När metabolismen i kroppen ökar måste cirkulationen

Man mäter medelblodtrycket genom för att ta 40% från Systoliska samt 60% från diastoliska samt summera.

Mer från diastoliska eftersom man befinner sig längre inom den fasen.

Region	Mängd	Relativ %
Systemisk cirkulation Artärer Kapillärer Vener	4200 ml 700 ml 300 ml 3200 ml	84 % 14 % 6% 64 %
Lungcirkulation	400 ml	8.8 %
Hjärtat	360 ml	7.2 %
Totalt	5000 ml	100 %

 

Anpassning mot omständigheterna

Vad detta innebär för att ett större mängd blod/vätska behöver tillföras på vensidan, kontra artärsidan, för för att höja trycket där.

vilket varenda självklart tillfälle påverkar även Autonoma Sympatiska nervsystemet genom stimulering (a1, kontrahera) alternativt inhibering (b2, dilatera). Detta förmå då användas från kroppen för för att få en större blodflöde. Detta innebär även för att nära ett blödning kunna kroppen dra samman venerna för för att bibehålla tryck samt flöde, trots ett förlorad blodmängd upp mot 25%.

identisk sak gäller ifall man skulle få inom sig för många blod, då kunna kroppen justera sig genom vidga ådrorna.

 

Artärer pulsering

Om våra kärl ej vore elastiska skulle allt blod behöva pressas genom kapillärerna beneath systole samt ingen rörelse ägde skett beneath diastole.

en ungefärligt blodtryck hos enstaka individ är 120/80, vilket innebär för att pulstrycket är 40 mmHg (120-80). Två delar påverkar denna: 

• Slagvolymen
• Desto mer blod per stöt, ju mer måste kärlträdet justera sig nära varenda slag.
• Elasticiteten hos artärerna
• Desto mindre kärlen ger tillsammans med sig, ju större blir trycket istället.

Med ålder förmå pulstrycket bara från den anledning för att artärerna blir stelare, vilket förmå bero på plack.

 

Windkessel effekten

Det är på bas från dessa attribut hos kärlen, samt då främst dem såsom är många elastiska (t.ex.

stora kroppspulsådern, Windkessel kärlen) såsom pulskurvan ser vågig ut istället för såsom spikar.

Denna typ av ämnesomsättning håller våra celler vid liv och hela vår kropp igång

När Systole är över kommer dessa kärlen artikel vidgade samt fångat upp ett sektion från trycket. beneath Diastole kommer dessa för att tryckas ihop samt ge enstaka extra knuff beneath tiden hjärtat fylls på.

 

Vener samt deras funktion

Om blod börjar strömma åter inom större takt alternativt hjärtat ej orkar pumpa från höger kammare, kommer trycket mot lungorna för att öka.

detta normala trycket inom höger kammare är 0 mmHg, alltså identisk såsom atmosfären runt oss (101325 Pascal). beneath onormala omständigheter såsom nära hjärtsvikt alternativt massiv blodöverföring, förmå tycket stiga mot 20-30 mmHg. Skulle hjärtat slå extra hårt alternativt ifall blodflödet åter mot hjärtat snabbt avtar, kunna trycket mot samt tillsammans med artikel negativt, -3 mot -5 mmHg.

Normalt ger ej vener något motstånd då dem är väldigt slappa samt vidgörliga.

Dock så går vener ofta nära kroppsdel, vinklar alternativt ytligt samt påverkar från atmosfärstrycket där. samtliga dessa delar gör för att venerna kommer tryckas ihop samt ändå ge en visst motsånd på 4-6 mmHg.

När hjärtat ej orkar pumpa längre samt trycket inom höger kammare stiger kommer även ventrycket för att öka, detta gör för att venerna breddar sig samt samlar blod, samt ökar trycker perifert.

Skulle trycket öka för venerna nära buk (t.ex. pga graviditet alternativt tumör), måste trycket inom bena (som bör ta sig upp) överstiga detta.

Det statiska  trycket skiljer sig beroende på mängden vätska över, samt inom huvudet besitter man negativt (-10 mmHg) tryck eftersom halsen äger 0 samt huvudet sedan är skyddat från skallbenet.

Skulle man då nära enstaka operation öppna Sinus Sagitallis skulle atmosfär direkt behärska sugas ner inom vensystemet samt orsaka atmosfär embolism samt död. Bena äger en ökat tryck från identisk orsak tillsammans 90 mmHg (därför toalt okänt mmHg medelartärtryck inom bena).

 

Venpumpen

Eftersom detta höga trycket finns inom venerna uppifrån så kommer venerna få bekymmer för att transportera upp blodet ifall detta ej får hjälp.

• Venerna besitter klaffar likt hindrar backflöde
• Venerna trycks ihop samt pumpar därmed upp
• Muskler
• Artärers pulsar (ligger ofta bredvid vener)

Skulle ett individ stå helt stilla så fungerar ej dessa mekanismer samt detta kunna då leda mot för att tryck ökar samt vätska pressas ut mot vävnaden.

Så många liksom 10-20% förmå förloras. Detta börjar hända redan efter 30 sekunder från stillastående samt för personer (t.ex. soldat) såsom krävs stå stilla inom 15-30 minuter utan för att röra sig, kunna lätt svimma. Man undviker detta genom för att flexa tillsammans musklerna samt böja knäna lite. Då får man igång pumpen igen.

 

Microcirkulationen

Alla kapillärer är ej öppna samtidigt, utan istället styrs detta via arterioler liksom förmå öppna samt stänga vägarna.

transporterar gaser, näringsämnen, glukos, vatten, hormoner, vita blodkroppar och restprodukter

Vasomotion är en term för att såsom innebär för att flöde bara pågår då samt då, detta beroende på för att allt ej är öppet samtidigt. Dem största faktorn likt hittat för för att styra öppningen är mängden syre. När nödvändigheten ökar kommer flödet där öppnas oftare samt pågå längre.

Konstant diffusion mellan vävnad samt blodet inom kapillärerna gör för att en fast utbyte görs.

Vattenlösliga går genom porer samt fettlösliga (syre samt koldioxid) direkt genom membranen på epitel. Trots för att porerna är små, är kraften för utbyte så stort för att dricksvatten hinner utbytas 80 gånger innan molekylerna når över kapillärerna längd. Permeabiliteten för olika molekyler varierar dock kraftigt beroende på dess storlek, där dricksvatten är relativt litet.

Permabiliteten varierar dock även för olika vävnader, där blod-hjärn-barriärer är väldigt restriktiv samt lever/njure måste behärska ta upp samt rena mer.

Flera krafter är inblandade inom hur flödet går

• Kapillärtrycket: Kommer för att vilja pressa vätskan ut från kapillärerna
• Interstitala vätsketrycket, kommer vilja trycka vätska utifrån in inom kapillärerna.
• Kapillära osmatiska trycket: likt får vätska för att pressas in
• Interstitala osmatiska trycket: liksom får detta för att trycka in inom membranet 

Normalt är där en nettoflöde från kapillärerna ut mot vävnaden.

 

Lokal samt Humoral övervakning från blodflödet

Kroppen behöver nära olika tillfällen olika mängd blod mot vävnaderna.

Njurar samt lever är två ställen såsom tar emot väldigt många blod redan nära vila. Levern får 95 ml/min/100g medan musklerna inom vila får så lite vilket 4 ml/min/100g. Musklernas förbrukning ökar dock kraftigt nära ansträngning samt går upp mot läka 80ml/min/100g, ett 20ggr ökning.

Anledningen mot för att flödet ej konstant är högt tillgängligt inom samtliga vävnader är för att detta skulle kräva enstaka många större samt kraftigare pump än vad hjärtat erbjuder.

 

Lokal blodflödeskontroll

Denna kunna delas in inom två faser 

• Akut
• Vasodilation/Vasokonstriktion från arterioler, metateroler samt prekapillära sphinktrar.
• Sker inom sekunder mot minuter
• Långtids
• Sker sakta över lång period, dagar, veckor alternativt månader.
• Sker mot följd från fysiska förändringar, likt storlek alternativt ökade antal ådror

 

Akuta blodflödeskontrollen

Syrebrist är enstaka kraftfull faktor vilket ökar blodflödet inom vävnaden.

Skulle syremängden sjunka tillsammans 25% ökar blodflödet tillsammans med 3ggr inom en isolerat ben.

Man tror för att metabolismen alternativt bristande på syre gör för att ämnen såsom Adenosine, CO2, O2, Histamin osv läcker ut mot vävnaden samt orsakar enstaka vasodilation. När hjärtat får lågt blodflöde läcker Adenosin ut samt detta vidgar så för att kranskärlen får nog mer flöde igen.

Den andra möjligheten tillsammans syre är för att när denna nivån är hög, förmå glatta muskler likt kontrollerar flödet kontrahera samt när syret reducerar får dem svårare för att arbeta samt därmed dilaterar. Dessa är modell på Metabola mekanismer. 

Om man stänger från blödflödet (Ischemi) mot enstaka sektion från kroppen för ett stund, kommer mekanismerna ovan för att påverka vävnaderna.

När blodflödet sedan släpps på igen kommer kroppen äga reglerat blodflödet samt mångdubblat detta för för att kompensera, detta kallas Reactive Hyperemia. 

Aktiv/Funktionell Hyperemia är istället när kroppen reglerar i enlighet med mekanismer för att någon vävnad kräver mer metaboliter/syre samt därför ökar blodflödet.

Många sjukdomar kan påverka hjärtat, vilket kommer att nämnas i senare avsnitt

Reaktive Hyperemia blir mer vilket ett kompensation för förlorad tid/näring.

 

Autoregulation

Även här finns detta två teorier angående vilket likt orsaker enstaka automatisk regulering från blodflöde.

 

• Metabol (Kapillärbädden)
• Beskrivs vilket ovan tillsammans för att metaboliterna ökar, syre ökar samt detta leder mot ett sammandragning samt vasokonstriktion.

  Vilket leder mot identisk storlek trots ökat tryck.

• Myogenic (Arteriolerna samt längre upp)
• Att tillfälliga vidgningar från kärlmusklerna skulle leda mot ett motgående kontraktion. nära lågt tryck,  slappnar musklerna från samt då vidgas dem mot normalt igen från trycket.
• När trycket ökar, vidgast musklerna samt påverkar spänningskänsliga Ca2+ kanaler.

 

Specifika mekanismer

• Njurarna
• När för många blod filtreras genom Glomerulus, kommer feedbacksystem från Macula Densa för att bidra mot konstriktion från afferanta arterioler samt minska blodflödet in.
• Hjärnan
• Blod-hjärn-barriären

Koldioxid samt Syrgas agerar massiv roll likt beroende på koncentration vidrar mot dilation alternativt konstriktion.

• Huden
• Främst för för att granska kroppstemperaturen.

  Även angående flödet ej är stort mot huden, är kapabel variationen plats flera gånger från väldigt kallt mot väldigt varmt. skydda alternativt göra sig från tillsammans med värme.

NO - Kväveoxid

När trycket ökar orsakar blodet ett slitning på endotelcellerna samt dessa måste då agera för at ej ta skada.

Från dem utsöndras kväveoxid, ett kortvarig (6 sekunder) samt många produktiv dialator.

• Aktivering från löst Guanylate Cyclas
• cGTP mot cGMP
• Aktiverar cGMP beroende kinas PKG
• Minskar Ca2+
• Relaxation från kärlens glatta muskler. 

NO förmå även utsöndras nära vasokonstriktion, för för att motarbeta för kraftig sådan.

Nitroglycering är därför enstaka vasodilator liksom används inom vården

 

Samverkande

Vid tryck från t.ex.

muskler komma mängden CO2 öka, O2 minska osv. Detta leder mot för att kärlen dilaterar sig samt öppnar fler kapilärer för för att få dit mer näring samt försvunnen mer slaggprodukter. Detta gör för att trycket dit ökar samt för att artärer längre upp får mer Sheer Stress (alltså nötning mot epitel).

Detta gör inom sin tur för att dessa vidgar sig också!

 

Långtidseffekten

Den brådskande fasen reglerar snabbt blodflödet, tyvärr äger man dock märkt för att trots dess stora möjlighet mot förändring så kommer flödet ej helt igen mot sitt normala enbart från akut-fas funktion utan hamnar enstaka 10-15% ifrån.

detta är här den långtidsverkan effekten istället får ta över. Denna effekten sker över timnar, dagar, veckor.

En från mekanismerna för detta är för att utöka mängden kapillärer mot områden vilket kräver mer näring (Angiogenes). Ung vävnad besitter lättare för att justera sig medan äldre stadig vävnad tar längre tidsperiod.

Syre är enstaka sektion från näringen såsom vävnad behöver samt därför stimulerande för angiogenesen.

Tillväxten sker t.ex. genom tillväxtfaktore utsöndras VEGF (Vascular Endothelian Growth Factor) liksom endotelcellerna då dras mot samt bildar nya vägar inom befintliga kärl.

Växer dem tillräckligt lockas även glass muskulatur mot dem.

Det är den maximala förbrukningen samt ej medelvärdet vilket bestämmer hur många liksom behöver mot enstaka vävnad. Därför är korta intensiva träningspass varenda solens tid något likt stimulerar kärlbildningen.

 

Starlings ekvation

Berättar hur flöden går från blod mot vävnad samt igen mot blodet beroende på detta hydrostatiska trycket samt flödestrycket.

I artärerna är flödestrycket högt samt därför går detta maximalt ut mot vävnaden.

På vensidan är detta istället lågt artärtryck samt detta osmatiska trycket tar över samt pumpar in mot venerna. 

Detta leder mot för att artärsidan filtrerar ut mot vävnad, samt vensidan absorberar (det såsom går). återstående (stora proteiner t.ex.) tas upp från lymfsystemet.

 

 

 

Farmakologi

NO-donatorer

NO (kväveoxid) är enstaka kraftig vadodilator samt kommer för att vidga kärlen

 

Ca+2 kanal-blockerare

Spänningskänsliga Ca+2 kanaler använder inom glatta muskler samt aktiveras mer när musklera (kärlen) vidgar sig.

Detta ger då en motstånd samt kärlen hålls ihopa igen. Blockeras dessa kanaler kommer kärlen för att vidgas.

 

Ödem

Ödem kunna bildas från för att dränaget ej fungerar samt för att vätska då blir stående samt samlas inom vävanaden.

Detta är kapabel komma mot följd av

• Hjärtsvikt, blod är kapabel ej pumpas försvunnen inom adekvat takt samt blir stående.
• Högersvikt ger bensvullnad
• Vänstersvikt ger lungödem
• Högt blodtryck: Hjärtat får svårt för att pumpa vidare blodet samt detta blir stående på vensidan.
• Förstörda lymfkärl (t.ex.

  operation)