När blev vi protestanter i sverige
Reformationen inom Sverige
Reformationen inom Sverige avser hur man, genom dem båda riksdagarna inom Västerås 1527 samt 1544, övergick ifrån den katolska kyrkan mot den evangelisk-lutherskaSvenska kyrkan.[1] Reformationen markerar medeltidens slut samt start vid vasatiden inom land.
Reformationen inom land inleddes då monark Gustav Vasa beneath Västerås riksdag (1527) genom Västerås recess lät förstatliga Uppsalas katolska kyrkoprovins samt avbryta dess grupp tillsammans med påven inom Rom. Trots motstånd beneath hans son monark Johan III:s samt sonson monark Sigismunds regeringsperioder, fortsatte kyrkoprovinsen ytterligare för att reformeras inom motstånd mot romersk-katolska kyrkan.
Vid en kyrkomöte inom Uppsala tid 1536 avskaffades den kanoniska rätten. nära Uppsala kyrkomöte (1572) antogs sedan den Svenska kyrkoordningen, vilket kulminerade inom denliturgiska striden (1574–1593). Denna avgjordes tillsammans detta från riksföreståndarehertig Karl inkallade Uppsala kyrkomöte (1593), vilket antog den lutherska, augsburgska trosbekännelsen.
inom samband tillsammans med hertig Karls seger inom avsättningskriget mot den romersk-katolske monark Sigismund (1598–1600) ratificerades Uppsala kyrkomöte, dem sista svenska katolska klostren samt skolorna inklusive förbindelse tillsammans Rom upphörde, samt Svenska kyrkan befästes definitivt vilket ett evangelisk-lutherskfolkkyrka.
Reformationen ägde flera orsaker: organisatorisk tröghet samt doktrinär stagnation inom katolska kyrkan, nya politiskt relaterade tankeströmningar, enstaka vilja mot ökat oberoende ifrån Rom samt den svenska statens finansiella behov.
Fastän ett teologisk väckelse sammanföll tillsammans med reformationen inom land kunna den sägas äga varit politiskt initierad tillsammans Gustav Vasa såsom främste pådrivare.[2]
I samband tillsammans reformationen utgavs Gustav Vasas bibel samt titta Wsi Testamenti, vilka plats den inledande fullständiga bibelöversättningen mot svenska respektive den inledande översättningen från Nya Testamentet mot finska.
Bibelöversättningarna ägde massiv innebörd till dem båda dialekterna tillväxt.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Den protestantiskareformationen inleddes inom Tyskland från munken Martin Luther då denne tid 1517 inom sina 95 teser angrep församlings släpphänta salg från avlatsbrev. detta inledande tecknet vid för att ett aning ifall Luthers uppträdande trängt upp mot landet existerar en meddelande ifrån Rom skrivet inom september 1518.
Vadstenaklostrets ombud inom Rom berättade inom brevet på grund av "abbedissan, fadren konfessorn samt varenda älskeliga samsyskon inom Gudi, för att ett läkare från S. Augustini orden inom Wittenberg skrivit flera conclusiones [teser] mot avlaten. Jag besitter läst", skrev ombudet, "huru avlaten ursprunglig börjades samt existerar byggd vid lösan sand."[3]
När Gustav Vasa kröntes mot monark 1523 fanns land, såsom han egen beskrev detta, "ett öde samt förlamat rike", drabbat från dem långvariga krigens förödelse samt försvagat inom jordbruk, gruvdrift samt affär.
Kungen ägde ej ens tillgångar för att upprätthålla hovet, bygga enstaka produktiv krigsmakt alternativt täcka andra viktiga regeringsutgifter. Mitt inom den allmänna fattigdomen fanns dock en stånd vilket plats många förmöget – detta andliga.[4] Genom gåvor ägde kyrkor samt religiös byggnad blivit ägare mot enstaka femtedel från Sveriges mark.
Framför allt ägde rädslan till skärseldens plågor fått flera för att vid sin dödsbädd testamentera sina egendomar mot kyrkan inom utbyte mot själamässor. Utöver markägande ägde kyrkor samt religiös byggnad ackumulerat avgörande rikedomar inom form eller gestalt från guld- samt silverkärl, prydnader samt värdefulla plagg.
detta andliga ståndet plats dessutom befriat ifrån skatter. Kronan kunde ej ta sektion från deras rikedomar utan påvens tillåtelse.[4]
Majoriteten från dem andliga inom land plats sålunda bristfälligt utbildade för att dem ej kunde studera samt endast en fåtal ägde ens sett enstaka bibel. dem reciterade sina latinska böner, såsom dem ofta ej ens själva förstod.[5] detta fanns samtidigt ej ovanligt för att ett kyrkoherde, inom stället till för att leva ogift liksom kyrkan föreskrev, ägde en förhållande tillsammans sin husmor, sin "forsia" likt denna kallades.
Prästen behövde bara erlägga ett viss betalning mot biskopen till för att ett fåtal status mot detta. Avlatsförsäljare bedrev även inom land sin affär. vid Vadstena religiös byggnad såldes exempelvis avlatsbrev till många stora summor.[5]
Befrielsekriget, Gustaf Trolle, förbud samt nödvändigheten från enstaka operativ kyrka
[redigera | redigera wikitext]Den katolske ärkebiskopen inom SverigeGustaf Trolle (och tillsammans stöd från påvenLeo X) plats inom strid tillsammans riksföreståndarenSten Sture den yngre samt Sveriges riksdag (Stäkets rivning).
Trolle arbetade till enstaka unionsvänlig politik (Kalmarunionen) samt plats allierad tillsammans Kristian II då denne tog makten ovan landet beneath hösten 1520. Trolle återinsattes liksom ärkebiskop samt Stockholms våldsdåd genomfördes tillsammans bakgrunden från för att påven skriftligen givit Trolle rätten för att bannlysa Sveriges riksdag vilket kättare samt förbud (kyrkostrejk) plats utlyst mot dem[6].
Trolle tvingades flyga eller fly undan mot land 1521 beneath Gustav Vasas befrielsekrig, var Gustav Vasa tillsammans med den bannlysta riksdagen kom mot makten inom landet. inom land hamnade Trolle även vid den förlorande Kristians II:s blad, var Fredrik inom samt senare Kristian III tog makten tillsammans med identisk rejält dåliga relation tillsammans påven (som envist höll fast nära Kristian II samt Trolle (nu inom Danmark)).
Trots Trolles uppsatta position samt sitt stöd ifrån påven, vägrade Gustav Vasa för att erkänna honom såsom ärkebiskop samt avvisade Trolle vilket landsförrädare. Påtryckningarna ifrån Rom fanns ett bidragande orsak mot för att Gustav Vasa inte någonsin återskapade enstaka relation mot Vatikanen, påbörjade reformationen samt införde protestantismen inom landet.
Situationen fanns inom princip densamma inom land samt plats var utgångspunkten mot reformationen inom Danmark–Norge samt Holstein.
I Sverige innebar reformationen en övergång från den katolska kyrkan till den lutherskaMen ej heller påven gav sig, Trolles ersättare vilket ärkebiskop Johannes Magnus plats ej inom land. landet kontrollerades politiskt samt militärt inom praktiken helt från den bannlysta riksdagen tillsammans Gustav Vasa inom spetsen. var förbud gällde inom princip på grund av all landet (och Danmark), dvs katolska kyrkan formellt sett strejkade, vägrade för att auktorisera regimen inom landet (och Danmark).
Ur riksdagens, Gustav Vasas (och Fredrik I/Kristian III) perspektiv fanns en konkret behov för att åtgärda problemet tillsammans ett strejkande kyrka mot statsmakten, Lutherdomen erbjöd en alternativ, enstaka operativ kyrka beneath statens övervakning.
Andra säger att mycket av den lärdom som den katolska kyrkan hade förmedlat nu rycktes undan och att Sverige återigen var avskilt från den europeiska kulturenGustav Vasa samt Olaus Petri
[redigera | redigera wikitext]Redan 1523 ägde Gustav Vasa träffat Laurentius Andreæ samt börjat närma sig den protestantiska läran[7], samt 1524 bröt landet dem officiella kontakterna tillsammans Rom.[2] Troligtvis ägde Gustav Vasa redan planer vid enstaka passage mot den lutherska läran. Genom Laurentius Andreæ lärde kungen uppleva Olaus Petri samt 1524 förflyttades han mot huvudstaden, utnämndes mot sekreterare på grund av stadens råd samt prost inom Storkyrkan.
Bland svenska reformatorer blev Olaus Petri inflytelserik teolog. tid 1525 tog han steget för att gifta sig samt kalenderår 1526 utgavs Nya testamentet vid svenska. till svensk bibeltext svarade Laurentius Andreæ samt Olaus Petri, tillsammans tillsammans enstaka rad andra, okända översättare.
Reformationen i Sverige inleddes när kung Gustav Vasa under Västerås riksdag (1527) genom Västerås recess lät förstatliga Uppsalas katolska kyrkoprovins och bryta dess band med påven i Rommot underlag tjänade Luthers tyska samt Erasmus från Rotterdams latinska bibelöversättning.[8]
Av notiser inom Riksarkivet framgår för att Gustav Vasa egen redan således tidigt liksom 1527 korresponderat tillsammans Luther. kalenderår 1536 visade denne reformatorn sin erkänsla genom för att förära honom enstaka silverbägare.
Hedersgåvan bör äga varit beledsagad från en skrivelse inom vilket kungen uttalade sin tacksamhet ovan för att denne genom Luthers skrifter nått fram mot ett rätt förståelse inom evangeliet, samt sin hjärtliga lycka ovan reformationens segertåg. Uppgiften ifall hedersgåvan samt brevet kommer ifrån Martin Luthers sonson Johan Ernst Luther.[9]
År 1529 publicerades ett svenskspråkig kyrkohandbok tillsammans med gudstjänstordningar till dop, vigselgudstjänst, kyrktagning, dem sjukas smörjelse, begravningsgudstjänst samt bikt från dödsdömda.
kalenderår 1531 publicerades Den svenska mässan.
Till jultiden 1526 lät kungen utlysa ett offentlig disputation mellan Olaus Petri samt professor Peder Galle, gällande kyrklig skilda läror. Peder Galle vägrade delta, då han ej ansåg lärorna öppna på grund av disputation samt sade sig ej behärska företräda kyrkan utan påvens tillåtelse.
Detta tog kungen såsom intäkt på grund av för att, utan vidare dialog, gå vidare sina reformationsplaner.[7]
Vid riksdagen inom Västerås 1527 gavs kungen inflytande för att dra in kyrkliga egendomar samt kyrkliga ämbetsutnämningar fordrade därefter kungligt godkännande. Dessutom underställdes prästerskapet den världsliga lagen, samt "det rena Guds ord" skulle predikas inom kyrkorna samt läras ut inom skolan.
inom praktiken plats detta ett officiell sanktion från lutherska idéer.[10] ett tillväxt mot reformkatolska ideal ägde sedan tidigare möjliggjort lutherska teologers aktivitet inom landet. en kritisk steg blev Örebro koncilium tid 1528, var man avgjorde ifall enstaka försiktig reformation från kyrkan.
Relationen mot kyrkan inom Rom skakades kalenderår 1530 då Gustav Vasa utsåg Laurentius Petri (Olaus yngre bror) mot ärkebiskop från Uppsala, utan påvlig stöd.
Laurentius Petri biskopsvigdes från ett tidigare biskop, något liksom ej skedde inom land.
Reformationen genomfördes under Gustav Vasas tid genom de båda riksdagarna i Västerås 1527 och 1544Frågan angående lärjungarnas efterträdelse eller följd existerar omdebatterad, samt äger senare kommit för att betyda många på grund av relationen tillsammans med anglikanerna inom Borgågemenskapen.
Kyrkan inom land bröt definitivt tillsammans påven då den kanoniska rätten avskaffades 1536 nära en kyrkomöte inom Uppsala.[11] Den befintliga kyrkoprovinsen, tillsammans med dess stift samt församlingar omvandlades mot en självständigt trossamfund, vars kyrkobyggnader samt egendomar förblev inom stiftens samt församlingarnas ägo.
Fram mot 1535 är kapabel Gustav Vasas kyrkopolitik utmärks vilket reformkatolsk. Mellan 1539 samt 1543 orienterade han sig mot dem tyska kyrkornas mönster, bland annat beneath påverkan från Conrad von Pyhy, samt bröderna Petri föll inom onåd.
Reformationen började som en rörelse inom den romersk-katolska kyrkan, men den ledde till att en ny kyrkofamilj bildadesOlaus Petri dömdes mot döden 1540, dock benådades. ifrån samt tillsammans med 1544 gynnade kungen åter enstaka från bröderna Petri samt denne kom för att prägla den inhemska utvecklingen. Gustav Vasas privata teologiska hemmahörighet äger från Carl-Gustaf Andrén karaktäriserats likt "bibliskt förankrad lekmannafromhet" snarare än "luthersk", samt beneath hans mandatperiod behöll Svenska kyrkan ett massiv bredd bland prästerskapet.
Hans söner skulle orientera sig inom riktningar liksom kyrkan inom längden ej skulle acceptera.
Erik XIV
[redigera | redigera wikitext]På kontinenten fick kalvinismen påverkan vid 1560-talet, samt påverkade bland annat Erik XIV samt hans yngre broder hertig Karl, dock avvisades från Svenska Kyrkan nära en kyrkomöte liksom hölls inom huvudstaden 1565.
enstaka inhemsk bekännelseskrift samt kyrkoordning sammanställdes från Laurentius Petri 1571, samt antogs nära en kyrkomöte inom Uppsala 1572: Den Svenska Kyrkoordningen.
Johan III
[redigera | redigera wikitext]Johan III föredrog reformkatolicismen, samt försökte därför erhålla påvens tillåtelse för att den svenska kyrkan nära ett eventuell återförening skulle behärska behålla gifta präster, gudstjänst vid folkspråket, kommunionunder båda gestalterna, samt ett teologi baserad vid kyrkofäderna snarare än vid Tridentinska mötet.
Dessa förhandlingar strandade. Däremot genomdrev Johan III en tillägg mot Den Svenska Kyrkoordningen, den därför kallade Nova Ordinantia 1575 samt ett färsk gudstjänstordning, den således kallade Röda boken 1576. inom hertig Karls hertigdöme kom dessa skrivna verk ej inom bruk. Prästerskapet inom hans landskap, vilka tog intryck från lutheranerna inom norra Tyskland, avvisade den romerska katolicismen inom Örebro föremål eller textstycken.
Vid Uppsala träff 1593 antogs Augsburgska bekännelsen såsom rikets lära samt man avgjorde sig till för att återvända mot Den Svenska Kyrkoordningen. dem tre trosbekännelserna ifrån den tidiga kyrkan behölls.
Sigismund
[redigera | redigera wikitext]Sigismund, son mot Johan III, fanns katolik, samt redan polsk monark samt storfurste från Litauen då denne tillträdde den svenska tronen 1592.
Hans onkel, hertig Karl, motarbetade dock honom starkt, samt anförde bland annat tro såsom enstaka orsak därtill, vilket mot slut ledde fram mot avsättningskrig mot Sigismund.
Karl IX
[redigera | redigera wikitext]År 1600 föll dem sista tillsammans katolske monark Sigismund kungalojala slottsherrarna inom Svenska land i baltikum, samt hertig Karl tillträdde liksom monark identisk kalenderår, tillsammans bland annat Linköpings massaker vilket resultat.
Därmed fanns Avsättningskriget mot Sigismund ovan samt inom stället omvandlats mot andra polska kriget, varmed landet sedan dess förblev avgjort protestantiskt.
Efter Karl IX
[redigera | redigera wikitext]Den svenska kyrkan blev därför en evangelisk-lutherskt trossamfund. detta katolska prästerskapet tvingades konvertera alternativt lämna landet.
Under 1600-talet präglades Svenska kyrkan från luthersk ortodoxi, samt ifrån samt tillsammans med 1680-talet allt starkare grupp mot statsmakten. Diakonvigningar föll ur bruk vid 1660-talet, samt samtidigt föll biskopens konfirmation från katekesungdomen ur bruk. mot bekännelseskrifterna lade man Martin Luthers lilla katekes samt senare även Konkordieboken.
1686 års kyrkolag bestämde religiös aktivitet mot 1993. beneath start från 1700-talet kom pietismen mot landet, samt även ifall rörelsen likt sådan motarbetades samt vid sikt dog ut, fick ett mer känslosam samt andlig kristendomsupplevelse beneath 1700-talets lopp en allt större påverkan. beneath tidigt 1800-tal ägde kyrkan långsamt utvecklats mot ett mer andlig profil.
beneath inledande hälften från 1800-talet får frikyrkliga rörelser, oftast knutna mot baptismen allt starkare spridning inom land. 1858 upphävdes konventikelplakatet, samt andra kyrkor än Svenska kyrkan tillåts verka inom landet. Genom lagar 1860 samt 1873 (Dissenterlagarna) gavs chans på grund av svenska medborgare för att lämna statskyrkan beneath förutsättning för att personen inom fråga samtidigt anmälde access inom en annat, officiellt godkänt, samfund.
inom start från 1900-talet genomgick Svenska kyrkan stora förändringar, beneath resultat ifrån ungkyrkorörelsen samt genom visioner såsom folkkyrkotanken.
1951 års religionsfrihetslag gav svenska medborgare rätten för att fritt vandra ur Svenska kyrkan. detta tidigare kravet för att man måste vandra tillsammans med inom en annat godkänt samfund blev tagna försvunnen.
Katolsk kristendom ersattes med den protestantiska, som utformats av Martin Luther i Tyskland och förts till Sverige av bland andra Olaus PetriDen 1 januari 2000 skiljdes Svenska kyrkan samt Svenska staten åt. Samtidigt upphävdes religionsfrihetslagen, numera hänvisas frågan mot Regeringsformens elementär fri- samt rättigheter samt Europakonventionen.
Efter splittringen från riket 1809 organiserades den Evangelisk-lutherska kyrkan inom land i norden till dem delar från Västerbotten samt land i norden likt förlorats.
mot kyrklig sektor överfördes även detta likt inom Ryssland kallades "Gamla Finland" d.v.s. områden ifrån Pyttis mot Viborg. såsom en konsekvens från för att den lutherska kyrklig högsta chef kom för att bli ett traditionell eller strikt efter en lära kejsare utarbetades redan 1869 den inledande kyrkolagen beneath ledning från Frans Ludvig Schauman.
Kyrkolagen inledde åtskiljandet från kyrka samt stat.
Somliga menar att den inte innebar särskilt stora förändringar för den enskilda människanflera från 1800-talets andliga rörelser kom för att stanna inom kyrkan inom land i norden.
En pågående reformation
[redigera | redigera wikitext]År 1995 ägde William A. Beckham publicerat The Second Reformation: Reshaping the Church for the 21st Century. denne hävdade för att den reformation Luther ägde inlett ännu pågår samt för att den för tillfället gått in inom ett färsk fas var elementär strukturer nödvändigtvis förändras.
Detta äger setts liksom formulering på grund av enstaka bred internationell rörelse inom kristenheten liksom önskar reformera kyrkan.[12]
Biskopen John Shelby Spong inom Episkopala kyrkan inom USA publicerade kalenderår 2001 boken A New Christianity for a New World: Why Traditional Faith fryst vatten Dying and How a New Faith fryst vatten Being Born.[13]
Frågan blev aktuell inom Svenska kyrkan beneath kyrkligt sammanträde 2004, då kyrkostyrelsen fick frågan ifall hur dem förhåller sig mot Spongs perception för att kyrkan måste lämna sin klassiska teologi till för att ej dö.
I Sverige innebar reformationen en övergång från den katolska kyrkan till den lutherskaStyrelsens svar gavs från biskopen Claes-Bertil Ytterberg, vilket deklarerade för att detta inte någonsin funnits samt inte någonsin kommer för att finnas något likt förmå kallas "klassisk kristen tro", utan endast "olika tidsbundna försök för att fånga upp erfarenheter från Gud".
Behovet från reformation äger fått stöd från flera teologer inom samt utanför landet.
Några likt intagit ett öppenhet inför förändring existerar exempelvis William Johnston, Lennart Koskinen, Claes-Bertil Ytterberg samt KG Hammar. andra äger uppfattat utvecklingen vilket en hot:
- Konsekvensen från detta denna plats existerar ett något som ökar i storlek eller antal skara från inflytelserika protestantiska samt katolska chef vilket liksom gnostikerna beneath den tidiga religiös period menar sig äga kommit mot ett djupare förståelse (gnosis) ifall vad kristendom egentligen handlar ifall samt idag försöker omtolka samt omvandla teologin utifrån denna förståelse baserad vid ett inre upplevelse från gud genom österländska meditationstekniker inom kristen förpackning.
detta sorgliga existerar för att dessa teologer verkar existera totalt okunniga angående innebörden från ett evangelisk pånyttfödelse vid Bibelns bas. inom stället anses företrädare på grund av klassisk kristendom artikel naiva ungar vilket ännu befinner sig vid en lägre etapp inom utvecklingen.[14]