Hur förändrades samhället under upplysningen

Upplysningstiden, även kallad upplysningen, fanns enstaka kulturhistorisk rörelse inom Europa beneath talet. tillsammans med rötter inom senare delen från talet, blev den ett kraftfull rörelse inom start från talet, tillsammans med slutpunkt kring kalenderår Kulmen nåddes inom land i västeuropa beneath Voltaire samt encyklopedisterna.

Livskraften hämtades ifrån naturvetenskapens framsteg samt den åtföljande trovärdighetskrisen till den kristna tro. Vetenskapernas nya universum, upplysningstidens tänkesätt, tycktes oförenligt tillsammans den gamla ”av Gud givna ordningen”. inom stället till den uppenbarade tro vände man sig mot deism samt naturlig tro. enstaka allt radikalare religionskritik samt ett allt starkare strävan efter samhällsförändringar nådde sin kulmen tillsammans den franska revolutionen (–).

Upplysningens viktigaste koncept plats tron vid människans förnuft. Man bör ej okritiskt lita vid sådant såsom makthavare samt andra auktoriteter hävdar. Man behöver ej ens tro vid detta vilket olika kyrkor lär ut samt detta vilket prästerna predikar. ett ytterligare betydande tanke beneath upplysningen plats för att samhället utvecklades bäst från jämlika människor inom samverkan.

RationalisternaDescartes, Hobbes samt Spinozas idéer präglade upplysningens tidevarv.

Kritik mot upplysningen

[redigera | redigera wikitext]

Mot slutet från talet uppstod romantiken såsom enstaka reaktion mot upplysningen. Romantikernas bedömning mot upplysningen fanns för att beskrivningen från verkligheten plats till ensidigt mekanisk samt materialistisk.^[1]Mary Wollstonecraft kritiserar upplysningens företrädare på grund av för att dem mänskliga rättigheterna ej gäller till samtliga, ej till kvinnorna.

denna existerar särskilt väsentlig mot Rousseau, såsom denna menar förnekar detta kvinnliga förnuftet samt för att han menar för att kunskaper samt detaljer existerar en sektor på grund av män.^[2]

Upplysningens förutsättningar

[redigera | redigera wikitext]

De vetenskapliga landvinningar såsom kännetecknade upplysningstiden inom stora delar från Europa ägde inom massiv utsträckning sitt ursprung inom Isaac Newtons epokgörande jobb inom detta naturvetenskapliga fältet.

Även inom andra områden, likt samhällsläran – nämnas bör John efternamn tillsammans med Two Treatises of Government – ägde man beneath talet skapat vilket liksom skulle bli grundstenarna mot upplysningens filosofiska samt naturvetenskapliga glansperiod.

Dess förespråkare kallades filosofer, precis som vetenskapsmännen i det antika Grekland

enstaka central skillnad fanns dock. Den ökade läskunnigheten beneath talet bidrog mot för att föra ut dem vetenskapliga rönen inom samhället vid en helt annat sätt än tidigare. Man måste förvisso existera medveten ifall för att demokratiseringen ännu ägde högst begränsad omfattning samt vetenskapens framsteg plats kvar främst ett angelägenhet på grund av städernas befolkning.

Upplysningen samt religionen

[redigera | redigera wikitext]

Upplysningsfilosofernas relation mot tro inom allmänhet samt kristendomen inom synnerhet plats inom flera stycken problematisk. Å en sidan vände sig flera från dem mot församlings sedvänja trosuppfattning, särskilt Voltaire existerar känd på grund av för att äga närt en starkt hat mot den katolska kyrkan samt dess franska företrädares maktfullkomlighet.

(Det utgör även bakgrunden mot hans bekanta mening ”Ecrasez l’infâme”, detta önskar yttra ”krossa den skändliga”.) Å andra sidan existerar detta en faktum för att religionskritiken sällan nådde långt utanför filosofernas personlig krets.

Parallellt tillsammans med upplysningsidéerna vann även den mer känslosamma pietismen (i land särskilt dess kvist herrnhutismen) allt fler anhängare.

De rationalistiska strömningarna ledde även mot neologins uppkomst.

M

Denna teologi fokuserade vid kristendomen likt enstaka sedlighets- samt lyckoreligion.

Den upplyste despoten

[redigera | redigera wikitext]

Politiskt eftersträvade man beneath denna tidsperiod gärna en struktur såsom byggde vid Montesquieusmaktdelningsprincip.

flera såg dock ännu den enväldige regenten liksom ett garant på grund av för att förhindra uppkomsten från anarki vilket skulle bli följden angående människor utan insyn inom statsangelägenheter tilläts styra. Renässansens samt stormaktstidens struktur från envälde ansågs otidsenlig. Följden från detta resonemang blev för att man inom flera länder fick regenter liksom kvar inom princip fanns enväldiga, dock såsom inom större alternativt mindre utsträckning valde för att styra sitt nation i enlighet med upplysningsfilosofins principer, mot modell vilket gällde tryck- samt religionsfrihet.

Det var Frankrike som blev upplysningens centrum

modell vid liknande ”upplysta” monarker förmå man plocka upp eller ta ifrån all Europa, från allt Preussen (Fredrik II) samt Ryssland (Katarina den stora) mot landet, var Gustav III representerade denna typ från regenter.

I Europa samt inom dem nordamerikanska kolonierna

[redigera | redigera wikitext]

Nedan framträda några modell vid användningen från tidens idéer inom Europa samt dem nordamerikanska kolonierna.

Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]

I Skottland, var David Hume plats framträdande förkämpe på grund av detta kritiska förnuftet (se skotska upplysningen), fick ideologin snabbt fotfäste. Händelseförloppet sammanföll även tillsammans detta tekniska samt ekonomiska uppsving såsom kom för att leda mot den fabriksrelaterade revolutionen samt plats den största anledningen mot för att Storbritannien blev enstaka stormakt.

Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

Ända mot slutet från talet ägde utbytet mellan Storbritannien samt land i västeuropa varit många begränsat.^[3] dock inom start från talet stegrades Storbritanniens politiska innebörd genom detta spanska tronföljdskriget. detta vilket ursprunglig vann mark inom land i västeuropa plats detta protestantiska Storbritanniens naturvetenskap samt den tänkesätt vilket den grundade sig vid.

detta fanns fransmännen vilket populariserade samt gjorde detta vetenskapliga stoffet vän vid fastlandet – Newtons upptäckter liksom Lockes samt hans anhängares tankevärld. Särskilt blev detta vanligt för att sträva efter för att genom naturvetenskapen söka allmänfattliga svar vid dem allmänt mänskliga samt eviga frågorna ifall Gud samt angående världen.^[3]

Frankrike ägde en intellektuellt klimat liksom gynnade upplysningsidéerna.

Några av de viktigaste politiska idéerna som spreds under upplysningen var: dels idén om naturrätten – att makten ska utgå från folket; dels idén om de mänskliga rättigheterna – att ingen människa är mer värd än någon annan

Detta manifesterades framför allt inom publiceringen från den inledande encyklopedin likt sammanställdes från Diderot samt d'Alembert. Verket fick massiv innebörd till vetenskapsmän inom bota Europa, eftersom franska plats allmänt brukat likt konversationsspråk samt anses än idag artikel mycket värdefullt till kunskapen angående bland annat talets jordbruk samt hantverk.

Hela kretsen från franska upplysningsmän samt andliga förelöpare mot revolutionen kastade sig ivrigt vid naturvetenskaplig alternativt naturfilosofisk aktivitet. Voltaire skrev ett artikel angående Newton samt ett avhandling ifall elden, Montesquieu sysslade tillsammans med ekots mekanik samt tillsammans insekterna, Rousseau studerade botanik samt kemi.

Diderot samt framför allt d’Alembert plats fackmän inom matematiken.^[3]

Bland dem lärda frodades även dem idéer angående frihet samt lika rättigheter såsom snart skulle leda mot franska revolutionen.

USA

[redigera | redigera wikitext]

De amerikanska kolonisterna påverkades, liksom fransmännen, från upplysningsfilosofernas frihets- samt jämlikhetsideal.

Detta uttrycks tydligast inom oavhängighetsförklaringen, vilket små frukter från växter spår från Lockes tänkesätt. Den amerikanska författningen, tillsammans med enstaka bedömning, lagstiftande samt verkställande inflytande, inspirerades närmast från fransmannen Charles-Louis dem Secondat Montesquieu.

• Den tredelade maktdelningspricipen behandledes från Montesquieu inom De l'Esprit dem loix

• Denis Diderot plats huvudredaktör på grund av den stora Encyclopédie.

Upplysningen inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Även inom land fick upplysningsidéerna massiv genomslagskraft, många tackar vare internationellt kända vetenskapsmän såsom Carl von Linné likt skapade en struktur för att att ge ett namn till någon eller något växter samt vilt samt Anders Celsius såsom skapade Celsiusskalan.

Nu skulle precis allt undersökas och ifrågasättas

inom enlighet tillsammans med tidens strömningar bildades även sällskap vilket Vitterhetsakademien samt Utile Dulci. inom den senare sammanslutningen blev poeten Johan Henric Kellgren enstaka samlande kraft.

Kungl. Vetenskapsakademien grundades från sex vetenskapsmän samt politiker: Jonas Alströmer, Anders Johan von Höpken, berg Carl Bielke, Carl Linnaeus (senare von Linné), Mårten Triewald samt Carl Wilhelm Cederhielm.

Tidens merkantilistiska strävanden tog sig även formulering inom hattpartiets satsning vid inhemska manufakturer.

Här är några av de mest framträdande årtalen under upplysningstiden

Under periodens slut, då Gustav III regerade, genomdrevs reformer vilket syftade mot enstaka utökad religionsfrihet till utlänningar bosatta inom land (). Året därpå tilläts judar bosätta sig inom huvudstaden, götet samt Norrköping. inom linje tillsammans med upplysningens humanitära ideal fanns förbudet även mot tortyr samt avskaffandet från dödsstraff till vissa förbrytelse.

Mot enstaka färsk grundsyn

[redigera | redigera wikitext]

Under talets sista decennier kunde man hos några författare samt poeter märka ett reaktion vid den, inom deras tycke, ensidiga betoning från nyttan samt förnuftet likt tidigare varit förhärskande.

I Frankrike och Amerika kom idéerna att omvandlas till revolutioner

Den nya tidens förespråkare fokuserade istället vid för att bejaka sina känslor. Man begrundade även gärna naturens intakta estetik. Detta nya filosofiska synsätt kom för att kallas romantiken samt utvecklades inom start från talet mot detta ledande synsättet inom Europa. Per Daniel Amadeus Atterbom visar inom sin dikt ”Blåklinten” ifrån romantikerns perspektiv, vid skillnader inom upplysningsfilosofernas samt romantikernas ögonkontakt vid tillvaron:

”	Men var sitter, massiv samt trumpen, på sitt stenrör Nyttans son, räknar oss, samt pipnubbsstumpen slår inom kras tillsammans med vredens dån Idel flärd, han skriar, glitter utan korn mot mjöl samt malt! Tvärvigg, bläng var bäst ni gitter skönhet äger sin personlig halt.	„
&#; Per Daniel Amadeus Atterbom

Betydande upplysningsfilosofer

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Göran Behre inom Sveriges saga –, stormaktsdröm samt småstatsrealiteter,
• Den svenska historien, andra reviderade utgåvan, grupp 9 samt 10,
• A History of World Societies, fjärde utgåvan, avsnitt 18 samt 23,

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]