Vem bor i kungliga slottet

Drottningholms slott existerar en kungligt slott beläget vid Lovön inom Mälaren, inom Ekerö samhälle väster angående huvudstaden. KungCarl XVI Gustaf samt drottning Silvia äger sedan 1981 sin officiella bostad inom slottets södra länga.

Slottet fick sitt namn redan 1579, beneath Johan III:s period.

han lät på denna plats bygga en stenhus åt sin drottning Katarina (Jagellonica). vid initiativ från drottning Hedvig Eleonora planerades samt byggdes detta nuvarande slottet ifrån 1662 mot omkring 1750 likt en lustslott efter ritningar från arkitekterna Nicodemus Tessin d.ä., Nicodemus Tessin d.y. samt Carl Hårleman. tid 1777 köpte staten Drottningholmsegendomen från drottning Lovisa Ulrika samt den äger sedan dess varit inom dess ägo.

Efter köpet fick Gustav III dispositionsrätten mot Drottningholm, vilket kungafamiljen haft sedan dess. Slottet samt slottsparken äger genom tiderna förändrats samt dem regenter vilket bott var besitter satt sin prägel alltefter växlande stil- samt modeströmningar.

Drottningholms slott räknas mot den svenska stormaktstidens förnämsta slottsbyggnader samt existerar Sveriges bäst bevarade kungliga slott.^[2] vid slottsområdet finns förutom slottet en flertal byggnader samt områden liksom Kina slott, Drottningholms slottsteater tillsammans Teaterplanen dessutom Lilla Kina, Hemmet, Götiska tornet, Drottningholmsmalmen.

Slottet består från barockträdgård samt ett engelsk park. Parken samt slottsbyggnaden existerar mot stora delar öppna till gäst, dock vissa delar existerar avspärrade på grund av allmänheten eftersom dem disponeras från kungafamiljen. Drottningholms park samt byggnader besöks årligen från uppskattningsvis 700 000 personer ifrån landet samt utlandet.

Slottsområdet tillsammans med huvudbyggnaden, slottsteatern, Kina slott, Kantongatan, parkerna samt malmen blev 1991 en från Unescosvärldsarv samt fanns då Sveriges inledande objekt vid världsarvslistan.^[3] detta skyddade området kring världsarvet omfattar en 40-tal byggnader. Förutom själva slottet tillsammans med parken ingår även stora områden norr samt väster ifall Ekerövägen.^[4]

Slottet samt en flertal från byggnaderna inom slottsträdgården samt några från byggnaderna vid malmen existerar även en statligt byggnadsminne.

Drottningholms slott ägs från svenska staten samt förvaltas från Statens fastighetsverk medan ståthållarämbetet förvaltar kungens dispositionsrätt.

Slottets historik

[redigera | redigera wikitext]

1500-talet

[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelsen besitter sitt ursprung inom byn Glia, omtalad inledande gången inom handling 1342.

beneath belägringen från huvudstaden 1521 anlade Gustav Vasa en befäst läger nära Glia, beneath dem nästa år liksom regent lade Gustav Vasa beneath sig gårdarna inom byn, samt 1553 lät han inrätta byn mot ett kungsgård, Glia gård. ifrån 1559 går kungsgården inom stället beneath namnet Torvesund.^[5][6]

Här lät Gustav Vasas andre son Johan III tillsammans med start 1579 bygga en slott liksom fick namnet Drottningholm, efter hans gemål drottningen.

Flera kungligheter har sedan dess satt sin prägel på slottet

såsom arkitekt anlitades konstnären samt arkitekten Willem Boy. vykort efter byggstart utbröt pesten inom huvudstaden samt bygget fördröjdes. Drottningen fanns katolik samt Drottningholm kom för att spela ett speciell roll såsom tillflyktsort till dem sista katolikerna, liksom förföljdes inom andra delar från riket.^[7]

När Katarina Jagellonica dog 1583 plats slottsbygget ännu ej fullbordat.

Johan III vistades efter hustruns död bara nära enstaka tillfällen vid Drottningholm, sista gången plats sommaren 1592.

Slottet ägdes ifrån 1603 från drottning Katarina (Stenbock) samt efter hennes död kom flera ägare vilket drottningarna Kristina samt Maria Eleonora.^[8]

Kring 1650 övertog Magnus Gabriel dem la Gardie Drottningholm, han intresserade sig på grund av byggnaden samt dess underhåll. denne inledde även en restaureringsarbete beneath ledning från arkitekt jean dem la Vallée.^[9]

Då Hedvig Eleonora förvärvade slottet 1661 fanns detta en stenhus inom numeriskt värde våningar tillsammans en en hög byggnad eller struktur likt bestod från ovan 20 utrymme inom den nedre våningen samt cirka 10 utrymme inom den övre våningen.

Dessutom fanns en kapell samt enstaka massiv sal tillsammans 36 fönster.^[10]

1600- samt 1700-talen

[redigera | redigera wikitext]

1500-talsslottet brann ner den 30 månad 1661, alltså identisk tid liksom Hedvig Eleonora ägde köpt detta. Efter den förödande branden fick arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. inom uppgift för att bygga ett fräsch slottsbyggnad utifrån dem bevarade murarna samt källarvalven från Johan III:s slott.^[11] Redan vid våren 1662 förelåg en färdigt ritningsförslag likt godkändes från drottningen.

Denna program ovan anläggningen följde den moderna uppbyggnaden på grund av slott liksom kallades ingång cour et jardin, såsom betyder för att slottet vänder enstaka representativ fasad mot ett gård framför slottet samt på baksidan slottet breder enstaka park ut sig.

Medan huvudbyggnaden färdigställdes fortsatte Tessin d.ä. tillsammans projekteringen från kurera anläggningen.

Byggnadsarbetena fortskred tämligen raskt eftersom arbetsstyrkan fanns massiv. Förutom fackfolk fanns även särskilt ditkommenderade soldater. Totalt kunde detta artikel 400 man likt samtidigt arbetade tillsammans med slottsbygget.^[12]

Midsommaren 1664 stod huvudbyggnaden färdig samt året därpå fanns taket lagt. Byggnadskomplexet existerar cirka 160 meter långt (inklusive hörntornen) samt cirka 50 meter brett.

Fasadkulören fanns ej identisk vilket idag utan murytorna plats målade tillsammans rödfärg medan taklist samt snickerierna ströks tillsammans grå oljefärg. ovan slottets mittparti placerades en en hög byggnad eller struktur prytt tillsammans enstaka topp, liksom kvar syns vid Wilhelm Swiddes kopparstick ifrån 1692, tornet blev tagna dock ner redan 1686.

Idag finns bara en litet kopparklätt en hög byggnad eller struktur tillsammans flaggstång. dem från Tessin d.ä. planerade flygelbyggnaderna mot öster, vid båda sidor angående hamnen utfördes inte någonsin, ej heller balkongen mot trädgården.^[13]

Fram mot 1680 plats Tessin d.ä. ansvarig arkitekt. Efter dennes död gick uppdraget mot hans son Nicodemus Tessin d.y., då stod allt färdigt utom den norra kupolen samt angränsande partier.

Även inredningsarbetena ägde påbörjats. Drottningholms slott blev Tessin d.ä. största arbete.^[12]

Nicodemus Tessin d.y. fick ansvar på grund av inredningen, mot vilken han tog hjälp från landets främsta konstnärer. Inredningsarbetena vid slottet beneath Hedvig Eleonoras period kunna uppdelas inom numeriskt värde perioder.

Den inledande tillsammans med överdådig stilriktning beneath Tessin d.ä. samt den andra, något enklare, beneath dennes son, liksom ansåg för att slottets utsmyckningar “icke hållit takt tillsammans med tiden”.^[14]

Tessins huvudbyggnad, liksom utseendemässigt existerar påverkad från fransk-holländskklassicism, rymmer detta praktfulla trapphuset samt paradrummen, medan dem numeriskt värde sidolängorna innehåller bostadssviterna.

Trapphusets skulpturala utsmyckning uppdrogs åt bildhuggaren Nicolaes Millich ifrån Antwerpen. Hans statyer visande Apollo samt Muserna levererades beneath 1670- samt 1680-talen. Stuckarbetena inom trapphallen samt vid fasaderna utfördes från Giovanni samt Carlo Carove. Berömda existerar Hedvig Eleonoras paradsängkammare samt Lovisa Ulrikasgustavianska bokhus tillsammans inredningar ritade från jean Eric Rehn (se Drottningholms slottsbibliotek), var drottningen gärna samlade lärda vänner, bland dem botanikern Carl von Linné, bergsrådet Daniel Tilas, matematikern Samuel Klingenstierna, språkvetaren Johan Ihre samt historikern Swen Lagerberg.

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia har sedan 1981 sin officiella bostad i slottets södra länga

Intill paradsängkammaren ligger Ehrenstrahlsalongen tillsammans med allegoriska skildringar utförda från hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl. beneath Hedvig Eleonoras period skapades även Drottningholms slottskyrka vilket inryms inom detta norra tornet. Inredningen tillkom senare samt inspirerades från Carl Hårleman.

Drottningholms slott kom för att förbli dem kungliga damernas slott samt kalenderår 1744 skänktes detta liksom bröllopsgåva mot Lovisa Ulrika då denna gifte sig tillsammans den svenske tronföljaren Adolf Fredrik.

tid 1745 gav Lovisa Ulrika arkitekt Carl Hårleman inom uppgift för att bygga vid slottslängorna mot norr samt syd tillsammans ett etage till för att inrymma tidsenliga hem, bokhylla samt porträttgalleri. Byggarbetena utfördes ifrån våren 1746 mot 1750-talets mitt. Hårlemans påbyggnad ansluter pietetsfull mot Tessins tidigare arkitektur samt idag syns knappt för att detta rör sig ifall senare tillägg.^[15]

Det fanns även vid Lovisa Ulrika initiativ Drottningholmsteatern anlades samt 1737 lät denna Carl Hårleman utföra ritningarna mot Drottningholms slottsstall norr angående slottskyrkan.

Stallet till- samt påbyggdes 1770 samt 1777 troligen efter ritningar från Carl Fredrik Adelcrantz. Byggnaden inrymmer idag vakter vid slott nära Drottningholms slott. Norr angående Kina slott lät Lovisa Ulrika samt Adolf Fredrik bygga en litet brukssamhälle till tillverkning från eleganta varor vilket finsmide, spetsknyppling samt sidenväveri.

Området kallades vid 1700-talet till Drottningholms Hall- samt Manufakturrätt samt finns idag delvis bevarat tillsammans sina byggnader längs Cantongatan.^[16]

Lustträdgård samt park

[redigera | redigera wikitext]

Vid slottet anlades även enstaka exklusiv fransk barockpark vilket skapades efter ritningar från Tessin d.y.

samt vilket mot avgörande delar bevarats mot vår tidsperiod. Redan beneath Johan III:s tidsperiod fanns ett nyttoträdgård, liksom troligen nedsänkt mellan slottet samt Drottningholmsmalmen norr ifall slottet. ursprunglig vid 1660-talets mitt lät Hedvig Eleonora uppgöra enstaka generalplan på grund av enstaka större lustgård inom den dåvarande djurgården väster ifall slottet.

Generalplanen vilket upprättades från Tessin d.ä. visade ett kraftig markerad mittaxel utgående vinkelrätt ifrån slottsbyggnaden. ett fräsch generalplan framlades 1681 från Tessin d.y. i enlighet med den sträckte sig barockparken även ett utdragen bit mot norr (se segment "Parkens generalplaner samt förslag").^[17]

Parkens bronsskulpturer existerar verk från enstaka från den nordeuropeiska renässansens maximalt framträdande skulptörer, Adrian dem Vries (se Museum dem Vries vid Drottningholmsmalmen).

Samlingen något som har transporterats eller flyttats mot land likt krigsbyte dels ifrån tjeckiens huvudstad, dels ifrån Frederiksborgs slott inom land.

På Drottningholmsmalmen uppfördes hem till slottets anställda samt gäster. inom utkanten från parken ligger Kina slott tillsammans Confidencen, en litet lustslott ifrån 1769 likt ersatte den äldre träpaviljongen ifrån 1753.

ifrån identisk tidsperiod härrör Lilla Kina, Cantongatan 11. Huset utarrenderades vid livstid åt Anna Sophia Hagman, hertig Fredrik Adolfs officiella mätress. Kina slott samt detta intilliggande Vakttältet existerar ritat från Carl Fredrik Adelcrantz samt hovintendent jean Eric Rehn ledde arbetet tillsammans inredningen från lustslottet.

Lovisa Ulrika ägde länge oro tillsammans med dålig finans. kalenderår 1777 plats denna därför nödsakad för att sälja Drottningholm inklusive sina samlingar mot staten.^[18]

Slottets underhåll försummades, dock Gustav III lät anlägga den engelska parken tillsammans Fredrik Magnus Piper såsom arkitekt. ifrån Gustav III:s tidsperiod härstammar även detta Götiska tornet vilket blev den enda realiserade från flera byggnader likt han planerade inom parken.

Under Gustav III ägde Drottningholms slottsteater sin glanstid. vid kungens initiativ byggdes teatern mot tillsammans Déjeunersalongen (franska på grund av frukostsalongen), likt ritades 1791 från Louis jean Desprez. Salongen restaurerades inom slutet från 1990-talet genom Statens fastighetsverk samt ger inom sin nuvarande utformning ett god perception ifall hur rummet såg ut 1791.^[19]

Gustav III fullföljde gestaltningen från Teaterplanen framför slottsteatern vilket Lovisa Ulrika ägde påbörjat.

vid västra sidan lät han bygga numeriskt värde flygelbyggnader inom berg (numera kallad Hovmarskalksflygel samt Drottningens paviljong) efter ritningar från C.F. Adelcrantz. vid östra sidan fanns sedan 1760-talet numeriskt värde flygelbyggnader inom virke (numera kallad Kyrkpaviljongen samt Jaktpaviljongen), såsom senare putsades på grund av för att förbättrad behärska smälta in inom miljön tillsammans stenhus.^[20] beneath Gustav III:s period inreddes även Kinesiska salongen likt tillsammans sina kineserier står idag likt god modell till 1700-talets nyfikenhet på grund av detta exotiska.

denna plats finns enstaka konstig kakelugn inom kinesisk stil vars saga ej helt äger kunnat utredas, troligen kommer den ifrån England.^[21]

Gustav III såg även mot för att den långa jobbiga färdvägen ifrån huvudstaden mot Lovön förbättrades (dagens Drottningholmsvägen).^[22] detta fanns en grundlig infrastrukturprojekt liksom även innefattade flera brobyggen; föregångarna till dagens Tranebergsbron, Nockebybron samt Drottningholmsbron.

Arkitekt till samtliga tre broarna plats C.F. Adelcrantz. Tidigare ägde kungligheterna fått färdas mot slottet vid Drottningholm via den långa omvägen genom Solna socken samt Bällsta mot Tyska botten, till för att därifrån färjas ovan mot Lovön. Trots för att Gustav III gärna vistades vid Drottningholms slott beneath somrarna plats hans stora nyfikenhet Hagaparken samt dess byggnader, speciellt projektet tillsammans detta ofullbordade Stora Haga slott.

Sin sista period inom existensen bodde denne var inom Gustav III:s paviljong.

Fasadutsmyckning

[redigera | redigera wikitext]

När huvudbyggnaden stod genomskinlig kring midsommaren 1664 började arbetena tillsammans med fasadutsmyckningarna. ifrån Italien hämtades stuckatören Giovanni Carove vilket utförde vapensköldar tillsammans svenska samt Holstein-Gottorpska vapen samt den rikt smyckade taklisten tillsammans lejonhuvuden, konsoler samt örnar inom taklistens ytterhörn.

ifrån 1665 stod han samt Mario Carove (troligen bröder) även på grund av stuckarbetena inom trapphuset. Stenhuggarna Johan Larsson Wimmer samt Johan Köpke skapade vardera fyra par liggande figurer ovan fyra glasruta (två vid öst- samt numeriskt värde vid västfasaden). detta rör sig ifall grovt utförda manliga samt kvinnliga gestalter inom halvt liggande ställning.

inom numeriskt värde nischer ovan entrén mot trädgården placerades antika skulpturer, liksom hämtades ifrån Stockholms slott. Dessa flyttades 1966 tillbaka mot Gustav III:s antikmuseum sedan dem ersattes från duplikat. Troligen plats detta meningen för att även fyllning andra tomma nischer tillsammans med skulpturer, dock detta genomfördes aldrig.^[12]

Fasaddetaljer

[redigera | redigera wikitext]

1800- samt 1900-talen

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom Gustav IV Adolf föredrog Haga samt Haga slott liksom bostad på grund av sig samt sin släkt kom Drottningholms slott för att stå obebott beneath enstaka utdragen period samt användes huvudsakligen bara inom samband tillsammans några festliga tillfällen.

Under Karl XIV Johans tidsperiod ordnades omgivningen söder angående slottet, var arkitekt Per Axel Nyström 1834 byggde ifall “Sjö- samt Economie Flyglarna”. Annars hände ej många samt slottet började förfalla. enstaka samtida krönikör skrev bland annat: "Murarna började visa betänkliga sprickor, putsen lossnade, fönstren voro flerstädes utslagna, stucken föll bitvis ned inom rummen, var taken ägde sådan, väggbeklädningen föll söner…".

detta förekom även auktioner då inventarier såldes på grund av en vrakpris samt forslades bort.^[23]

Förfallet varade mot 1846, då Oscar inom, delvis vid personlig bekostnad, lät påbörja ett reparation från slottet, bland annat ingick "Rikssalen" inom detta jobb, var förfallet ägde gått många långt. Drottning Josefina anskaffade flera från dem porträtt från samtida europeiska regenter samt förvandlade Rikssalen tillsammans med hjälp från arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander mot en magnifikt furstegalleri samt enstaka festlig bankettsal.

inom huvudvåningen skapades inom "Stensalen" en minnesrum ovan Karl XIV Johan, var man även erinrade angående dennes fredliga insatser.^[23] Rummet avlägsnades dock senare beneath Gustaf V. inom Stensalen håller kungafamiljen sitt sedvänja julfirande.

Under Karl XV:s tidsperiod genomfördes inga större förändringar, kungens uppmärksamhet koncentrerade sig inom stället vid för att inreda Ulriksdals slott.

ursprunglig Oscar II tog nya initiativ samt inredde exempelvis "Oskarssalen" samt "Porslinsrummet" tillsammans med Agi Lindegren såsom arkitekt. Oscar II samt tidigare Oscar inom bebodde Lovisa Ulrikas etage inom slottets nordvästra länga.^[24]

Först då Gustaf V tillträdde Drottningholm 1907 restaurerades slottet grundligt tillsammans med Erik Lallerstedt såsom ansvarig arkitekt.

Arbetena pågick mot 1911 samt vid hösten identisk tid kunde kungen samt drottning Victoria flytta in. Kungen ägde sin bostadsvåning inom den nordost flygeln medan drottningen arrangerade eller organiserade på ett visst sätt den nordvästra delen. inom samband tillsammans med för att Gustaf V flyttade in genomfördes även ett större nymöblering från rummen.^[25] Gustaf V samt Victoria tillbringade jularna vid Drottningholm tillsammans tillsammans med övriga kungafamiljen, ett tradition liksom senare övertogs från sonen Gustaf oss Adolf.

De beneath Gustaf oss Adolf genomförda förändringarna motiverades maximalt från antikvariska samt praktiska skäl samt förändrade ej slottets karaktär dock gav slottet enstaka modernare samt mera levande prägel. denne samt drottningen föredrog vilket bostad slottets södra sektion, liksom plats den gamla kronprinsvåningen.^[26]

Sedan 1981 besitter monark Carl XVI Gustaf samt drottning Silvia sin officiella bostad inom slottets södra länga,^[27] då dem flyttade ifrån prinsessan Sibyllas etage vid Stockholms slott.

Kronprinsessan Victoria bor dock ej längre vid Drottningholm. denna flyttade sommaren 2010 tillsammans med prins Daniel mot Haga slott inom Hagaparken.

Som kuriosum kunna nämnas för att Tessins kaskadanläggning ifrån 1685 inte någonsin fungerade samt revs vid 1820-talet. då barockträdgården restaurerades beneath Gustaf oss Adolfs period återskapades kaskaderna från dåvarande slottsarkitektenIvar Tengbom samt kunde öppnas 1961.

tillsammans hjälp från ett modern pumpanläggning samt tidsenliga rörinstallationer matades kaskaderna samt den närbelägna fontänen "Kronan" samt barockparkens kaskader samt "Kronan" fungerade till inledande gången således vilket detta plats tänkt knappt 300 kalenderår tidigare. enstaka minnestavla påminner härom.^[28]

Slottsrum inom urval

[redigera | redigera wikitext]

Trapphuset

[redigera | redigera wikitext]

Huvudtrapphuset vid Drottningholms slott skapades mellan 1665 samt 1687 från arkitekten Nicodemus Tessin d.ä.

tillsammans hjälp från dem italienska stuckaktörerna Giovanni Carove samt Carlo Carove (troligen bröder), skulptören Nicolaes Millich ifrån Antwerpen samt målaren Johan Sylvius. detta magnifika trapphuset tillsammans med tillhörande vestibuler räknas mot Tessin d. ä:s mäktigaste arkitektoniska skapelser.^[29] Trapphuset blev många beundrat samt uppgavs för att detta ”knappast ägde sitt like inom Europa”.^[30]

Hedvig Eleonoras paradsängkammare

[redigera | redigera wikitext]

Hedvig Eleonoras paradsängkammare vid huvudvåningen blev ljus 1683 samt utgjorde hjärtat inom den dåtida officiella bostadssviten.

Uppdragsgivare plats drottning Hedvig Eleonora samt hennes arkitekt, Nicodemus Tessin d.ä., koncentrerade kurera sin konstnärliga fantasi samt insikt vid för att producera detta bästa vilket land kunde tillhandahålla vid detta plats. Resultatet blev en plats liksom tillsammans med sin fasta inredning, måleri samt dekorativa element existerar oöverträffad inom landet.

Ehrenstrahlsalongen

[redigera | redigera wikitext]

Intill Hedvig Eleonoras paradsängkammare ligger Hedvig Eleonoras Stora audienssal, även kallad Ehrenstrahlsalongen. Salens väggar samt överbyggnad visar allegoriska skildringar inom den kungliga familjens saga utförda från hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl vid 1690-talet. Mittpartiet inom plafonden (titel: “Svenska konungars berömliga bedrifter”) blev inom mars 2000 motiv på grund av Czesław Słanias 1000:e från honom graverade postmärke.

Slottskyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Drottningholms slottskyrka existerar ett kyrka vilket tillhör den kungliga hovförvaltningen. Byggnaden, såsom utgör norra tornet vid Drottningholms slott, påbörjades 1696. Kyrkan existerar helt rund, dock besitter tre svagt utstickande mittpartier samt täcks från ett kopparbeklädd takkupol tillsammans glugg samt ett lanternin.

Kyrkan stod ljus kalenderår 1728. år därefter inreddes kyrkan, en sysselsättning såsom leddes från Carl Hårleman. 1730 invigdes kyrkan. enstaka ombyggnad gjordes 1740 samt inom femte månaden i året 1746 återinvigdes kyrkan. Då ägde prinsessan Lovisa Ulrika redan fått Drottningholms slott såsom bröllopsgåva då denna gifte sig tillsammans den svenske tronföljaren Adolf Fredrik.

Slottsbiblioteket

[redigera | redigera wikitext]

Slottsbiblioteket existerar en privatbibliotek, beläget vid huvudvåningen inom nordvästra längan mot trädgårdssidan intill slottskyrkan. Interiören gestaltades kring 1760 från jean Eric Rehn. Rummet denne skapade existerar alltjämt bevarat samt äger kallats till en från dem vackraste inom landet.

Karl X Gustavs galleri

[redigera | redigera wikitext]

Karl X Gustavs galleri existerar en konstgalleri beläget inom huvudvåningens mittdel mot trädgårdssidan. Rummet utsmyckades tillsammans med stora tak- samt väggmålningar likt skildrar Karl X Gustavs militära bedrifter. Väggmålningarna, såsom utfördes från den tyska konstnären samt bataljmålaren Johann Philip Lemke, illustrerar kungens militära insatser.

Därutöver associeras flera slott med det svenska kungahuset, då de disponerats under andra former av den svenske monarken eller övriga kungafamiljen i nutid eller historiskt

inom 1719 års inventarium framgår för att endast tre från dessa fältslag fanns uppsatta inom galleriet. dock året därpå uppsattes dem nio återstående målningarna, nio kalenderår efter Lemkes död. Takmålningen ägnas åt kriget tillsammans diverse stridsscener hämtade ifrån antikens slagfält, den existerar utförd från Evrard Chauveau (1660–1739). Bysten porträtterande Karl X Gustav äger utförts från bildhuggaren Nicolaes Millich.

Karl XI:s galleri

[redigera | redigera wikitext]

Karl XI:s galleri existerar inrett såsom en minnesrum ovan kungens krigiska bedrifter, inom likhet tillsammans med Karl X Gustavs galleri samt Generalssalen. Johann Philip Lemkes bataljmålningar ifrån 1690-talet skildrar fältslag inom Karl XI:s konflikt mot land.

inom dem fyra målningarna mot trapphuset åskådliggörs krigets kritisk stöt nära skogsdunge den 4 månad 1676, ifrån morgonens inledande sammandrabbning mot den svenska segern vid eftermiddagen. Takmålningen inom galleriet ifrån 1690 utfördes från Johan Sylvius. Den framställer hur Fama, detta goda ryktet, vaknar nära budet ifall Karl XI:s segerrika krigföring.^[31] Marmorbysten, likt föreställer Karl XI existerar utförd från bildhuggaren Nicolaes Millich.

Rikssalen

[redigera | redigera wikitext]

Rikssalen ligger vid övervåningens södra sektion. Salen kallas även Contemporainsalen vid bas från samtliga dem porträtt inom helfigur från europeiska regenter såsom fanns beneath Oscar I:s period. Salen samt porträttsamlingen skapades vid drottning Josefinas initiativ från arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander samt stod tydlig kring 1860-talet.

inom salen finns 20 regentporträtt var 17 existerar målade inom helfigur samt tre utgör midjebilder vilket fick lokal ovan dörrarna.

Stensalen

[redigera | redigera wikitext]

Stensalen ligger vid huvudvåningen rakt beneath Rikssalen samt ingår inom kungafamiljens privata sektion från slottet. Stensalen plats ursprungligen Hedvig Eleonoras stora matsal tillsammans med underlag från berg, därav namnet.

Väggarna existerar klädda tillsammans vävda tapeter liksom beställdes inom Delft till drottning Kristinas ceremoni för att kröna någon 1650. Rummet existerar numera kungafamiljens festliga sällskapsrum, var även detta gammal julfirande äger plats.

Porslinsrummet

[redigera | redigera wikitext]

Porslinsrummet existerar en utställningsrum, inrett vid initiativ från Oscar II till hans session från fajanser ifrån 1700-talet samt stod tydligt 1897.

Rummet, såsom plats ett gåva ifrån slottets kontorspersonal mot kungens 25-åriga regeringsjubileum, ritades från arkitekt Agi Lindegren. inom takets mitt syns stora riksvapnet samt vid öppna spisens front finns kungens krönta spegelmonogram O II R S (Oscar II Rex Sueciae). Därunder står Anno Domini MDCCCXCVII (1897), årtalet då rummet stod färdigt.

Bilder, slottsrum (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Slottsparken, skulpturer samt fontäner

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Parkanläggningarna kring slottet existerar mot största delen öppen till allmänheten, enbart den sydöstra delen existerar avspärrad.

Parken äger anlagts inom olika rundor sedan slottet byggdes, vilket gett olika delar sin personlig speciella karaktär. Slottsparken kunna indelas inom Sjöparterren, Barockträdgården samt Engelska parken.

Under 1700-talets inledande decennier utgjordes broderiparterren från en rikt komponerat mönster från klippta buxbomshäckar samt färgat småsten.

vid 1740-talet ägde broderierna vindlande mönster samt träden plats lekfullt formklippta. vid trädgårdsgångarna fanns detta krossat tegel, liksom plats omsorgsfullt valt på grund av för att passa mot slottets tegelröda färg. beneath 1700-talets inledande decennier fanns vidare inom dem omgivande rabatterna sålunda kallade plates-bandes, detta plats klippta granar samt enar, liguster, azurblå samt vita syrener, fläder, spirea samt allehanda lökväxter, allt inramat från buxbom.

Genom blomsterkäppar målade inom olika färger samt förgyllda knoppar förhöjdes färgrikedomen ytterligare. Genom vattenparterren samt kaskaderna plats inslaget från vätska avgörande. ett betydande komponent därutöver plats fontänen Kronan inom trädgårdens mittaxel. mot sitt förfogande ägde Tessin d.y. en flertal skulpturer likt kunde inlemmas inom trädgården.

varenda skulpturer ägde kommit mot land liksom krigsbyten. tillsammans med ett fåtal undantag existerar dessa utförda från den flamländske skulptören Adriaen dem Vries inom start från 1600-talet. Slutenheten samt längdperspektivet underströks från trädgårdens inramning från fyrradiga lindalléeer. Sedan länge ägde man då tagit försvunnen granhäckarna.

Kungafamiljen flyttade in på Drottningholms slott 1981

Trädgården nära Drottningholm blev förhållandevis smal, inom jämförelse tillsammans med andra samtida anläggningar, genom för att den saknar sidopartier.

Vid mitten från 1700-talet började man lämna detta strikta trädgårdsidealet, liksom plats planerad inom slutet från 1600-talet, till ett mer naturlig park, ett friare engelsk park. Då anlades trädgården runt Kina Slott tillsammans intimare boskékvarter omkring 1760-talet.

Dessa kvarter äger sina tydliga karaktärsdrag samt dem vittnar både angående skiftande stilideal samt utdragen kontinuitet. dem kastanjealléer såsom drottning Lovisa Ulrika lät Carl Fredrik Adelcrantz plantera runt Kina slott fungerar vilket siktgator ut inom landskapet.^[32] beneath Hedvig Eleonoras period började enstaka större lustträdgård för att planeras.

då Nicodemus Tessin d.ä. utarbetad ritningarna mot detta nya slottet planerade denne inom direkt anslutning mot slottsbyggnaden även ett odlingsområde. inom denna ingick alléer, broderiparterrer samt kanaler. Trädgården fanns knappt påbörjad nära Tessin d.ä.:s död 1681. detta blev Nicodemus Tessin d.y. likt kom för att överta ansvaret till dess utformning.

denne vidareutvecklade faderns idéer samt trädgården nära Drottningholm blev därmed hans personlig självständiga alster. Lustträdgården fick ett fyrdelad indelning tillsammans broderiparterr närmast slottet, därefter kom den något högre belägna vattenparterren samt ovanpå denna följde kaskaderna samt boskéerna samt likt fondmotiv den stora boskén, kallad "Stjärnan".

Slottet fick sitt namn redan 1579, under Johan III:s tid

Trädgården plats omgiven från en träplank fram mot detta sena 1700-talet samt inträde skedde genom gallergrindar, vilket plats dekorera tillsammans med Hedvig Eleonoras monogram ritade från Johan Hårleman (1661–1707). Man kunde sålunda ej titta trädgården förrän man befann sig inne inom slottet alternativt vid slottsterrassen.

Desto större måste överraskningsmomentet äga varit. Man besitter ett god övergick ovan trädgården ifrån slottets andra etage. detta existerar inom själva verket bara härifrån såsom man kunna uppfatta läka längdsträckningen, alternativt snarare den emotion från oändlighet, likt arkitekten eftersträvade.

Kanalsystemet söder ifall barockträdgården samt ner mot Mälaren fick sin utformning vid 1800-talet.

denna plats ligger detta vitmålade Drottningholms badhus såsom uppfördes 1792 vid hertig Karls (sedermera Karl XIII) uppgift samt på denna plats lät Oscar II samt hans släkt den 30 oktober 1881 plantera fanns sitt ekträd, Gustaf oss Adolf fullföljde traditionen kalenderår 1973 samt Carl XVI Gustaf kalenderår 1996.^[32]

Under Gustav III:s dagar samt fram mot 1950-talet betade Kungens får inom Drottningholms engelska park samt detta fanns enstaka arbetare fåraherde.

M Konungens officiella residens

Generalplaner samt förslag

[redigera | redigera wikitext]

• Tessin d.ä. generalplan, cirka 1670.

• Tessin d.y. generalplan, 1681.

• Adelcrantz' förslag, 1777.

• Pipers generalplan, 1797.

Sjöparterren

[redigera | redigera wikitext]

Sjöparterren kallas den parterr från parkanläggning likt sträcker sig öster ifall slottet ner mot Mälaren.

ett illustration, upprättad från Nicodemus Tessin d.y. vid 1680-talet, visar för att detta fanns enstaka små, tillsammans numeriskt värde krökta pirer skyddad hamnanläggning. Idag leder ett bred steg upp mot slottet. Mitt vid sjöparterren står Neptunus tillsammans treudd vid ett upphöjd pelare tillsammans med tre mindre stående flodgudsskulpturer inom postamentets nischer.

Mot öster fortsätter parken inom enstaka smal remsa sidled tillsammans med Drottningholmsvägen fram mot Drottningholmsbron, denna plats står ett rad marmorskulpturer samt på denna plats finns även ångbåtsbryggan. Dagens gestaltning från sjöparterren existerar enstaka rekonstruktion från enstaka anläggning ifrån 1723.^[32]

Barockträdgården

[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta delen från slottsparken skapades inom slutet från 1600-talet beneath överinseende från Hedvig Eleonora samt lett huvudsakligen från Nicodemus Tessin d.y.^[33] Arbetet tillsammans med den nya lustträdgården fortskred långsamt samt då Nicodemus Tessin d.ä.

dog 1681 återstod kvar många sysselsättning. detta blir hans son Tessin d.y. liksom fullbordar faderns påbörjade verk. Tessin d.y:s generalplan visade enstaka kraftig markerad centralaxel inom öst-västriktning utgående vinkelrätt ifrån slottsbyggnaden. såsom förebild stod bland annat trädgårdsanläggningar inom Vaux-le-Vicomte samt Versailles.^[34]

Enligt den därför kallade gustavianska planen ifrån omkring 1760 delades den långsmala barockträdgården upp inom en antal parterrer alternativt avdelningar.

Närmast slottet ligger Broderiparterren, vilken ursprungligen ägde en invecklat broderimönster från buxbomshäckar samt färgat småsten. Därefter följer mot väster Vattenparterren tillsammans 12 mindre fontäner samt Herkulesfontänen inom centrum liksom blickfång. Vattenparterren begänsas mot slottsterrassen tillsammans enstaka mur samt mot väster från Kaskaderna såsom består från 14 små vattenfall.

Till Vattenparterren anslutar Boskékvarteren samt Teaterboskén tillsammans med den sålunda kallade Lövteatern såsom existerar utformad vilket enstaka små friluftsteater. Anläggningen avslutas inom väster Stärnboskén.

Trädgården kantas inom norr samt syd från lindalléer. flera från statyerna inom detta zon gjordes från konstnären Adrian dem Vries.

Barockträdgården fanns liksom återstående delar från parken uselt underhållna beneath 1800-talet, dock återställdes vid 1950- samt 1960-talet vid initiativ från Gustaf oss Adolf. tillsammans uppstart 1998 ersattes alléernas gamla lindar tillsammans nya växt, arbetet avslutades inom femte månaden i året 2011 då detta inledande trädet inom den femte etappen från förnyelsen från lindallén planterades från monark Carl XVI Gustaf.^[35] kurera anläggningen existerar 720 meter utdragen samt 180 meter bred.

Genom århundraden fanns flera förslag mot nygestaltning från barockträdgården. inom enstaka tidig generalplan ifrån 1670-talet föreslog Nicodemus Tessin d.ä. enstaka massiv symmetrisk parkanläggning norr angående slottet (ungefär var Drottningholmsmalmen ligger idag). 1681 tog sonen, Tessin d.y., upp identisk koncept samt ritade enstaka park norr angående slottet samtidigt förlängde han anläggningen mot väster.

Stockholms slott, officiellt Kungliga slottet, har funnits på samma plats vid Norrström på nordöstra Stadsholmen i Stockholm sedan senare hälften av 1200-talet

vid 1700-talets andra hälft övergav Carl Fredrik Adelcrantz den strikta barockträdgårdens stilriktning. Efter Gustav III:s intensioner visade han 1777 på grund av inledande gången enstaka mjukare, naturanpassad park, precursor mot den engelska trädgården vilket finns idag.^[36] tid 1797, fem kalenderår efter kungens död, presenterade slutligen Fredrik Magnus Piper sin generalplan på grund av den engelska parken likt förverkligades mot stora delar.

• Barockträdgårdens östra mur.

• "Broderiparterren", vy mot väster.

• "Broderiparterren", vy mot öster.

• Vintervy ifrån "Boskékvarteren".

Engelska parken

[redigera | redigera wikitext]

Gustav III tog initiativet mot vilket såsom kallas den engelska parkdelen.

Denna park ligger norr angående barockträdgården samt består från numeriskt värde dammar tillsammans med kanaler, broar samt stora öppna gräsytor samt numeriskt värde lindalléer. dem flesta från dem antika marmorstatyerna köpte Gustav III ifrån Italien. inom Drottningholms engelska park, vars generalplan redovisades 1797 från trädgårdsarkitekten Fredrik Magnus Piper ägde Gustav III tänkt sig ett sektion nya byggnader mot "förlustelse samt glädje", bland annat en amortempel, en kinesiskt en hög byggnad eller struktur (se Kinesiska pagoden) samt en litet gotiskt slott.

från allt detta förverkligades bara Götiska tornet.

Mot nordväst (utanför dagens park) planerade Piper enstaka grotta tillsammans kanaler samt kaskader, enstaka pelouse, enstaka mindre vattendrag tillsammans broar samt promenadstigar samt enstaka turkisk paviljong. många påminner ifall gestaltningsidéerna till Hagaparken, även den ritades ungefär samtidigt från Piper (se Pipers generalplan på grund av Haga lustpark).

Numera leder Ekerövägen rakt ovan detta region. dem ledande byggnadsverken knöts samman tillsammans sikt- alternativt syftlinjer. Idag fyller år bara "Götiska tornet", Vakttältet" samt "Hemmet" denna övning.

Gustav III bestämde inom upphöjd grad egen utformningen från Drottningholms engelska park, denne plats intresserad från arkitektur samt lämnade gärna egna ritningar.

nära kungens död 1792 plats parken ännu ej färdigställd.

Slottet byggdes efter franska förebilder av arkitekt Nicodemus Tessin den äldre på uppdrag av drottning Hedvig Eleonora

Parkens arkitekt, Fredrik Magnus Piper försökte påverka utformningen, ej minimalt efter Gustav III:s död samt begagnade sig även från kungens egna tuschteckningar. en modell härför existerar gestaltningen från Monumentholmen.^[37]

Monumentholmen

[redigera | redigera wikitext]

Monumentholmen existerar belägen inom engelska parkens centrala sektion.

beneath Gustav III:s levnad planerades en amortempel vid platsen samt liksom inramning planterades fyra sektioner tillsammans med lindalléer liksom strålformade sträcker sig inom samtliga riktningar. Mellan sektionerna lämnades öppna segment till fyra siktlinjer, bland annat mot Götiska tornet samt Kinesiska pagoden. vid den generalplan liksom Piper redovisade kalenderår 1797 (alltså fem kalenderår efter Gustav III:s död) ägde amortemplet ersatts från en minnestempel ovan Gustav III.

Endast fundamentet kom vid ställe samt kunna beses var ännu.

Svanholmen

[redigera | redigera wikitext]

Svanholmen kallas den ö inom engelska parken, liksom ligger strax öster ifall Monumentholmen. Svanholmens svanhus byggdes inom slutet från 1800-talet. detta liknar ett kinesisk pagod samt fungerade fram mot 1960-talet såsom vintervistelse på grund av parkens vingklippta knölsvanar.

Sommartid går kungens får på denna plats samt betar, därför existerar holmen tillgänglig på grund av allmänheten bara vintertid.^[38]

Nyttoträdgården samt orangeriet

[redigera | redigera wikitext]

Strax öster ifall teatern, ungefär var parkeringen idag ligger, nedsänkt nära tiden på grund av den inledande slottsbyggnaden, nyttoträdgården vilket gav slottet ätbar del samt vegetabilier.

Kvar lär finnas en päronträd samt en fält storbladig pestskråpa.^[39]

På 1600-talet tillkom en orangeri var detta odlades utplanteringsväxter. Detta flyttades vid 1790-talet mot en region strax norr angående den engelska parken.^[39]

Norra samt södra grinden

[redigera | redigera wikitext]

Norra samt södra grinden alternativt norra samt södra portalen bildar entrén mot slottsträdgården.

dem står inom förlängningen från lindallén samt existerar utförda inom smide tillsammans med förgylld ornamentik vilket innehåller Hedvig Eleonoras krönta spegelmonogram högst upp. dem praktfulla grindarna skapades 1695 från trädgårdsarkitekten Johan Hårleman samt monterades upp 1697.^[40] Den södra grinden ligger inom den på grund av allmänheten avspärrade delen, dock den norra grinden existerar tillgänglig till gäst.

Drottningholms slotts skulpturpark

[redigera | redigera wikitext]

Drottningholms slotts skulpturpark existerar Sveriges äldsta skulpturpark. Skulpturer fanns enstaka självklar sektion från barockens trädgårdskonst samt redan ifrån 1684 började Hedvig Eleonora placera ut en antal skulpturer från Adriaen dem Vries inom parken utanför slottet.

Dessa skulpturer plats ett sektion från dem krigsbyten såsom tagits från svenska arméer, dels inom juli 1648 inom trettioåriga krigets slutskede inom tjeckiens huvudstad samt dels beneath kriget tillsammans med land 1658-60 vid Frederiksborgs slott 1659.

Vid slutet från frihetstiden fanns 28 skulpturer utplacerade inom slottsparken, vilket fanns en avsevärt antal inom detta då inom övrigt skulpturfattiga landet.

Alltsedan dess besitter Drottningholms slott varit den största skulpturparken inom landet. inom parken står idag 46 friskulpturer. Samtliga marmorskulpturer existerar numera avgjutningar inom konstmaterial.^[41] Skulpturerna såsom äger smyckat parken genom århundraden besitter ej mått utmärkt från kall luft samt nederbörd.

kalenderår 1991 började man därför för att gjuta från originalen. oss kunna idag titta avgjutningarna inom parken, medan originalen finns inom Museum dem Vries, såsom existerar inrymt inom före detta Dragonstallet vid Drottningholmsmalmen nära Drottningholms slott. Skulpturerna inom Museum dem Vries ägs från svenska staten genom Nationalmuseum.