Vad är dåligt med privatisering
Låt oss kort försöka granska argument för förändringenPrivatisering
Privatisering existerar den ekonomiska samt politiska process då offentligt ägda verksamheter förändras mot privata ägare. Motsatsen, då privatägda verksamheter blir offentligägda, kallas förstatligande angående staten blir huvudägare samt kommunalisering, angående enstaka samhälle tar ovan såsom ägare.
Privatiseringen innebär ofta för att en tidigare statligt monopol förändras mot fri konkurrens genom enstaka omreglering från den berörda marknaden.
Definition
[redigera | redigera wikitext]Ordet privatisering kommer ifrån latinetsprivare "att beröva", "att släppa fri", alternativt "ta ifrån". Begreppet "privatisering" vilket detta används idag kunna spåras tillbaka mot 1930-talets Tyskland samt åter-privatiseringspolitiken.[1]
Att överföra ägarskapet och/eller egendomen ifrån den offentliga sektorn mot privata aktörer existerar vad likt brukar kallas privatisering.[2]
Process
[redigera | redigera wikitext]Privatiseringen från enstaka viss aktivitet är kapabel ske vid olika sätt dock inom regel innebär detta för att regeringen överför enstaka viss bransch mot privata, vinstorienterade företag.[3]
Ofta föregås enstaka privatisering från för att verksamheten bolagiseras.
en sådant statligt bolag skapades mot modell tillsammans med Telia respektive Vattenfall AB. ett bolagisering måste ej leda mot privatisering.
Privatiseringar kunna utföras vid en flertal olika sätt:
- Försäljning mot en annat företag: Företagets aktier förvärvas från en annat företag.
- Börsintroduktion: Företaget alternativt verksamheten säljs genom för att företaget börsintroduceras samt människor får chans för att köpa aktier inom det.
- Budgivning alternativt genom överlåtelse mot anonyma samt särskilt utvalda investerare.
Effekter från privatiseringar
[redigera | redigera wikitext]Förespråkarna debatterar för att privatiseringar leder mot högre finansiell effektivitet eftersom dem privata företagens vinstintresse leder mot för att dem önskar driva verksamheten sålunda billigt vilket möjligt.[3] Bland huvudargumenten mot privatiseringar inom landet finns även frågan angående maktfördelning mellan staten samt marknaden, var förespråkandet på grund av privatisering ofta förknippas tillsammans en motstånd mot vilket liksom framställts liksom den alltför stora samt starka socialdemokratiska välfärdsstaten.[4]
Motståndarna mot privatiseringar brukar argumentera för att vissa samhällsfunktioner likt elektricitet, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, utbildning, tillsammans mera ej borde utsättas till marknadskrafterna.[3]
Privatiseringar inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Ett flertal privatiseringar äger genomförts inom land sedan 1980-talet:[5][6]
Exempel vid privatiseringar inom andra länder
[redigera | redigera wikitext]"Chockterapin" inom Östeuropa
[redigera | redigera wikitext]Efter Sovjetunionens sammanbrott inom slutet från 1980-talet valde man inom Ryssland för att snabbt vandra ovan ifrån planekonomi mot marknadsekonomi, enstaka teknik såsom sedermera kallades till "chockterapi" samt var både privatiseringar, marknader samt en prissystem infördes samtidigt.
Ingen förklarar varför, det tydligaste svar man kan få är ett negativt ”staten behöver inte äga dessa verksamheter så länge man har insyn och kan lagstifta kring dem”Problemet fanns dock för att detta ej fanns några operativ lagar samt institutioner inom Ryssland vid 1990-talet vilket ledde mot för att några ett fåtal personer roffade åt sig stora delar från dem före detta statliga företagen mot många låga kostnader. Konsekvenserna från "chockterapin" blev bland annat enstaka kraftigt sjunkande levnadsstandard samt kriminalitet.
Utvecklingen inom övriga Östeuropa liknade erfarenheterna inom Ryssland. Situationen stabiliserades inom slutet från 1990-talet.[7]
Kina
[redigera | redigera wikitext]Kina genomförde övergången mot kapitalismen mer successiv samt började sina reformer inom jordbrukssektorn inom slutet från 1970-talet, bönderna tilläts numera för att sälja enstaka små sektion från sin resultat vid marknaden.
Efter jordbrukssektor följde ett liknande metod inom andra branscher var företagen mot enstaka start fick sälja små andelar från sin produktion vid lokala marknader. sålunda småningom privatiserades dem stora statliga företagen. Även angående detta ej existerar helt klarlagt hur privatiseringarna äger påverkat Kinas ekonomiska tillväxt således står detta uppenbart för att landets plan äger lett mot upphöjd tillväxt.[7]
USA
[redigera | redigera wikitext]I delstaten Washington inom USA fick sprit enbart säljas inom statligt ägda affärer fram mot 2012.
Motsatsen, då privatägda verksamheter blir offentligägda, kallas förstatligande om staten blir huvudägare och kommunalisering, om en kommun tar över som ägareDetta innebär för att intäkterna från spritförsäljningen gick direkt mot staten. då försäljningen privatiserades fick privata butiker såsom Walmart sälja sprit samt därmed fick staten ej heller längre direkt ta sektion från spritförsäljningens inkomster.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^Bel, Germà (2006-05). ”Retrospectives: The Coining of “Privatization” and Germany's National Socialist Party” (på engelska). Journal of Economic Perspectives 20 (3): sid. 187–194.
doi:10.1257/jep.20.3.187. ISSN0895-3309.
Vi menar att privatiseringar egentligen handlar om något helt annathttp://pubs.aeaweb.org/doi/10.1257/jep.20.3.187. Läst 5 april 2020.
- ^”What fryst vatten Privatization? Definition of Privatization, Privatization Meaning”. The Economic Times. https://economictimes.indiatimes.com/definition/privatization. Läst 29 månad 2019.
- ^ [abcd] Hargrave, Marshall. ”The Pros and nackdelar of Privatization” (på engelska). Investopedia.
https://www.investopedia.com/terms/p/privatization.asp. Läst 29 månad 2019.
- ^Sunnercrantz, Liv (2017). Hegemony and the Intellectual Function : Medialised Public Discourse on Privatisation in Sweden 1988-1993.En omfattande analys av privatiseringens fördelar och nackdelar, inklusive dess former, potentiella fördelar och negativa effekter på samhället
skogsdunge University. http://lup.lub.lu.se/record/fb770098-001e-4287-8272-b5d001eecf75. Läst 5 april 2020.
- ^Johnny Munkhammar (2007), Försäljning från statliga bolag beneath tre decennierArkiverad 20 oktober 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine. (Timbro)
- ^Svensson, Torsten (2001). Marknadsanpassningens politik : Den svenska modellens förändring 1980-2000 : ett lärobok ifrån PISA-projektet.
Acta Universitatis Upsaliensis.
Den sämre kostnadseffektiviteten i system med exempelvis vinstdriven vård beror till viss del på den byråkrati som följer av ökad konkurrens och privatiseringhttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-40181. Läst 5 april 2020
- ^ [ab] Eklund, Klas (2004) Vår finans. enstaka införande mot samhällsekonomin, Prisma, sid. 179-180