Liberalerna betyg från årskurs 4

Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen

Betyg inom årskurs 4 – dock varför då?

I höst kunna samtliga skolor likt önskar, ge bedömning redan inom årskurs fyra. dock vetenskapsman varnar till reformen: bedömning får svaga studenter för att ge upp, tar betydande tidsperiod ifrån undervisningen samt förmå öka skolsegregationen. detta finns heller inga belägg till för att bedömning sporrar tioåringar för att prestera förbättrad inom skolan.

Betyg inom årskurs fyra äger funnits likt försöksverksamhet sedan 2017.

likt en utfall från *januariöverenskommelsen permanentas för tillfället försöket. ifrån samt tillsammans inom höst kunna skolchef egen besluta ifall skolan bör ge bedömning inom fjärde klass alternativt inte.

Får bedömning tioåringarna för att prestera bättre?

Avsikten ifrån politikernas blad existerar för att bedömning bör sporra studenter för att prestera förbättrad.

Regering och riksdag ska inte få huka sig och flytta över ansvaret till enskilda rektorer

dock inom forskningen finns inga belägg till för att detta blir resultatet.

– inom våra studier förmå oss ej titta för att bedömning inom årskurs fyra fullfölja för att studenter lär sig mer alternativt blir mer motiverade framgent inom skolan, säger Håkan Löfgren, biträdande professor inom pedagogik nära Linköpings universitet.

Han äger tillsammans tillsammans med sin forskargrupp, till Skolverkets räkning, utvärderat försöken tillsammans med tidigare bedömning.

han menar för att bedömning inom fjärde klass snarare är kapabel påverka studenter negativt.

– många undersökning visar för att duktiga studenter klarar sig lika god inom skolor liksom äger tidiga bedömning, såsom inom skolor var man ej äger detta. undersökning visar även för att bedömning ej existerar god på grund av studenter såsom besitter svårare inom skolan.

dem hamnar inom enstaka situation var dem får bekräftat för att dem ej lyckas, liksom ej gynnar deras vilja för att lära sig mer.

Möjligt införa bedömning inom årskurs fyra – dock varför?

Överhuvudtaget tycker han för att detta existerar svårt för att titta vilken funktion bedömning inom fjärde klass fyller.

– Lärarna behöver ej bedömning såsom tecken vid vilket eleverna är kapabel.

Utredarens förslag är att betyg införs fr

var existerar klart inom vår forskning för att lärarna vet vilka studenter liksom behöver riktade åtgärder. detta äger man kartlagt redan inom förskolan samt inom lågstadiet.

Anna Sjögren, docent inom nationalekonomi nära Institutet till arbetsmarknads – samt utbildningspolitisk granskning, IFAU, besitter genom år besitter följt betygen samt utvecklingen inom skolan inom flera studier.

denna säger för att inom teorin kunna bedömning motivera vissa ungar för att anstränga sig mer dock samtidigt existerar detta svårt på grund av tioåringar för att förstå vad bedömning är.

Svårt motivera enstaka tioåring tillsammans med betyg

– Centralt, samt detta gäller dem flesta ungar, existerar för att detta existerar svårt på grund av dem för att känna till hur dem bör utföra till för att utveckla sina skolresultat.

således för att prata angående till dem för att ifall ni strävar dig är kapabel ni erhålla en god bedömning samt tro för att detta bör fungera såsom ett morot existerar högst osäkert.

Håkan Löfgren äger intervjuat pedagog samt elever* ifall hur detta existerar för att ge samt för att erhålla bedömning.

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra

Reaktionerna hos eleverna fanns väldigt starka, säger denne samt jämför för att ge bedömning inom fyran tillsammans för att ställa in enstaka fyrverkerilåda inom klassrummet samt sedan tutta på.

– Eleverna existerar att vara berusad eller övermättad från känslor. dem existerar pirriga samt glada, några tycker detta existerar spännande, några gråter samt knölar ihop betygen samt slänger försvunnen dem, medan andra ej bryr sig utan tycker detta existerar lugnt.

Den spännvidden innebär för att man faktiskt ej förmå känna till vilka reaktioner betygen utlöser.

*En bullrig tystnad existerar enstaka vetenskaplig skrivelse från Håkan Löfgren ifall ett pojke inom fjärde klass såsom blir sålunda sorgsen från dem bedömning denne får för att han byter mot enstaka utbildningsinstitution likt ej ger bedömning.

Svenskt betygssystem är kapabel hämma lusten för att lära

Både Håkan Löfgren samt Anna Sjögren säger för att reformen existerar en vågspel.

Framförallt på grund av för att detta finns väldigt lite undersökning liksom kunna yttra något ifall följderna. Dessutom besitter typen från betygssystem även innebörd till hur eleverna påverkas, påpekar Anna Sjögren samt säger för att detta svenska betygssystemet existerar strukturerat vid en sätt liksom riskerar för att hämma tioåringarnas lust för att lära

– Betygsskalan besitter enstaka bristande kompensatoriskhet inom samt tillsammans för att varenda kriterier måste klaras till för att ett fåtal en högre bedömning.

Det här visar en ny sammanställning

ett enskild svaghet får därför starkt genomslag samt drar ner bota betyget. en litet små människor likt besitter en stort nyfikenhet inom enstaka riktning dock ej hänger tillsammans med inom en annat avseende, äger svårt för att höja sitt bedömning. detta tror jag för att ej existerar ett god upplevelse till tioåringar, små människor behöver titta kopplingen mellan insats samt resultat.

Bedömning stjäl tidsperiod ifrån undervisningen

Anna Sjögren existerar även orolig på grund av för att en stort fokus vid analys riskerar för att ta period ifrån undervisningen.

inom stället på grund av för att träna samt öva behöver lärarna lägga period vid för att förklara hur dem sätter bedömning samt vid för att testa eleverna.

Att betygen ger upphov mot mer register samt för att lärares jobb blir mer styrt, besitter även Håkan Löfgren sett inom intervjuerna tillsammans pedagog.

Dessutom måste dem lägga många tidsperiod vid för att försäkra eleverna för att betygen dem får för tillfället ej avgör deras kommande. Vissa föräldrar kräver även grundlig förklaringar mot sitt barns betyg.

Det existerar ej flera skolor likt äger nappat vid chansen för att ge bedömning läsåret 2022, bara 25 från Sveriges 4 600 grundskolor.

dock trots detta svaga intresset befarar Håkan Löfgren för att frågan angående för att ge bedömning alternativt ej, förmå bidra mot för att skolsegregationen ökar. detta finns ett sektion amerikanska studier vilket pekar vid för att utvecklingen kunna vandra inom den riktningen, säger han.

– tillsammans med tiden existerar detta många möjligt för att detta blir fler samt fler skolor såsom väljer för att ge bedömning.

Särskilt ifall detta finns en nyfikenhet hos föräldrarna.

Föräldrar på grund av bedömning besitter ofta ambitiösa barn

Håkan Löfgren existerar orolig på grund av för att detta bör uppstå vissa skolor liksom genom för att införa bedömning inom årskurs fyra attraherar studenter såsom förmå erhålla höga bedömning.

denne kallar detta “en slags elitsatsande skolor”. Resultatet blir då för att skolsegregationen förvärras.

Bara numeriskt värde från skolorna såsom kommer för att införa bedömning inom fjärde klass existerar kommunala. Resten existerar fristående skolor. detta existerar ingen slump, menar Håkan Löfgren.

– Föräldrar vilket önskar för att deras ungar bör ett fåtal bedömning äger ofta ambitiösa unge.

på grund av skolorna existerar detta lönsamt för att attrahera dem eleverna, dem existerar enklare för att undervisa samt detta blir billigare.

IFAU fanns remissinstans mot reformen ifall bedömning ifrån årskurs. inom sitt svar skriver forskarna för att detta existerar önskvärt för att försöksverksamheten utvärderas innan förslaget implementeras.

Flera tunga remissinstanser, som Barnombudsmannen, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och Skolverket, har varit kritiska mot betyg från årskurs fyra

Bland annat skulle man behärska undersöka ifall bedömning särskilt missgynnar svaga elevgrupper. ifall enstaka sådan bedömning skulle tyda vid stora negativa effekter ställer sig IFAU tveksam mot reformen.

Ingen vet hur betygen påverkade skolresultatet

– till detta inledande existerar detta oansvarigt för att genomföra experiment såsom ej leder mot färsk förståelse.

detta finns ständigt enstaka fara för att detta äger negativa konsekvenser. Uppsidan från försöket tillsammans bedömning inom årskurs fyra existerar för att man faktiskt är kapabel lära sig något liksom är kapabel gynna framtida beslut. detta utför man ej inom detta denna plats fallet.
– Hanteringen från den denna plats frågan existerar därför bristfällig för att försöket sannolikt ej skulle äga klarat ett moralisk prövning, säger Anna Sjögren.

Studien likt Håkan Löfgren besitter gjort ger viktiga insikter dock skulle behöva kompletteras tillsammans enstaka evaluering från hur elevernas utbildning samt skolresultat påverkats, menar hon.

– detta minsta man borde äga gjort existerar för att jämföra resultaten inom årskurs 6 vid nationella test till studenter liksom fått respektive ej fått bedömning inom åk 4 vid skolorna likt valt för att ge bedömning, tillsammans med resultaten till studenter vid skolor såsom ej deltog inom försöket.

Följderna från för att inför bedömning inom årskurs fyra

Det finns flera skäl mot bekymmer, anser denna samt pekar vid för att betygen både förmå skada vissa unge samt försämra undervisningen.

– oss vet ju ej följderna på grund av eleverna.

Skolan bör bedrivas vid testad kunskap samt vetenskaplig bas. denna plats genomför oss något likt ej vilar vid vetenskaplig bas samt var detta finns fara till negativa effekter, trots för att oss skulle behärska äga god evidens.

Betyg ifrån årskurs 4 – utmärkt alternativt dåligt?

En evaluering från försöksverksamheten tillsammans bedömning inom årskurs fyra visar:

För eleven är kapabel bedömning inom årskurs 4 leda till:

Att detta uppstår både positiva känslor såsom mot modell ökad motivation samt negativa känslor likt mot modell stress.

Känslor liksom ingen ännu vet hur dem påverkar elevernas framtida motivation.
Att detta blir en ökat fokus på prestationer liksom förmå öka motivationen hos framförallt högpresterande studenter, alternativt sänka motivationen hos främst lågpresterande elever.
Att detta blir tydligare vilka liksom ej uppnår godkända bedömning samt är inom behov från specialpedagogiskt stöd.

För lärare förmå bedömning inom årskurs 4 leda till:

Högre krav på data samt register från elevernas prestationer, på grund av för att erhålla fram underlag för betygssättning.
Starkare styrning samt övervakning från lärarens jobb, vid bas från högre krav vid för att involvera kunskapskraven inom både utbildning samt bedömning.
Att lärare måste hantera den känsliga kommunikationen från betygsomdömen – för att ett fåtal bedömning vilket tioåring är kapabel väcka starka känslor både hos studenter samt deras vårdnadshavare, visar forskning.

Källa:Betyg inom årskurs 4: en forskningsunderlag ifall bedömningspraktikerna vid skolor likt deltagit inom försöksverksamhet tillsammans med tidig bedömning (pdf).

Studien existerar ett analys från försöksverksamheten tillsammans med bedömning inom fjärde klass samt gjordes vid uppgift från Skolverket mellan 2017 samt 2018.

Fyra vetenskapsman (Håkan Löfgren, Fredrik Alm, Ann-Marie Markström, Magnus Hultén, Anders Jönsson, Högskolan Kristianstad samt Christian Lundahl), besitter nära numeriskt värde tillfällen intervjuat 110 studenter, 16 pedagog samt 22 personer tillsammans med skolövergripande funktioner (skolledare, specialpedagoger samt speciallärare).

Text: Lotta Nylander vid uppgift från forskning.se