Hur blir det snö barn

För andra betydelser, titta frost (olika betydelser).

Snö existerar nederbörd inom struktur från iskristaller, enstaka alternativt sammanfogade, vilket faller ifrån en moln^[1] dock är kapabel även referera mot frost, vilket ligger vid marken.

Snöfall betecknar särskilt nederbörden samt snötäcke betecknar vit nederbörd vid marken. vit nederbörd vilket rotera upp ifrån marken från tillräckligt kraftig samt byigvind kallas snödrev. frost existerar vanligast vid vintern, dock förmå inträffa andra årstider ifall temperaturen tillåter detta, mot modell inom subarktiska områden alternativt områden vid upphöjd höjd.

dem nedfallande iskristallerna kallas snöstjärnor samt inom dem fall dem klumpas ihop blir detta snöflingor. Dessa existerar en granulärt ämne samt besitter därmed enstaka mjuk struktur, dock snömassor blir mer kompakta ifall dem pressas samman.^[2]

När utomhustemperaturen existerar ovan 0 °C brukar frost, såsom ligger vid marken normalt smälta (se tö).

Snöfall

[redigera | redigera wikitext]

Kristallbildning

[redigera | redigera wikitext]

Snö uppstår inom dem övre luftlagren då atmosfär mättad tillsammans vattenånga kyls ned inom temperaturer beneath 0 °C, inom regel genom adiabatisk utvidgning inom ett uppåtgående luftström.

Då kondenseras ett sektion från vattenångan antingen mot fina faller i små droppar från överkylt dricksvatten alternativt även mot fina iskristaller. Iskristallerna existerar vanligen skiva samt tunna, samt äger typiskt ett sexarmad struktur inom likhet tillsammans med vanlig fryst vatten. Vilken struktur denna genomskinligt mineral antar beror vid temperatur samt fuktighet.

Särskilt inom temperaturintervallet −12 mot −16 grader existerar tillväxten från iskristallen särskilt gynnsam samt ger upphov mot den klassiska sexarmade strukturen, enstaka sålunda kallad snöstjärna. nära högre temperaturer förmå snöstjärnan existera trearmad, medan armarna nära riktigt låga temperaturen kunna flyta ihop sålunda för att flingan blir mer rund.

detta stämmer ej för att detta ej finns numeriskt värde identiska snöstjärnor, dock chansen för att påträffa numeriskt värde precist likadana existerar försvinnande små.

När snöstjärnor faller genom fuktig atmosfär nära noll grader får dem ett fukthinna, vilket utför för att snöstjärnorna kunna fastna vid varandra samt forma enstaka snöflinga.

Särskilt stora snöflingor såsom bildas vid detta sätt kallas lapphandskar alternativt lappvantar.

Snöfall nära plusgrader

[redigera | redigera wikitext]

Det förmå ibland falla frost även nära temperaturer vilket överstiger noll grader Celsius nära marken, vilket begränsas från den relativa luftfuktigheten. nära upphöjd luftfuktighet faller nederbörden likt nederbörd då temperaturen överstiger noll alternativt någon plusgrad.

nära lägre luftfuktighet kunna detta nederbörd av snö trots för att detta existerar flera plusgrader inom luften.^[3] inom landet existerar detta sistnämnda vanligt nära övergången ifrån vinter mot vår.

Typer från snöfall samt snöliknande nederbörd

[redigera | redigera wikitext]

När detta snöar inom samband tillsammans ett kraftig bris äger oss enstaka snöstorm.

Sjösnö existerar nederbörd likt bildas inom vindens riktning ifrån ett större vattensamling alternativt en ocean. Några typer från nederbörd tillsammans med vit nederbörd alternativt snöliknande stöt beskrivs nedan.

Snöby

[redigera | redigera wikitext]

Kortvarig samt ibland kraftig nederbörd från frost kallas till snöby. Sådan kommer ifrån moln från typen cumulonimbus (bymoln).

Snöbyar förmå dock inom vissa fall existera täta samt ge ihållande nederbörd, exempelvis inom samband tillsammans snökanoner. Typiskt till snöbyar existerar för att dem börjar samt slutar plötsligt, samt för att intensiteten varierar.^[4]

Kornsnö

[redigera | redigera wikitext]

Kornsnö existerar nederbörd inom struktur från många små, vita, spröda partiklar från fryst vatten.

Partiklarna existerar skiva alternativt avlånga samt vanligen mindre än 1 millimeter.

Det är ett faktum som vi bokstavligen lärt oss redan från barnsben

dem faller vanligen ifrån moln från typen stratocumulus alternativt stratus. METAR-koden på grund av kornsnö existerar SG.

Isnålar

[redigera | redigera wikitext]

Isnålar, även kallat diamantstoft, existerar nederbörd såsom faller ifrån ett tydlig sky samt består från många små iskristaller såsom existerar således tunna för att dem tycks sväva inom luften.

METAR-koden på grund av isnålar existerar IC.

Hagel

[redigera | redigera wikitext]

Man brukar skilja vid tre typer från hagel,^[5] titta nedan.

Snöhagel

[redigera | redigera wikitext]

Snöhagel, alternativt trindsnö, existerar nederbörd likt liknar kornsnö, dock var partiklarna existerar något större, cirka 2–5 millimeter stora.

Snöhagel studsar vid hårt underlag samt går ofta itu nära landning. METAR-koden GS används till snöhagel. detta existerar identisk kod likt till småhagel.

Småhagel

[redigera | redigera wikitext]

Småhagel existerar hårda samt runda iskorn såsom kunna bli upp mot 5 millimeter inom diameter. Kornen varken studsar alternativt går sönder, mot skillnad ifrån snöhagel.

Faller ifrån bymoln samt intensiteten kunna existera kraftig inom samband tillsammans med blåst.

Ishagel

[redigera | redigera wikitext]

Ishagel existerar partiklar från fryst vatten liksom existerar större än 5 millimeter inom diameter. dem kunna klumpa ihop sig mot olika isklumpar samt inom extrema fall orsaka skador vid byggnader samt varelse.

Ishagel faller ifrån väldiga bymoln samt förekommer ibland inom samband tillsammans kraftig åska.

Snötäcke

[redigera | redigera wikitext]

Snö såsom faller ner finns kvar mot den töar försvunnen alternativt sublimeras. inom kallare klimat förmå den ligga ner kvar ett hel vinter; vit nederbörd såsom ligger kvar beneath sommaren kallas glaciär.

inom tempererade områden tillför snön marken stora vattenmängder då den smälter angående våren, vilket får mot resultat för att höjden inom vattendrag stiger samt för att vårflod bildas tillsammans strida strömmar; tö förmå ibland orsaka slamström samt laviner. Snön står inom tempererade klimat till ett betydande sektion från vattenförsörjningen.

vit nederbörd äger ett god skyddar mot värmeförlust funktion liksom förhindrar för att växter förfryser.

Typer från snötäcken

[redigera | redigera wikitext]

Mätning från snödjup

[redigera | redigera wikitext]

Av tradition talar man inom meteorologin ofta ifall snödjup alternativt snöns tjocklek.^[3] inom tyskan heter detta däremot schneehöhe (snöhöjd).^[3] vid enstaka jämn yta äger snötäcke ett viss höjd ovan marken, dock inom starkt kuperad terräng förmå snön innehåll svackor.^[3] Snödjup mäts inom centimeter alternativt tum beroende vid vilken måttenhet såsom existerar standard.

Tidigare presenterade SMHI enbart snödjup inom kurera centimeter, dock besitter ifrån samt tillsammans med säsongen 2014–2015 infört en streckat fält inom sin grafiska framställning från snödjupet inom land, såsom innebär för att detta kunna artikel allt ifrån enstaka snöfläckar mot mer alternativt mindre heltäckande snötäcke likt understiger tre centimeter.

Anledningen existerar för att den exakta gränsen mellan vit nederbörd samt barmark förmå existera svår för att utläsa samt sammanställa eftersom snön, särskilt inom start från enstaka snösäsong, förmå ligga ner kvar olika länge beroende vid exempelvis typ från underlag.^[6]

Det vanligaste sättet för att mäta snödjup existerar manuellt tillsammans med måttstock, tumstock alternativt ett fast mätkäpp.^[7] detta förekommer även automatiska mätningar tillsammans med hjälp från ultraljud.

ett sensor placeras ovanför snötäcke samt snödjupet beräknas utifrån tiden detta tar till ultraljudssignalen för att nå snötäcke samt komma tillbaka mot sensorn.^[7] beneath 2000-talet görs även försök tillsammans ljusstråle, liksom existerar enstaka tillförlitligare teknik.^[7]

Vanligen genomförs mätningar vid enstaka någorlunda slät markyta samt minimalt fem mätningar nära varenda mättillfälle, var sedan medelvärdet avgör snödjupet.^[7] Packning, smältning samt avdunstning påverkar snödjupet.^[7] Därför förmå snödjupet förändras ifrån ett dygn mot enstaka ytterligare, även då detta existerar minusgrader samt då detta ej fallit fräsch nederbörd.

inom USA samt vissa andra länder mäter man direkt nysnömängd, likt ej påverkas från detta.^[7]

Omvandling ifrån nederbördsmängd mot nysnömängd

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom nederbördsmängder avser nederbörd ifrån sky inom smält form eller gestalt behöver man omvandla kvantiteten till för att känna till vilket snödjup detta kunna leda till inom.

nära nollgradig temperatur brukar sägas för att enstaka millimeter nederbörd ifrån sky motsvarar ungefär ett centimeter nysnö vid marken. detta existerar dock inget noggrant värde såsom ständigt kunna användas, eftersom särskilt temperaturen påverkar värdet. tillsammans hjälp från den därför kallade fluffaktorn går detta för att räkna fram en mer precist värde.

nära 80 procents relativ luftfuktighet samt -7 °C inom luften motsvarar varenda millimeter nederbörd numeriskt värde centimeter nysnö, samt nära -11 °C motsvarar varenda millimeter nederbörd tre centimeter nysnö.^[7][8]

Förekomst från snö

[redigera | redigera wikitext]

Sannolikheten på grund av snöfall varierar tillsammans med årstiden, platsen samt andra geografiska förhållanden såsom latitud samt höjd ovan havet.

vid latituder nära ekvatorn existerar detta normalt enstaka nedsänkt sannolikhet till snöfall; man brukar ange 35° N samt 40° S såsom grova gränsdragningar. Permanent snötäcke, glaciärer, finns vid flera områden, samt detta påverkas från faktorer såsom lutningen från marken, kvantiteten snöfall samt vindarna ovan området.

11 saker du inte visste om snö

vid höga höjder var temperaturen existerar nedsänkt, hittar man mot samt tillsammans inom ekvatorområdet höga bergsområden tillsammans glaciärer. sådana modell existerar Kilimanjaro inom Tanzania samt Anderna inom dem tropiska delarna från Sydamerika.

Omvänt får flera områden inom Arktis samt Antarktis många lite nederbörd inom form eller gestalt från snöfall trots den stränga kylan, vilket beror vid för att kall atmosfär, mot skillnad ifrån varm, ej är kapabel föra speciellt stora mängder vattenånga ifrån detta omgivande havet.

detta finns även vissa höjd samt vulkaner inom Bolivia, Chile samt Argentina liksom trots dem kyliga höjderna (4 500 – 6 900 m) ej heller får något snöfall.

I land föll år 1961 – 90 inom snitt drygt 10 % från årsnederbörden liksom vit nederbörd längst bort inom söder. Samtidigt plats ovan 40 % från årsnederbörden frost inom större delen från Lappland.^[10]

Utöver Arktis samt Antarktis förekommer vit nederbörd främst inom Nordamerika, Europa, Asien (utom dem sydligare delarna), Nya Zeeland samt sydligaste Sydamerika, dock även lokalt inom delar från Australien, andra delar från Sydamerika samt inom delar från Afrika, särskilt inom högt belägna områden.

Snö, människan samt djuren

[redigera | redigera wikitext]

Snöoväder är kapabel leda mot stora störningar inom infrastrukturen samt inom områden var vit nederbörd ofta förekommer besitter detta därför utvecklats färdmedel såsom existerar anpassade mot vädret, vilket snöskoter, släde, pulka, skidor samt snöskor.

Slädar är kapabel dras från slädhundar, hästar alternativt andra lokala vilt. Häftiga snöfall är kapabel förstöra elledningar, telefonförbindelser samt omöjliggöra biltrafik genom för att tjocka snötäcken täcker vägbanan, packad vit nederbörd orsakar halka alternativt snöfall försvårar sikten. inom områden såsom sällan besitter vit nederbörd är kapabel detta saknas redskap till snöröjning samt snöfall är kapabel då erhålla all samhällen för att stanna upp.

inom öppna landskap förmå vinden samla snön inom snödrev, liksom ofta ställer mot bekymmer till trafiken. Snöhalka kunna uppkomma inom samband tillsammans snöfall då bilarna packar ihop snön samt detta blir halt, särskilt angående temperaturen existerar noll grader alternativt strax ovan.

Snö existerar enstaka förutsättning till flera vintersporter likt längdskidåkning, kälkåkning samt utförsåkning samt barnlekar.

Den kunna användas mot snöskulpturer, snögubbar samt snökulor. från en antal snökulor kunna man utföra ett snölykta, samt tillsammans snökulor kunna man starta en snöbollskrig. ett snöängel bildas ifall ett individ ligger vid rygg ovan lös vit nederbörd samt flaxar tillsammans med armar samt ben.

De isolerande attribut snön äger utnyttjas inom bivacker samt iglooer.

Ta vatten från kranen och ställ det i frysen

inom vissa områden finns ishus var snön bevaras efter vår-tö, för att användas till kylning från föda alternativt från medicinska skäl. Packad frost samt ifrån enstaka vattensamling tillsammans issåg uppsågad fryst vatten sparades förr inom landet samt flera andra länder beneath halm alternativt sågspån, ett isstack, till för att användas liksom kylelement beneath sommaren, dock detta bruk besitter tappat bort eller missat sin innebörd sedan kyl- samt frysskåp äger utvecklats.

Om man befinner sig vid frost beneath utdragen tidsperiod samt ej skyddar ögonen tillräckligt finns fara på grund av snöblindhet, varvid små sår uppstår vid hornhinnan tillsammans smärtor inom ögonen samt känslighet till starkt ljus uppstår. nära vinteraktiviteter kunna skidglasögon användas till för att skydda ögonen ifrån vit nederbörd samt starkt solljus.

Förutom mot kylan, används vinterkläder såsom jackor, termobyxor samt overaller även liksom skydd just mot snön. Mössa, halsduk samt balaklava skyddar huvudet, halsen respektive ansiktet. handskydd samt handskar utan separata fingrar skyddar händerna samt underlättar nära direktkontakt tillsammans snön. på grund av fötterna finns vinterkängor samt vinterstövlar liksom existerar skapade på grund av för att hålla fötterna torra samt varma samt ge utmärkt grepp mot underlaget.

på grund av för att enklare ta sig fram inom djup frost kunna snöskor användas, likt man fäster nära sina ordinarie vinterskor.

Vissa djurarter trivs inom snön samt förmå justera sig efter den, medan andra besväras samt blir mer utsatta. Exempelvis existerar sälarter beroende från vit nederbörd samt fryst vatten till för att behärska leva.

Skogsharen får ljus vinterpäls samt är kapabel blockera eller hindra ut baktassarna likt snöskor på grund av för att enklare ta sig fram.^[11]Sorkar samt lämlar vilket lever inom vinterklimat besväras ej heller från snön.

Tyvärr är vatten-

Tvärtom ger snötäcke en naturligt skydd mot exempelvis fiender ovan mark. en varelse likt däremot existerar många exponerad inom djup vit nederbörd existerar rådjur, likt ej äter kvistar samt besitter många svårare till för att ta sig fram inom snön.

Då blir rådjur enkel en byte till lodjur samt ibland även rävar. Vildsvin besväras även från frost samt särskilt angående detta existerar tjäle besitter vildsvin svårt på grund av för att böka inom marken.^[12]

Snötäcke utför detta enklare för att spåra vilda varelse inom närområdet via fot- alternativt tassavtryck, spillning samt matrester inom snön.^[13]

Förtäring samt smutsig snö

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar ej farligt för att förtära ljus samt ren vit nederbörd ifall man äger rena sker.

Påståendet för att vit nederbörd är kapabel innehålla maskar existerar enstaka legende eftersom maskar samt larver ej skulle klara kylan. Eventuella bakterier samt maskar kommer ifrån orena händer.^[14] Däremot kunna oren vit nederbörd likt ligger vid marken innehålla urin, avföring samt föroreningar ifrån exempelvis avgaser samt däckslitage.

nära provmätningar inom landet inom start från 2020-talet hittades mikroplaster, zink, koppar samt bly inom snön vid marken inom städerna. Föroreningar samlas upp inom snön beneath utdragen tidsperiod. då snön töar försvunnen frigörs vissa föroreningar medan andra hamnar vid marken. Hanteringen från den smutsiga snön varierar.^[15]

Hundar är kapabel förtära vit nederbörd på grund av för att detta existerar gott, roligt alternativt till för att släcka törsten.

därför länge hunden ej visar några indikator vid irritation existerar detta allmänt ofarligt till den, dock större mängder är kapabel orsaka diarré.^[16]

Snö inom konsten

[redigera | redigera wikitext]

Ej för att förväxla tillsammans med konstsnö (snökanon) alternativt snömålning (barn målar vid snö).

Att framställa frost inom konstverk (snömåleri, snölandskap) utan för att bara lämna tomma vita ytor, innebär särskilda svårigheter.

frost förekommer sällan inom antikens länder, utan genren äger utvecklats ifrån renässansen samt vidare. enstaka pionjär fanns Pieter Brueghel den äldre.

Bland romaner vilket tar upp vit nederbörd finns Barnen ifrån Frostmofjället (1907, filmatiserad 1945), Bergtagen (1924) från Thomas Mann, Fröken Smillas emotion på grund av snö (1992, filmatiserad 1997) samt Snö (2002) från Orhan Pamuk.

Klas Östergrens långnovell Renegater (2020) handlar bland annat ifall enstaka individ liksom samlar vid tavlor från snölandskap samt innehåller enstaka presentation från snön inom konsten (sid. 695 ff.); var nämns Pekka Halonen liksom "den möjligen främste snömålaren från alla" (sid. 700).

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Snö

[redigera | redigera wikitext]

Snö inom konst

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bogren, Jörgen; Gustavsson Torbjörn, Loman Göran (1999). Klimatologi, meteorologi ([Ny, omarb.

  samt utök. utg.]).

  Att framställa snö i konst (snömåleri, snölandskap) utan att bara lämna tomma vita ytor, innebär särskilda svårigheter

  Lund: Studentlitteratur. Libris8352874. ISBN 91-44-01264-0 

• Nationalencyklopedin (1995). NE HF grupp 17. NE Nationalencyklopedin. sid. 21-22.
  Vad är snö? Och finns det två likadana snöflingor? Lär dig allt om snö och ta reda på varför det uppstår laviner och hur du formar den perfekta snöbollen

  Libris14835378. ISBN 978-91-976241-6-9 

• WMO. Internationell molnatlas, tredjeplats förkortade utgåvan. Instruktioner till tjänstens tekniska bedrivande. Norrköping: SMHI. ISBN 99-03-39359-8 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Ryd, Yngve; Rassa Johan (2001). Snö: ett rens berättar.

  Stockholm: Ordfront. Libris8373847. ISBN 9173247855 

• Ryd, Yngve (2001). ”Johan Rassas emotion på grund av snö”. Provins 2001:3/4,: sid. [31]-[34] : ill.  Libris8410879

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]