peababy.pages.dev









Växter som reproducerar genom vegetativ förökning

Fortplantning

Fortplantning, även förökning alternativt reproduktion, kallas detta då varelse, människor alternativt växter förökar sig samt på grund av existensen vidare mot ett fräsch generation. Förökningen är kapabel hindras från andra arter alternativt begränsade resurser.[1]

Olika arter fortplantar sig vid olika vis.

Högre arter, såsom däggdjur inklusive människan, äger sexuell fortplantning (även kallad könlig reproduktion) vilket oftast innebär för att hane samt hona parar sig samt förenar sina gameter, detta önskar yttra för att hanen överför enstaka lätt uppsättning från sina anlag mot äggcellen, likt även besitter enstaka lätt uppsättning anlag, inom honan.

Därefter sker själva befruktningen vilket bildar enstaka zygot. Zygoten delar vid sig genom celldelningar, vilket ger upphov mot ett individ.[1] Den nya individen får då enstaka dubbel uppsättning anlag såsom existerar unik, detta önskar yttra ej existerar noggrant likadan vilket någon ytterligare individs.

En sektion enklare arter mot modell svampar, amöbor samt bakterier besitter asexuell fortplantning (även kallat könlös reproduktion) samt fortplantar sig genom avknoppning från bota alternativt delar från sitt cellmaterial mot nya individer.

såsom en utfall från detta får den nya individen identisk gener såsom modern, alltså existerar den ett klon.[1] flera växter kunna föröka sig både könligt samt könlöst, såsom exempelvis lökväxter liksom kunna dela sig samt jordgubbsplantorna likt förutom frösådd är kapabel föröka sig genom revor.

Fortplantning hos djur

[redigera | redigera wikitext]

Det finns enstaka rad olika sätt vid vilka olika djurarter reproducerar sig.

Denna utveckling sker genom fragmentering och regenerering av specialiserade vegetativa växtdelar

Vissa arter väljer för att producera enstaka massiv mängd, ibland uppemot flera miljoner, avkommor, även ifall bara en fåtal överlever tills dem existerar könsmogna, medan andra arter ej producerar lika flera avkommor dock var detta existerar större chans för att dessa överlever samt får en långt liv. angående arter tillsammans med ett massiv mängd avkommor lever inom gynnsamma områden förmå populationen öka snabbt, samt angående sålunda existerar fallet, därför kallas dem på grund av opportunister.

Ju längre tidsperiod detta tar mot könsmogen ålder hos enstaka art, desto långsammare ökar populationen.[2]

De flesta djurarter förökar sig sexuellt. detta medför bland annat för att detta existerar större chans för att något från barnen överlever, eftersom dem ej existerar likadana likt varandra, mot skillnad ifrån den asexuella reproduktionen.

flera fiskar fortplantar sig sexuellt dock befruktningen sker utomstående, exempelvis genom för att honan lägger äggen samt för att hanen släpper sperma vid dem efter för att dem äger lagts.[3] Anledningen mot för att numeriskt värde individer sällan existerar likadana, existerar för att man äger gener ifrån båda föräldrarna; för att arvsanlagen förenas nära befruktningen.

ett ytterligare anledning mot för att detta existerar större chans för att dessa överlever existerar för att könscellerna delar sig inom något likt kallas på grund av meios. Detta medför för att den en kromosomen inom en kromosompar är kapabel reparera ett skada likt äger skadat ett gens DNA-strängar. Meiosen organiserar om även arvsanlagen. detta finns dock undantag var asexuell samt sexuell reproduktion samexisterar, inom något likt kallas på grund av polyembryoni.

en modell vid detta existerar bältor, var dottercellerna isoleras ifrån varandra mot egna individer samt bildar enäggssyskon, efter för att enstaka sexuell förökning äger ägt rum.[2] Hos bältor kunna upp mot tolv bror/syster forma enäggstolvlingar[4]. Vissa steklar är kapabel vid detta sätt forma uppemot enäggstvåtuslingar[4]

Själva parningen kunna ske vid enstaka mängd olika sätt, dock hos flera arter tas initiativ mot handlingen från den en parten – ofta hanen.


  • växter  såsom reproducerar genom  livsprocess förökning

  • Samvaron förmå ske samtyckt alternativt efter våld alternativt tvång, samt parningen förmå inom vissa fall skada enstaka från parterna. detta senare förekommer bland annat hos honungsbin, bönsyrsor, vissa spindlar, vägglöss samt ett sektion blötdjur.[5]Änder samt kattdjur existerar andra modell vid vilt tillsammans med maktspel samt aggressivitet inom samband tillsammans parning.[6][7]

    Partenogenes

    [redigera | redigera wikitext]

    Partenogenes, alternativt jungfrufödsel, existerar då diploida alternativt haploida individer utvecklas ifrån en oval form liksom existerar obefruktat.

    Diploida individer äger dubbla upplagor från varenda kromosom liksom ingår inom par. Könsceller blir genom meiosen haploida, detta önskar yttra för att dem bara äger enstaka lätt tryckning från varenda kromosom, dock för att dessa förenas nära befruktningen. ifall ingen meios sker då den nya individen utvecklas blir den nya honan diploid, vilket bland annat förekommer hos hjuldjur.

    angående ett meios inträffar bildar exempelvis vissa rundmaskar haploida honor.

    [1] Begreppet används i kontrast mot sexuell förökning som innebär bildande av könsceller och befruktning av dessa

    Hos bland annat myror samt insekter som pollinerar bildar haploida obefruktade vanligtvis för fortplantning hos djur drönare (hannar bland myror) medan befruktade diploida hönsägg resulterar inom honor, antingen person som arbetar alternativt drottningar. Partenogenes finns ej bland däggdjur.[2][8] Exempelvis växtlöss förökar sig asexuellt partenogenetiskt då förhållandena existerar gynnsamma, dock då dem blir sämre istället sexuellt på grund av för att ett fåtal variation bland avkomlingarna.[2]

    Nyligen fann man för att komodovaranen, vilket vanligtvis förökar sig sexuellt, även förmå föröka sig asexuellt genom partenogenes.[9][10] eftersom generna såsom bestämmer kön hos komodovaraner använder sig från ZW-systemet (där ZW existerar hona, ZZ existerar hane samt WW existerar utan livskraft) kommer avkomman ifrån processen bli ZZ (hane) alternativt WW (utan livskraft), utan för att några ZW-honor föds.

    en fall besitter dokumenterats från enstaka komodovaran såsom besitter ändrat igen mot sexuell förökning efter ett känd partenogeneshandling.[11] detta äger förutsatts för att detta ger enstaka fördel mot kolonisering från småöar, var ett enda hona teoretiskt kunna erhålla hannar såsom avkomma asexuellt, samt sedan byta mot sexuell förökning tillsammans med dem till för att erhålla enstaka högre grad från genetisk diversitet än vad bara asexuell förökning är kapabel generera.[11]

    Hermafrodit

    [redigera | redigera wikitext]

    Man skiljer mellan skildkönade samt hermafrodita arter.

    Skildkönade arter besitter hanar samt honor, liksom på grund av samman sina gameter nära befruktning, medan hermafroditer bildar spermie samt vanligtvis för fortplantning hos djur samtidigt, vilket exempelvis hos daggmaskar, vinbergssnäckan samt djuphavsarter. Hermafroditer bildar ej varierande avkomlingar, dock varenda avkomlingar blir befruktade.

    detta existerar anledningen mot för att dessa existerar vanligast inom djuphavet, då detta äger sina fördelar inom glesa djurbestånd.

    Förökningen kan hindras av andra arter eller begränsade resurser

    Daggmaskar samt vinbergssnäckor besitter dock rundgått detta på grund av för att ej självbefruktas genom olika mekanismer. Daggmaskarnas mekanism består inom för att dem parar sig tätt intill varandra, vartefter hönsägg samt spermier samlas inom ett kokong såsom utsöndras från masken. på denna plats utvecklas dem befruktade äggen mot nya daggmaskar, liksom efter grabb kläcks[12] detta finns även modell vid arter, vilket nordhavsräka samt svärdbärare, såsom beneath sin levnadstid växlar kön.[2]

    Asexuell fortplantning bland djur

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns en antal djurarter såsom fortplantar sig asexuellt.

    Exempelvis amöbor fortplantar sig via celldelning inom form eller gestalt från mitos. Flercelliga enkla vilt, likt exempelvis svampdjur, förökar sig genom något vilket heter fragmentering, samt likt består inom för att den cellmassa såsom utgör deras lekamen fragmenteras, sönderfaller, inom mindre massor inom sin könlösa fas. enstaka sektion kolonibildande varelse, såsom hydror knoppar nya avkomlingar.

    Hos vissa sådana arter, likt hos nässeldjurenspolyper, knoppas nya individer från inom maskarnas bakdel alternativt inom polypens höjdpunkt. Detta kallas strobilation[13].[2] vilt liksom förökar sig asexuellt bildar avkomlingar liksom existerar identiska tillsammans sig själva, samt såsom därför utgör enstaka klon från sin förälder.[14]

    Tvillingar

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns olika sätt vid vilka tvillingar uppstår.

    Enäggstvillingar uppstår då en embryo beneath utvecklingens allra första skeden delas inom numeriskt värde delar, såsom utvecklas mot plats sitt nytt embryo. ifall delningen ej existerar fullständig uppstår siamesiska tvillingar. numeriskt värde enäggstvillingar består från noggrant identisk genotyp, samt existerar liksom en konsekvens från detta ständigt från identisk kön.

    Tvåäggstvillingar uppstår då numeriskt värde oval form befruktas från enstaka spermie fanns. inom dessa fall förmå dem båda tvillingarna artikel från olika kön.

    Många växter som förökar sig asexuellt är också kapabla till sexuell förökning

    Detta existerar vanligt hos däggdjur, var detta dock är kapabel existera mer än numeriskt värde, samt såsom därför går beneath namnet fleräggsmånglingar. Ju större däggdjur, desto färre ungar. titta även start från avsnittet. Polyspermi kallas detta då flera spermiers kärnor förs in inom identisk vanligtvis för fortplantning hos djur. Detta förhindras från spärrar hos dem flesta varelse.

    Zona pellucida heter detta hölje runt ägget likt hos flera vilt hindrar fler spermier för att anlända in inom ägget då den inledande spermien besitter kommit in. enstaka sektion djurs hönsägg ändrar yta, således för att dessa förhindras. Hos dem vilt var polyspermi ej förhindras därför degenereras övriga spermier samt enbart enstaka spermie befruktar ägget.

    angående numeriskt värde spermier ändå skulle befrukta identisk hönsägg skulle en på grund av högt samt obalanserat kromosomtal inträffa, vilket ej skulle behärska fungera bland människor.[4]

    Fortplantning hos växter

    [redigera | redigera wikitext]

    Asexuell fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Växter förökar sig genom för att delar från kroppen skiljs från ifrån kroppen alternativt genom för att forma ny tillväxt likt är kapabel utvecklas mot enstaka fräsch individ[15], samt för att dessa avskilda delar därefter förmå forma enstaka färsk alternativt flera nya individer.

    Dessa delar, kallade diasporer, brukar skiljas från inom större mängder vilket bidrar mot enstaka snabbökande population samt utbredningsområde. Encelliga organismer är kapabel föröka sig asexuellt genom lätt celldelning från ett fängelse mot numeriskt värde celler, samt sålunda vidare. ett sektion växter äger jordstammar liksom förgrenar sig samt ifrån vilka nya individer förmå uppkomma.

    Getrams, iris samt vitsippa äger relativt tjocka jordstammar, medan kirskål samt kvickrot äger betydligt mindre liknande. Dessa utlöpare sprider sig beneath marken. detta finns växter var dem istället sprider sig vilket revor ovan marken, liksom hos jordgubben. Prydnadsväxter, samt andra växter även, kunna man ta sticklingar ifrån. Sticklingar, alternativt avskurna dotterplantor, existerar även ett vanlig förökningsmetod bland odlade växter likt ananas.[16]

    Alger samt enstaka sektion svampar kunna forma stora mängder sporer.

    enstaka spor existerar diasporer såsom äger bildats särskilt samt såsom släpps lös ifrån moderindividen. Sporangium kallas celler vilket vissa sporer bildas inom. dem kunna dock även bildas utanpå individen. Sporangiets sporer kommer ut ur sporangiet genom sporer samt bristningar inom dess skiljevägg. Zoosporer kallas sporer såsom genom speciella plåga rör sig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

    vid nation äger sporer sällan plåga utan sprids tillsammans med vinden.

    Vegetativ förökning (könlös förökning) är förökning med utlöpare, sticklingar eller groddknoppar hos växter

    växtfamilj med arter som liknar ormbunkar samt fanerogamer förmå föröka sig genom bulbiller, såsom bland annat sitter inom bladens veck alternativt kanter.[16]

    Sexuell fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Sexuell fortplantning förekommer bland växter likaså. Fruktifikativ kallas den sorts diaspor likt bildas hos växter nära sexuell förökning.

    Dessa kunna inträffa inom struktur från fröer, frukter samt fruktförband. Hos samtliga växter likt förökar sig sexuellt bildar båda könen gameter vilket bildar zygoter beneath befruktningen. detta existerar oftast gameternas plasma samt kärnor liksom förs samman, beneath befruktningstillfället. Gametangier heter detta kroppsdel liksom gameterna bildas inom.

    Isogami kallas detta då båda gameterna hos främst vissa alger existerar från identisk utseende samt storlek. angående dem istället existerar olika stora kallas detta på grund av anisogami. Oogami existerar enstaka typ från sexuell förökning likt finns hos flera alger, bland samtliga mossor, växtfamilj med arter som liknar ormbunkar, fanerogamer samt nästan varenda varelse.

    Ägget existerar då stort samt orörligt medan hanens gamet, spermatozioden, existerar små dock förmå röra sig. Apomixis existerar då den sexuella förökningen ej längre används utan för att fröna bildas utan befruktning samt för att förökningen därmed existerar asexuell.[16]

    Hos dem flesta växter, både kryptogamer samt fanerogamer, förekommer generationsväxling.[17] Detta innebär för att organismen generationsvis växlar mellan numeriskt värde typer från organismer, enstaka cell med enkel uppsättning kromosomer tillsammans lätt genotyp, samt ett diploid tillsammans dubbel.

    Detta kallas kärnfasväxling. Även vissa vilt, exempelvis nässeldjuren, fungerar vid detta sätt[18]. Hos växter kallas organismerna inom dessa numeriskt värde generationer på grund av gamofyter samt sporofyter. Gamofyten existerar den haploida alternativt könliga generationen. Den bildar haploida könsceller, såsom sammansmälter numeriskt värde samt numeriskt värde till för att forma ett diploid könlös organism, sporofyten.

    Sporofyten bildar sedan haploida sporer, likt ger upphov mot enstaka färsk gametofyt.[17] Vissa blommande växter besitter hanliga samt honliga individer, dock dem flesta besitter hanliga samt honliga könsorgan (ståndare samt pistill) inom identisk blomma.[19]

    Liv utan fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Livets existens utan fortplantning spekuleras detta enstaka sektion inom.

    Den biologiska grenen såsom forskar inom hur livets ursprung ledde ifrån ej fortplantande element mot fortplantande organismer kallas abiogenes. Oavsett ifall detta fanns alternativt ej fanns flera oberoende abiogenesiska händelser tror biologer för att allt idag levande livs inledande förfader levde vid jorden på grund av omkring 3,5 miljarder tid sedan.[20] Vissa vetenskapsman äger idag spekulerat inom chansen för att producera liv utan fortplantning inom en laboratorium.

    Flera vetenskapsman äger lyckats för att framställa enkla virus ifrån helt olevande material[21] Viruset anses ofta artikel ej levande.[22] Viruset består ej från något mer än ribonukleinsyra alternativt DNA inom enstaka proteinkapsel, samt besitter ingen metabolism samt kunna bara självkopiera tillsammans med hjälp från enstaka kapad cells metaboliska maskineri.[22]

    Att producera enstaka verkligen levande organism, vilket enstaka lätt bakterie, utan några förfäder skulle artikel många svårare, dock kunna många väl existera möjligt i enlighet med nuvarande biologisk förståelse.

    enstaka syntetisk genom äger överförts mot enstaka befintlig bakterie var den ersatte detta ursprungliga DNA:t, vilket resulterade inom den artificiella produktionen från enstaka fräsch Mycoplasma mycoides-organism.[23]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abc] Afzelius, Björn: fortplantning vid Nationalencyklopedin, hämtat den 17 juli 2010.
    2. ^ [abcdef] Afzelius, Björn: Djur[död länk] inom Nationalencyklopedins nätupplaga, läst den 18 juli 2010.
    3. ^Mackean, D.G. (2002). GSCE Biology.

      John Murray Ltd. sid. 276. ISBN 0-7195-8615-1 

    4. ^ [abc] Lundquist, Anders (2001). ”Om tvillingar samt månglingar”. avdelningen till cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Tvilling. Läst 18 juli 2010. 
    5. ^Grosen, Jonas (2 oktober 2017). ”Sex existerar olik inom djurriket”. illvet.se.

      https://illvet.se/djur/parning/djurrikets-fem-mest-valdsamma-partner. Läst 19 april 2023. 

    6. ^Gyllenklev, Karin (25 mars 2022). ”De flesta fåglar saknar penis”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/de-flesta-faglar-saknar-penis-men-grasanden-har-en-korkskruvsformad. Läst 19 april 2023. 
    7. ^”Parning samt löpning hos katt”. www.agria.se.

      https://www.agria.se/katt/artiklar/avel-och-uppfodning/parning-och-lopning-hos-katt/. Läst 19 april 2023. 

    8. ^Lundquist, Anders. ”Partenogenes”.

      Vegetativ förökning eller vegetativ reproduktion är tillväxt och utveckling av en växt med asexuella medel

      avdelningen till cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Parteno. Läst 18 juli 2010. 

    9. ^Roger Highfield (21 månad 2006). ”No sex please, we're lizards”. Daily Telegraph. Arkiverad ifrån originalet den 25 april 2008. https://web.archive.org/web/20080425034644/http://www.telegraph.co.uk/news/main.jhtml?xml=%2Fnews%2F2006%2F12%2F21%2Fndragon21.xml. Läst 18 juli 2010. 
    10. ^Watts PC, et al. (2006). ”Parthenogenesis in Komodo dragons”. Nature 444: s. 1021.

      http://www.nature.com/nature/journal/v444/n7122/full/4441021a.html. Läst 18 juli 2010. 

    11. ^ [ab] ”Virgin birth of dragons”. The Hindu. 25 januari 2007. Arkiverad ifrån originalet den 1 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071001001622/http://www.hindu.com/2007/01/25/stories/2007012506101400.htm. Läst 18 juli 2010. 
    12. ^Lundquist, Anders (2004). ”Om daggmaskars fortplantning”.

      Det kan vara celler, vävnad (delar av blad, blommor eller rötter), ståndare, mikrosporereller meristem (tillväxtpunkt i växten)

      avdelningen till cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Daggmaskar. Läst 18 juli 2010. 

    13. ^Segura Puertas, Lourdes; Orduña Novoa, Karina; dem la Cotera, Heimer (2008). ”Further Observations on the Strobilation of the kröna Schyphozoan Linuche Unguiculata (Thimble Jellyfish)”. Hidrobiológica (Universidad Autónoma Metripolitana, Iztapalapa Distrito Federal, Mexico) 18 (1): sid. 49-52.

      ISSN0188-8897. Arkiverad ifrån originalet den 1 november 2011. https://web.archive.org/web/20111101235411/http://redalyc.uaemex.mx/pdf/578/57809807.pdf. Läst 18 juli 2010. 

    14. ^Lundquist, Anders (2004). ”Varför finns detta honkön samt hankön?”. avdelningen till cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Kon. Läst 18 juli 2010. 
    15. ^Lasse Levemark, Klas Fresk.

      1990. Biologiska experiment. Alfabeta bokförlag AB. ISBN 91 7712 812 5.

    16. ^ [abc] Olsson, Olle G. Växter[död länk] vid Nationalencyklopedins webbplats, läst den 18 juli 2010.
    17. ^ [ab] Olsson, Olle G. Generationsväxling[död länk] ifrån Nationalencyklopedins nätupplaga.

      Läst den 18 juli 2010.

    18. ^generationsväxling (djur)[död länk], läst den 18 juli 2010 ifrån Nationalencyklopedins webbplats.
    19. ^”Flower Anatomy”. EnchantedLearning.com. http://www.enchantedlearning.com/subjects/plants/printouts/floweranatomy.shtml. Läst 18 juli 2010. 
    20. ^Karlsson, Emil. ”Granskning från Skapelsetro.se, sektion 4”.

      Evolutionsteori.se.

      Metoden används för vegetativ förökning och för massproduktion av plantor i många arter, speciellt vedartade trädgårdsväxter som är svåra att föröka genom ympning

      Arkiverad ifrån originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305031952/http://www.evolutionsteori.se/artiklar/granskning-av-skapelsetro-se-del-4/. Läst 19 juli 2010. 

    21. ^Cello J, Paul från, Wimmer E. (11 juli 2002). ”Chemical synthesis of poliovirus cDNA: generation of infectious virus in the absence of natural template”. Science (Department of Molecular Genetics and Microbiology, School of medicin, State University of New York at Stony Brook, Stony Brook, färsk 11794-5222, USA).

      PMID 12114528. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=12114528&dopt=Abstract. Läst 19 juli 2010. 

    22. ^ [ab] Everitt, Einar; Norrby, Erling: Virus[död länk] vid Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst den 19 juli 2010.
    23. ^Gibson, D.; Glass, J.; Lartigue, C.; Noskov, V.; Chuang, R.; Algire, M.; Benders, G.; Montague, M.

      et al. (2 juli 2010). ”Creation of a Bacterial fängelse Controlled bygd a Chemically Synthesized Genome” (på engelska). Science 329 (5987): sid. 52-56. doi:10.1126/science.1190719. PMID 20488990. http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/329/5987/52. Läst 19 juli 2010.