Gemensamt för alla grundämnen i en period
Periodiska systemet
Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning,[1] existerar ett indelning från grundämnen samt atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner inom kärnan), samt även kemiska samt fysikaliska attribut samt elektronkonfiguration inom dem yttre elektronskalen.
Denna ordning visar periodiska trender, såsom grundämnen tillsammans liknande attribut inom identisk kolumn (grupp).
Det periodiska systemet är en systematisk sortering av alla grundämnendetta finns även fyra rektangulära block tillsammans med approximativt likartade kemiska attribut. Inom varenda rad (period) återfinns inom allmänhet metallerna vid den vänstra sidan, medan icke-metallerna återfinns vid den högra sidan.
Den inledande utgåvan från periodiska systemet ställdes upp från Dmitrij Mendelejev (1869), likt plats ursprunglig tillsammans för att publicera sina effekt, samt Lothar Meyer.
Allt eftersom nya grundämnen upptäckts samt den teoretiska grundvalen till systemet fördjupats, besitter detta modifierats samt förfinats.
Ännu ej bekräftade grundämnen besitter tilldelats provisoriska namn, sammansatta från symboler på grund av atomnumrets siffror inspirerade från räkneord ifrån latin samt grekiska, således: 0 = nil; 1 = un; 2 = bi; 3 = tri; 4 = quad; 5 = pent; 6 = hex; 7 = sept; 8 = okt; 9 = enn.
Namnen avslutas tillsammans suffixet -ium. Exempel: 113 = ununtritium.
Ämnena 113 (borgruppen), 115 (kvävegruppen), 117 (halogen), 118 (ädelgas) plats beneath flera tid förutspådda, dock ej konstaterade.
Perioderkalenderår 2014 framställdes emellertid dessa ämnen inom laboratorier. Förklaringen mot för att ämnena ej besitter hittats inom naturen existerar för att dem existerar radioaktiva tillsammans med korta sönderfallstider. dem sista luckorna inom period 7 från Mendelejevs struktur besitter fyllts tillsammans dem nyupptäckta ämnena.[2] dem nya ämnenas fysikaliska samt kemiska attribut existerar mot massiv sektion obekanta, dock tid 2016 fastslogs dem officiella namnen mot nihonium (113), moskovium (115), tenness (117) samt oganesson (118).
Indelningar
[redigera | redigera wikitext]Grupper
[redigera | redigera wikitext]En grupp motsvarar ett kolumn inom enstaka tabell ovan detta periodiska systemet. inom enstaka sektion grupper besitter grundämnena många lika attribut samt visar enstaka klar trend på grund av egenskaperna inom gruppen.
Dessa grupper brukar tilldelas triviala (osystematiska) namn, liksom exempelvis alkalimetaller, alkaliska jordmetaller, halogener samt ädelgaser.
Hans system förklarade sambanden mellan egenskaperna och atomvikterna för de 63 då kända grundämnenaVissa andra grupper inom detta periodiska systemet påvisar färre likheter och/eller kolumnvisa trender (exempelvis grupperna 4 samt 5) samt dessa äger därför ej tilldelats triviala namn utan benämns endast utifrån gruppnummer.
Perioder
[redigera | redigera wikitext]En period motsvarar enstaka rad inom detta periodiska systemets tabell.
Även angående grupper existerar detta vanligaste sättet för att kategorisera grundämnen, finns detta vissa områden var dem radvisa trenderna samt likheterna existerar viktigare än dem kolumnvisa grupptrenderna. Detta gäller bland annat d-blocket liksom f-blocket var lantanoiderna samt aktinoiderna bildar numeriskt värde viktiga radvisa serier från grundämnen.
Periodiska systemet är även känt som grundämnenas ordningLantanoiderna samt aktinoiderna placeras beneath varandra utanför den övriga delen från detta periodiska systemets tabell från detta praktiska skälet för att tabellbredden därmed reduceras avsevärt.[3]
Block
[redigera | redigera wikitext]Ett block existerar enstaka släkt från angränsande grupper.
Dessa områden får sina namn ifrån atomernas elektronskal. detta finns fyra block: s-, p-, d- samt f-blocket.
Övriga
[redigera | redigera wikitext]Grundämnena kunna även delas in samt grupperas vid andra sätt. Några sådana indelningar likt ofta ritas in detta periodiska systemet existerar övergångsmetaller samt metalloider.
detta finns även mer inofficiella indelningar såsom platinagruppen samt ädelmetallerna.
Historik
[redigera | redigera wikitext]De allra första försöken för att ordna samt gruppera grundämnena gjordes utan någon förståelse angående atomernas uppbyggnad. Den tyske kemisten Johann Wolfgang Döbereiner försökte hitta samband mellan olika ämnens atomvikt samt deras kemiska attribut samt fann vid 1820-talet flera grupper från tre likartade ämnen, var en från ämnena kemiskt plats ett blandning från dem båda andra samt ägde ett atomvikt såsom nedsänkt mitt emellan dem övrigas.
Periodens nummer motsvarar antalet huvudkvanttal som förekommer hos elektronerna i grundämnenas atomer, eller antalethan kallade dessa till triader.
Newlands tabell
[redigera | redigera wikitext]Under flera decennier betraktas Döbereiners upptäckt likt ett oväsentlig kuriositet, vilket vetenskapshistorikern Stephen Toulmin kallar till en "naket faktum", dock då nya samt riktigare data angående olika ämnens atomvikter blev kända beneath 1860-talet, intresserade sig olika vetenskapsman på grund av nya samband mellan atomvikter samt kemiska attribut.
kalenderår 1866 uppställde den brittiske kemisten John Newlands enstaka tabell tillsammans med 62 från dem då 63 kända grundämnena, strukturerade efter stigande atomvikt. Tabellen visade för att ämnen tillsammans liknande attribut återkom tillsammans med enstaka periodicitet från 7 alternativt 14 ämnen (ädelgaserna fanns ännu ej upptäckta), ungefär likt oktaver inom musiken.
andra tidiga versioner från systemet presenterades från Alexandre-Émile Béguyer dem Chancourtois samt William Odland.
En period motsvarar en rad i det periodiska systemets tabellMendelejevs samt Meyers system
[redigera | redigera wikitext]Slutligen sammanställde 1869 ryssen Dmitrij Mendelejev samt tysken Lothar Meyer oberoende från varandra tabeller tillsammans med horisontella perioder samt lodräta grupper, vid identisk sätt såsom oss för tillfället existerar vana för att visa systemet.
Mendelejev publicerade sitt sysselsättning identisk tid medan Meyer publicerade sina påverkan ursprunglig 1870. Mendelejevs tabell ägde luckor till ytterligare 31 ämnen, var inga från dem då kända ämnena passade in. Hans idéer fick därför massiv uppmärksamhet då detta 1875 upptäckta ämnet gallium passade in inom ett från dessa luckor. då även ämnena skandium, vilket upptäcktes 1879, samt germanium, upptäckt 1886, passade in inom mönstret fick systemet massiv acceptans bland övriga vetenskapsmän.
Efter Mendelejev
[redigera | redigera wikitext]1905 ritade schweizaren Alfred Werner upp detta 32 kolumner stora periodiska struktur oss besitter idag samt löste därmed bekymmer liksom fanns inom Meyers samt Mendelejevs struktur ifrån 1860-talet.
Periodiska systemets perioder är de horisontella raderna i periodiska systemetdetta periodiska systemets utseende fick dock sin förklaring ursprunglig senare, efter för att Rutherford 1911 presenterat sin modell från atomen liksom ett små positivt laddad kärna omgiven från elektroner samt Bohr 1913 förklarat elektronernas energinivåer tillsammans sin kvantmekaniskaatommodell.[4]
Det äldre systemet tillsammans med 8 kolumner / grupper användes ibland efter 1905.
beneath 1920-talet, efter Mendelejev samt Meyer, besitter systemet tydliggjorts. Fler samt fler luckor inom systemet besitter fortsatt för att fyllas, allt eftersom ytterligare grundämnen besitter upptäckts. Idag existerar varenda 7 perioder kompletta.
Det finns 7 sådana perioder som täcker in alla naturligt förekommande grundämnen och de som hittills framställts på konstgjord vägangående fler grundämnen upptäcks, kommer dem för att finnas inom period 8 samt uppåt.
Andra sätt för att ordna grundämnen
[redigera | redigera wikitext]En begränsning tillsammans med periodiska systemet existerar för att detta ej skiljer mellan isotoper från identisk element (det önskar yttra element tillsammans med identisk antal protoner, dock olika antal neutroner), eftersom dessa inom regel ej besitter någon massiv skillnad inom kemiska attribut (dock uppvisar kemiska föreningar tillsammans med olika isotoper mätbara skillnader inom kemiska attribut, såsom tungt vattens skillnader gentemot vanligt vätska, alternativt inom reaktioners kinetik vilket existerar noterbar inom särskilt organiska reaktioner).
Isotoper besitter däremot många tydlig olika attribut tillsammans avseende vid stabilitet samt radioaktivitet. en alternativt sätt för att tabellera grundämnen, såsom skiljer vid olika isotoper, existerar ett nuklidkarta (alternativt isotoptabell). enstaka nuklidkarta ger förbättrad medvetande på grund av olika isotopers karaktär än detta periodiska systemet, dock ger å andra sidan ej identisk sammanfattning från dem kemiska egenskaperna.