgår mot statslåneräntan året före beskattningsåret (nov 2012: 1,49%) plus nio procentenheter, detta önskar yttra 10,49 % (2013). då gränsbelopp beräknas i enlighet med huvudregeln tillkommer även en lönebaserat utrymme beräknat i enlighet med den därför kallade löneunderlagsregeln.

Till gränsbelopp läggs kvarstående sålunda kallat sparat utdelningsutrymme (outnyttjat gränsbelopp ifrån tidigare år) uppräknat tillsammans enstaka speciell räntenivå, den därför kallade uppräkningsräntan. Uppräkningsräntan uppgår mot statslåneräntan nära utgången från november tidsperiod året före beskattningsåret (nov 2012: 1,49%) tillsammans tillägg från tre procentenheter, detta önskar yttra till 4,49 % (2013).

angående gränsbelopp ej utnyttjas mot utdelning alternativt kapitalvinst beneath året får detta alltså sparas samt räknas upp nästföljande kalenderår.

Löneunderlagsregeln

[redigera | redigera wikitext]

I fåmansföretag tillsammans flera anställda äger ägaren från aktierna, vid bas från den således kallade löneunderlagsregeln, chans för att lyfta utdelning tillsammans 20 % avgift genom för att en således kallat lönebaserat utrymme får läggas mot detta årliga gränsbelopp.

tillsammans med löneunderlag avses all ersättning vilket äger blir betald ut inom valuta (dvs. ej förmåner) mot dem anställda inklusive ägaren ifrån företaget samt dotterföretag året före beskattningsåret.

[1] Den som träffas av regelverket betalar en marginalskatt på 56,7 procent medan den som inte omfattas betalar 30 procent platt skatt istället

ifrån 2014 (dvs 2013 års löner) gäller för att 50 % från bota löneunderlaget blir lönebaserat utrymme. Dessutom behövs för att enstaka delägare måste inneha aktier vilket motsvarar minimalt 4 % från kapitalet inom företaget på grund av för att ett fåtal nyttja löneunderlagsregeln. Delägares lönebaserade utrymme begränsas även mot högst 50 gånger den kontanta kompensation såsom delägaren (eller närstående) tagit ut inom företaget.

Vissa begränsningar gäller även vad gäller löneunderlag inom dotterföretag.

För för att ägaren bör behärska dra fördel från löneunderlaget måste ägaren (eller enstaka närstående) lyfta pengar ersättning såsom uppgår mot detta lägsta från 6 gånger inkomstbasbeloppet plus 5 % från samtliga (kontanta) löner inom företaget samt dess dotterföretag, samt 9,6 gånger inkomstbasbeloppet, detta därför kallade löneuttagskravet.

Beskattning från utdelning samt kapitalvinst

[redigera | redigera wikitext]

Utdelning samt kapitalvinst vid behöriga aktier inom fåmansföretag förmå beskattas såväl inom inkomstslaget service såsom inom inkomstslaget tillgångar. Reglerna existerar tekniska samt ej helt enkla dock kunna begränsad sammanfattas i enlighet med följande: Upp mot gränsbelopp sker beskattning inom inkomstslaget tillgångar tillsammans 20 %.

Utdelning/kapitalvinst såsom överstiger gränsbelopp beskattas inom inkomstslaget position (med upp mot ca 58 % avgift beroende vid ägarens sammanlagda förvärvsinkomst beneath året samt aktuell kommunalskattesats).

För både utdelning samt kapitalvinst gäller för att den sektion liksom beskattas inom inkomstslaget arbete eller position inom en organisation begränsas i enlighet med den s.k.

1

100- respektive 90-basbeloppsregeln. från ett kapitalvinst tjänstebeskattas maximalt 100 inkomstbasbelopp, 5.660.000 kr (2013). från ett utdelning tjänstebeskattas maximalt 90 inkomstbasbelopp, 5.094.000 kr (2013). mot den sektion ett kapitalvinst respektive utdelning överstiger dem 100 respektive 90 inkomstbasbeloppen, sker beskattning inom inkomstslaget tillgångar tillsammans med 30 %.

Karensbolag

[redigera | redigera wikitext]

Okvalificerade aktier liksom säljs beskattas lindrigare än aktier liksom existerar behöriga, eftersom inkomsten beskattas enbart inom inkomstslaget tillgångar. Därför eftersträvar flera ägare från fåmansföretag, likt sålt alternativt avslutat den primära rörelsen, för att låta bolaget ligga ner inom ”träda” beneath fem bota kalenderår samt ej länge existera verksamma inom bolaget.

då bolaget efter den gångna karenstiden likvideras alternativt aktierna säljs beskattas vinsten tillsammans 25 %. Ägaren bör således beneath denna tidsperiod existera passiv samt ej aktivt bidra mot vinstgenereringen inom bolaget. Vilka åtgärder samt arbetsinsatser liksom ägaren likväl är kapabel utföra beneath karenstiden existerar ofta objekt på grund av utvärdering inom domstol.

Ägaren måste dock inom egenskap från styrelsemedlem erhålla utföra obligatoriska styrelsesysslor samt uppfylla lagliga krav vid rapportering samt framställning mot bolagsverket etcetera, utan för att bli respekterad såsom energisk (= verksam inom avgörande omfattning). Vidare är kapabel ägaren – utan för att påverka bolagets ställning eller tillstånd såsom karensbolag – utföra viss kapitalförvaltning.

Praxis besitter härvidlag blivit liberalare (se RÅ 2009 not. 68).

Reformer

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2006 besitter regelverket fått några mer tydliga främjande inslag på grund av företagande. Då sänktes bland annat kapitalskattesatsen ifrån 30 mot 20 andel, vilket beneath vissa förutsättningar gjorde detta mer gynnsamt för att äga kapitalinkomster ifrån en 3:12-bolag än en icke-3:12-bolag^[8].

inom november 2016 presenterades ett analys tillsammans inom huvudsak förslag mot höjd beskattning^[9]. Syftet ifrån regeringens blad fanns för att ta en steg tillbaka ifrån dem senaste årens sänkningar från skatten. inom augusti 2017 meddelade regeringen för att dem ej går vidare tillsammans med detta nämnda förslaget, likt bland annat skulle inneburit ett höjning från skatten inom gränsbelopp ifrån 20% mot 25%, samt förändringar inom löneunderlaget på grund av för att beräkna gränsbelopp.

Andra länder

[redigera | redigera wikitext]

Nederländerna

[redigera | redigera wikitext]

I Nederländerna införde man ifrån samt tillsammans tid 1997 särskilda regler såsom gäller på grund av skattskyldiga tillsammans med väsentliga aktieinnehav. intäkt från en sådant aktieinnehav utgör numera en eget inkomstslag.

en viktigt aktieinnehav föreligger ifall den skattskyldige isolerad alternativt tillsammans tillsammans med sin maka direkt alternativt omväg äger minimalt 5 andel från inbetalt aktiekapital (eller minimalt 5 andel från inbetalt tillgångar till en visst aktieslag angående bolaget ställt ut olika aktieslag).

Varför finns 3:12-reglerna? Regelverket syftade ursprungligen till att enbart begränsa företagare som arbetade i sina bolag från att ta ut hela sin egentliga lön som lågbeskattad utdelning

Även reverser alternativt lån mot bolaget beaktas inom förevarande kontext. Vidare jämställs besittning från optionsrätt vid 5 andel från inbetalt tillgångar tillsammans något som är viktigt eller nödvändigt aktieinnehav.^[10]

Norge

[redigera | redigera wikitext]

I Norge finns numeriskt värde beskattningsunderlag, nämligen alminnelig intäkt (allmän intäkt) samt personintekt (personintäkt).

varenda skattskyldiga – såväl fysiska likt juridiska personer – beskattas på grund av allminnelig intäkt tillsammans med enstaka proportionell skattesats vid 28 %. Fysiska personer skall dessutom erlägga trygdeavgift (social- betalning tillsammans skatteinslag) samt toppskatt (bruttoskatt) vid personintäkt (pensionsgrundande intäkter samt pensionsinkomst).

betalning tas ut oavsett angående personintäkten existerar förmånsgrundande alternativt ej. Juridiska personer beskattas inte någonsin till personintäkt även ifall dem kunna fungera såsom beräkningsenhet på grund av den personintäkt såsom aktiva ägare skall beskattas för.^[11]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Kapitel 11 Inkomstskatt sektion II, okänt mfl., Studentlitteratur, huvudstaden, 2007.
• Skatt vid tillgångar, Ulf Tivéus, Norstedts Juridik
• Beskattning från ägare mot fåmansföretag, Urban Rydin, Bertil Båvall, Norstedts Juridik
• Skatteverkets häfte SKV 292 utgåva 19, Skatteregler på grund av delägare inom fåmansföretag,

Noter

[redigera | redigera wikitext]

12.

https://www.reakconsulting.se/utdelning-enligt-schablon-2024-och-312-reglerna/