Voffor gör di på detta viset

En från Astrid Lindgrens favoritböcker fanns Skogsliv nära Walden från Henry David Thoreau, liksom handlar ifall hur författaren flyr staden samt ändrar bostadsort ut inom skogen var denne bygger sig en bostad samt försöker leva från detta liksom naturen ger.

eftersom Astrid bodde inom stan således kunde denna ej ständigt existera inom naturen, dock denna kunde artikel var inom fantasin. detta fanns därför vilket sagan ifall Ronja började – såsom ett längtan mot naturen.

Astrid Lindgren levde läka sitt liv tillsammans med ett natursyn liksom bottnade inom barndomen då denna levde inom nära symbios tillsammans med skogen samt markerna runt omkring barndomshemmet Näs.

denna äger sagt:

”Om någon frågar mig vad jag minns ifrån barndomstiden, därför existerar min inledande tanke ändå ej människorna. Utan naturen vilket omslöt mina dagar då samt fyllde dem således intensivt för att man liksom myndig knappast är kapabel fatta detta.

Smultronrösena, blåsippsmarkerna, gullvivsängarna, blåbärsställena, skogen tillsammans linneans skära tidsangivare inom mossan, hagarna runt Näs, var oss kände plats stig samt fanns berg, ån tillsammans näckrosorna, dikena, bäckarna samt träden, allt detta minns jag mer än människorna.”

Naturen kring Ronja existerar fylld från övernaturliga varelser.

Framför allt existerar den befolkad från fantastiska, mer alternativt mindre farliga, bortförande makter. Forskaren Vivi Edström äger påpekat för att Astrid Lindgren tar upp dialogen tillsammans med skogsromantikens, skogsskräckens samt skogssagans tradition. ifrån dem sagorna minns oss trollen samt jättarna, huldran samt älvorna.

dock Astrid skapade sina egna mytiska skogsinvånare likt liknar traditionell sagofigurer dock vilket ändå representerar något nytt: grådvärgar, vildvittror, rumpnissar… för att Astrid Lindgren månade ifall sina skapelser fick en svenskt skolboksförlag erfara då dem inom ett religionslärobok inom anslutning mot en extrakt ur Ronja Rövardotter skrev för att grådvärgarna fanns ”i verkligheten vanliga stenar inom skogen”.

Astrid Lindgren skrev inom en meddelande mot förlaget 1985: ”Och vem existerar detta likt tillåter sig enstaka således beskäftig på grund av för att ej säja enfaldig tolkning? Grådvärgarna existerar – sanna mina mening – dem otäckaste små levande väsen (ehuru fega) såsom nånsin besitter chockat enstaka unge ifrån vettet. samt ingen vuxentolkare samt ödeläggare bör tillsammans med mitt goda minne komma samt smälla inom vidpass 6000 små människor för att ”i verkligheten” finns detta inga sagor.”

Utöver naturen samt skogen finns andra teman inom boken angående Ronja. detta manliga samt detta kvinnliga syns klart inom berättelsen: Ronjas mor Lovis besitter bestämt för att barnet bör bli ett flicka, samt för att detta flickebarn bör bli ett rövarhövding existerar ett självklarhet på grund av dem båda föräldrarna.

Lovis existerar ett kraftfull kvinnogestalt, denna existerar ett livskälla samt enstaka förebild till Ronja. Hennes namn existerar nära sammankopplat tillsammans älskade. Ronjas far Mattis gestaltas vilket bokens stora ungar medan Lovis existerar den vilket sätter männen inom jobb, kör ut dem nära behov samt ser mot således för att dem håller sig rena samt mätta.

Ronjas frigörelse ifrån sina föräldrar samt detta klassiska ”coming-of-age” temat existerar enstaka ytterligare skarlakansröd tråd inom romanen, liksom Romeo samt Julia-historien. Kärleken mellan Ronja samt Birk existerar dock ej inom inledande grabb romantisk utan betonar den själsliga vänskapen samt natursamhörighetens grupp.

dem ”… fäster sig kärleksfullt nära varandra” äger Astrid Lindgren formulerat detta, nära ett samtal inom samband tillsammans med bokutgivningen. Bokens viktigaste relation skulle egentligen behärska sägas existera den mellan Ronja samt hennes far Mattis.

Liksom Astrid skapade nya skogsinvånare, skapade denna även nya namn, mening samt formulering vilket används inom boken.

eftersom berättelsen i enlighet med Astrid tilldrar sig beneath medeltiden plats detta viktigt för att språket samt namnen vid människor samt platser skulle låta sann eller genuin samt tidsenligt. Flera från egennamnen äger enstaka många speciell bakgrund. dem hämtades ifrån Astrids skolatlas ovan dem svenska fjällen: Ronjas namn existerar hämtat ifrån Ju-ronjaure-kåtan nordväst ifall Arjeplog samt rövarna Fjosoks samt Tjegges namn kommer ifrån sjöarna Fjosoken samt Tjeggevas.

Namnet Ronja fanns innan boken gavs ut inom stort sett obefintligt.

Idag existerar detta en vedertaget namn inom flera länder – inom land finns detta ca 6000 kvinnor liksom besitter namnet Ronja. Även namnet Lovis ökar bland nyfödda. Den omtyckta filmatiseringen från Tage Danielsson ifrån 1984 äger självklart även bidragit mot bokens samt namnets popularitet.

Utöver personnamnen sålunda återfinns inom ”Ronja Rövardotter” flera andra mer alternativt mindre nya mening samt formulering såsom blivit enstaka sektion från svensk vokabulär:

Ärkemicklar
Vårskrik
Vildvittra
Rumpnisse
Vildtoring
Far åt pipsvängen!
Voffor då då?

Voffor fullfölja ho vid detta viset?
Söstra mi

Ronja Rövardotter blev den sista romanen såsom Astrid Lindgren gav ut.

Efter 1981 blev detta inga fler kapitelböcker, endast bilderböcker. Ronja Rövardotters centrala tema, människans förhållande mot naturen, kom för att bli detta sista stora engagemanget inom hennes liv: kampen till svenska husdjurs välfärd samt bevarandet från detta öppna landskap inom land. Djurskyddskampanjen sträckte sig ovan tio kalenderår vid 80- samt 90-talet samt Astrid Lindgren blev enstaka nödvändig kraft inom debatten till den gröna rörelsen.

Ronja Rövardotter äger översatts mot 49 tungomål, senast armeniska (2022).

Källor:
Denna dagen, en liv, Jens Andersen
Man tar vanliga mening, Lena Törnqvist
Astrid Lindgren samt sagans inflytande, Vivi Edström

En massiv inspirationskälla till Astrid då denna letade namn plats enstaka äldre atlas likt denna ägde. inom kartorna ovan dem svenska fjällen fann denna platser såsom Juronjaurekåtan, Fjosoken, Klippen, Jutis, Labbas, Peljekaise, Tjeggevas samt Joesjö. Dessa namn gav upphov mot huvudpersonen Ronja, samt rövarna Fjosok, Lill-Klippen, Jutis, Labbas, Pelje, Tjegge och Joen.

Rövaren Sturkas fick namn efter Astrids avlidne man Sture, denne kallades sålunda ibland från enstaka sektion goda vänner.

enstaka från Stures vänner, även denne avliden, kallades Turre, denne fick även ge namn åt enstaka rövare.

Birk, skrev Astrid inom en meddelande mot ett lärling likt undrade ovan namnen inom hennes skrivna verk, skulle egentligen äga hetat Bork, dock detta blev på grund av förväxlingsbart tillsammans med fadern Borka så då blev detta Birk.

Namnet Mattis ska även äga kommit ifrån ovan nämnda atlas - Astrid ville ursprunglig ej nyttja detta namnet, eftersom detta redan finns enstaka Mattis inom böckerna angående Madicken. dock tydligen ville han varma Mattis.

Skalle-Per "vet jag ej fanns jag fått ifrån" skriver Astrid vidare, sålunda var får oss gå vidare undra!

Källor: Man tar vanliga mening, från Lena Törnqvist.
Brev mot Britt Marie Johansson 1982