Hur kom granen till sverige

Granen spred sig snabbt inom landet efter invandring från öster för år sedan. Enstaka granbestånd kunna dock äga funnits långt tidigare inom landet. Man besitter hittat spår från gran såsom är år äldre inom Norge, samt ännu levande granar vilket är år gamla inom svenska fjällkedjan.

Granen är en sekundärträdslag liksom föryngrar sig samt överlever utmärkt inom skugga. Den kommer därför ofta in såsom en underbestånd likt successivt tar över efter pionjärträd såsom tall samt björk.

Utseende

Granen besitter korta, stärka barr samt tunn, slät bark.

Det var för drygt 4 år sedan

Den blir ofta linjär samt högstammig. Grankronans struktur skiljer sig från söder, där den är mer nära samt kegelformad, mot norr, där den är smalare. Granen kunna också föryngra sig tillsammans med rotslående grenar, liksom är kapabel växa mer busklikt. Fenomenet är vanligt inom fjällkedjan samt skärgården.

Barren är från två typer - ljusbarr samt skuggbarr. enstaka gran tillsammans med skuggbarr är känslig för plötslig friställning.

Den långsamma takten förvånar forskare

Rotsystemet är ytligt, vilket ökar risken för stormfällning samt torkstress.

Passande marker

Granen är skogbildande på såväl friska vilket blöta samt på bördiga liksom medelgoda marker. På torr mark alternativt styv lera trivs den sämre. Granen är vildväxande inom läka landet utom på västkusten samt inom större delen från Skåne samt södra Blekinge.

Den trivs dock även där, samt växer allmänt inom kurera landet. Granen äger sitt största försprång framför tallen på bördiga marker.

Tillväxt

Granen besitter enstaka hög tillväxt på goda marker.

Då bönderna började odla vall och hålla djuren närmre gårdarna övergavs de gamla betesmarkerna och ängarna, därmed kunde granen snabbt ta för sig

Volymtillväxten är m³sk per hektar samt år beneath omloppstider på år. Jämfört tillsammans med tall växer den bättre på bördiga marker, lika god på medelgoda marker samt sämre på svaga marker. tillsammans med rätt plantmaterial (förädlade plantor) förmå tillväxten överstiga beståndsmaterial tillsammans med %.

Virkesegenskaper

Virket är ypperligt för byggnads- samt konstruktionsvirke.

Granveden är efter uttorkning gulvit, något mer ljus än furu, samt utan färgskillnad mellan splint- samt kärnved. Granvirket är relativt mjukt, dock äger god hållfasthet inom förhållande mot sin densitet.

Granen är idag det dominerande trädslaget i svenska skogar

mot skillnad från tallvirke är granvirke svårt för att impregnera. Den långa samt slanka fibern gör granen många attraktiv liksom råvara mot material. Tätvuxen, jämn samt kvistren gran används likt resonansbottnar inom bl.a. piano samt fiol.

Skador

Rottickan är den svåraste skadegöraren på myndig gran.

Rotröta orsakar årligen förluster inom miljardklassen.

Granen kan uppnå 60 meters höjd och en ålder av över år

Honungsskivling kunna orsaka röta samt förmå döda granar liksom drabbats från torkstress. Vanliga barrsjukdomar på gran är skvattramrost, granrost samt granens gråbarrsjuka. Granen angrips från snytbaggar samt olika barkborrar, där granbarkborren är enstaka svår skadegörare på granar tillsammans reducerad vitalitet.

Viltskador kunna lokalt bli besvärande, efter betning från rådjur alternativt fejning från större hjortdjur.

Därefter spred den sig söderut med en hastighet av ungefär till meter per år

Granen är känslig för försommarfrost.

Föryngring samt skogsskötsel

Granen lämpar sig för såväl intensivt likt extensivt skogsbruk, för kalhyggesbruk såväl såsom mot blädning samt andra kalhyggesfria skötselmodeller. detta vanligaste är för att granen planteras efter markberedning.

På frost- alternativt försumpningskänsliga ståndorter förmå enstaka skärm (lågskärm från björk alternativt högskärm från gran) lämnas. Granen förmå också självföryngras beneath granskärm på rätt ståndorter.

Granen tål hård gallring.

Normalt gallras granen gånger innan slutavverkning nära års ålder. Alltför sena gallringar bör undvikas inom stormkänsliga områden.

I Skogskunskap finns mängder tillsammans med råd ifall föryngring, röjning samt gallring från gran.

Frökällor

Granplantor från lokala naturbestånd startar sin tillväxt tidigt på våren samt invintrar tidigt på hösten.

dem utnyttjar växtsäsongen dåligt samt riskerar för att drabbas från försommarfrost. Normalt används provenienser likt flyttas mot norr.

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att det tog mer än 10 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter den senaste istiden till dess att arten fick ordentlig spridning över landet

Gran från Vitryssland, Baltikum samt Polen äger ett senare skottskjutning samt högre tillväxt.

Granen besitter varit föremål för skogsträdsförädling beneath lång tidsperiod. Gran från fröplantager är därför förstahandsvalet nära odling.

ännu råder viss bristande på granfrö för södra landet, samt där kunna dem osteuropeiska provenienserna alternativt frö från inhemska "andra generationens osteuropeer" existera en alternativ.

Bra fröplantager ger frö liksom växer % bättre än beståndsmaterial. inom nyare fröplantager är tillväxtvinsterna ännu högre.

Använd Plantval för för att hitta rätt frökälla.

Granens attribut inom siffror

Källa: Svenskt Trä

Egenskaper	Parallellt tillsammans fiberriktningen	Vinkelrätt mot fiberriktningen
Fuktkvot (%)	12
Torr-rådensitet (kg/m3)
Densitet (kg/m3)
Draghållfasthet (MPa)	90	2,5
Böjhållfasthet (MPa)	75
Tryckhållfasthet (MPa)	40	6
Skjuvhållfasthet (MPa)	9
Slaghållfasthet (KJ/m2)	50
Hårdhet (Brinell)	3,2	1,2
Elasticitetsmodul (MPa)	11
Värmeledningsförmåga (W/m °C)	0,24	0,11
Värmekapacitet (J/kg °C)
Värmevärde (MJ/kg)	16,9

MPa = N/mm²