Vad är ett astronomiskt objekt
Astronomi
Astronomi (grekiska: ἀστρονομία[as.tro.noˈmi.a]; bokstavligen "stjärnonas lag") existerar vetenskapen angående himlakropparna samt universum. Den innefattar kosmologin, liksom försöker förbättra enstaka helhetsbeskrivning från kosmos samt dess uppkomst, tillväxt samt storskaliga struktur. Vidare existerar astronomin en från dem helt äldsta vetenskapsfälten samt kunna spåras ända igen mot dem allra första kända civilisationerna.
detta fanns dock inledningsvis då teleskopet uppfanns inom start från 1600-talet liksom ämnet utvecklades mot ett modern vetenskap.
troTrots sin ålder utvecklas astronomin idag snabbt samt färsk förståelse kommer fram inom snabb takt.
Astronomi skall ej blandas ihop tillsammans med astrologi, även angående tidiga astronomer ofta även plats vilket oss idag skulle kalla astrologer. Ämnena existerar dock numera strikt skilda ifrån varandra. Däremot existerar astrofysik nära relaterat samt termen används ibland synonymt tillsammans modern astronomi.
Sedan 1900-talet äger astronomin inom praktiken delats upp inom numeriskt värde primära fält, observationell astronomi samt teoretisk astronomi. Observationell astronomi fokuserar vid för att plocka upp eller ta samt analysera uppgifter medan teoretisk astronomi försöker förklara företeelser samt utföra förutsägelser angående olika fenomen inom universum.
dem båda fälten kompletterar varandra väl då teoretisk astronomi försöker förklara observationer medan observationer inom sin tur används till för att bekräfta teoretiska modeller. Astronomi existerar en från erhålla vetenskapliga fält var amatörer ännu agerar enstaka energisk roll, framför allt inom upptäckt samt insamling från tillfälliga fenomen såsom kometer samt supernovor.
Samtidigt förekommer inom astronomi utrustning såsom existerar bland dem maximalt kostsamma samt avancerade vilket ovan skalle taget förekommer inom vetenskap.
Lexikologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet astronomi betyder ordagrant "stjärnornas lag" (eller "stjärnornas kultur" beroende vid översättning) samt härleds ifrån detta grekiska ἀστρονομία, astronomia ifrån orden άστρον (astron, "stjärna") samt νόμος (nomos, "lagar alternativt kulturer")
Termerna "astronomi" – "astrofysik"
[redigera | redigera wikitext]Generellt sett förmå antingen termen "astronomi" alternativt "astrofysik" användas på grund av för att förklara ämnet,[1][2] dock mer särskilt existerar astrofysik enstaka grundlig kvist från astronomin.
"Astronomi" förmå sägas avse "studien från objekt samt ämne utanför jordens atmosfär samt deras fysikaliska samt kemiska egenskaper"[3] medan "astrofysik" behandlar "beteendet, fysikaliska attribut samt dynamiska processer hos astronomiska objekt samt fenomen".[4] inom vissa fall används "astronomi" på grund av för att förklara dem kvalitativa studierna från ämnet medan "astrofysik" används på grund av för att förklara den fysik-orienterade delen från ämnet.[5] dock eftersom ett massiv sektion från modern astronomisk undersökning idag behandlar ämnen relaterade mot fysik används astrofysik ofta vilket ett generell benämning på grund av astronomi.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett översikt från astronomins historia och stjärnforskningens historia.
Forntiden
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett beskrivning från Arkeoastronomi.
Långt tillbaka inom historien bestod astronomin enbart från observationer samt förutsägelser från hur objekt likt existerar synliga till detta mänskliga ögat skulle röra sig.
vid vissa platser, såsom Stonehenge, äger tidiga kulturer rest stora monument såsom sannolikt ägde någon struktur från astronomisk användning. Förutom deras ceremoniella innebörd kunde dessa primitiva observatorier användas på grund av för att tidsbestämma årstiderna, något likt fanns viktigt såväl till för att känna till då man skulle plantera odlade växter liksom till för att förstå hur långt året är.[6]
Allt eftersom dem tidiga civilisationerna utvecklades, framförallt inom Mesopotamien, antikens Grekland, forntida Egypten, Persiska riket, Mayakulturen, Indien samt Kina, byggdes tidiga observatorier samt universum började utforskas.
Sammanställningen är ett komplement till den föregående artikeln i serien om universumDen största delen från den tidiga astronomin bestod inom för att kartlägga positionerna hos stjärnorna samt planeterna, ett vetenskap såsom idag kallas astrometri. ifrån dessa observationer skapades tidiga teorier ifall vad planeternas rörelser berodde vid, vilket solen, månen samt jorden plats inom förhållande mot universum. Jorden ansågs existera centrum inom universum tillsammans solen, månen samt stjärnorna roterande runt den.
Detta existerar känt likt den geocentriska modellen från universum.
Flera anmärkningsvärda astronomiska upptäckter gjordes före teleskopens period. Vinkeln vid jordens axellutning, vilken existerar orsaken mot årstiderna, beräknades inom Kina således tidigt liksom omkring kalenderår 1000 f.Kr.. Några århundraden senare upptäckte Kaldéerna inom Mesopotamien för att månförmörkelser uppträdde inom enstaka återkommande tvåhjulig kallad saroscykeln.[7] beneath 100-talet f.Kr.
uppskattades månens storlek samt avstånd mot jorden från Hipparchus.[8]
Medeltiden
[redigera | redigera wikitext]Under medeltiden hände ej många inom astronomin inom Europa, åtminstone ej förrän mot omkring 1200-talet då dem "Alfonsinska tabellerna" blev tagna fram. Samtidigt blomstrade dock astronomin inom den islamiska världen samt andra delar från världen.
Några från dem framstående muslimska astronomer likt gjorde viktiga bidrag mot vetenskapen fanns Abu Rayhan Biruni, Al-Battani samt Thabit ibn Kurrah.
Astronomer beneath den tiden gav flera stjärnor arabiska namn likt inom flertalet fall används än idag, mot modell Altair samt Aldebaran, vars namn kunna härledas mot dem arabiska orden till flygaren respektive följeslagaren.[9][10]
Under 900-talets senare sektion byggdes en enormt observatorium nära Teheran från astronomen Al-Khujandi, liksom även beräknade jordaxelns lutning inom förhållande mot solen.[11] inom Persien sammanställde Omar Khayyám enstaka rad tabeller samt reformerade kalendern, vilket gjorde den mer precist än den julianska kalendern samt snarlik den gregorianska kalendern.
Hans kalkyl från årets längd mot 365,24219858156 dagar plats anmärkningsvärt korrekt; detta stora antalet decimaler anses äga demonstrerat vid stort självförtroende inom beräkningarna.[12] Idag vet man för att värdet ändras vid sjätte decimalen beneath ett människas livslängd, nära slutet vid 1800-talet fanns värdet 365,242196 medan detta för tillfället går 365,242190 dagar vid en år.[12]
Den vetenskapliga revolutionen
[redigera | redigera wikitext]Under renässansen föreslog Nicolaus Copernicus inom sin litteratur "De revolutionibus orbium coelestium" enstaka heliocentrisk modell från solsystemet, var solen istället på grund av jorden ansågs existera inom centrum.
Hans sysselsättning försvarades, utvecklades samt korrigerades från Johannes Kepler samt Galileo Galilei. Galileo revolutionerade astronomin genom för att nyttja teleskop på grund av för att utveckla sina observationer. han upptäckte tillsammans hjälp från detta bland annat Jupiters fyra största månar, liksom idag kallas Galileiska månarna mot hans ära, samt såg för att planeten venus uppvisade faser noggrann liksom jordens månen.
Astronomiska objekt som föreslagits existera kallas hypotetiskaBåda dessa observationer stärkte bevisningen på grund av den heliocentriska teorin.
Kepler fanns den inledande för att förbättra en struktur såsom rätt beskriver detaljerna hos planeternas rörelser runt solen, något denne gjorde tillsammans med hjälp från Tycho Brahes minutiöst noggranna observationer. dock Kepler lyckades ej formulera enstaka teori på baksidan dem lagar han skrev ner.
Detta gjorde istället Isaac Newton tillsammans med sin upptäckt från fysiska lagar om rörelse samt gravitationslagen till för att slutligen förklara planeternas rörelser. Newton utvecklade även spegelteleskopet.
Vidare upptäckter följde inom takt tillsammans för att storleken samt kvaliteten vid teleskopen utvecklades. Mer grundlig kataloger ovan stjärnor skapades från Lacaille.
Astronomen Herschel å sin blad skapade enstaka omfattande tabell ovan nebulosor samt stjärnhopar, samt upptäckte även planeten Uranus. Avståndet mot ett ytterligare himlakropp beräknades inledande gången tid 1838 då Friedrich Bessel mätte upp den skenbara förflyttningen från 61 Cygni mot avlägsna bakgrundsstjärnor då jorden rör sig runt solen.
detta önskar yttra, då jorden rör sig runt solen ser oss mätstjärnan inom något olika vinklar mot bakgrunden.
Den innefattar kosmologin, som försöker utveckla en helhetsbeskrivning av kosmos och dess uppkomst, utveckling och storskaliga strukturDenna vinkel kallas parallax samt existerar direkt relaterad mot avståndet mot himlakroppen.
Under 1800-talet lade astronomer likt Euler, Clairaut samt D'Alembert ner massiv möda vid trekropparsproblemet, vilket ledde mot mer noggranna förutsägelser från månens samt planeternas rörelser. Detta jobb förfinades ytterligare från Lagrange samt Laplace liksom bestämde planeternas samt månarnas massor tillsammans med hjälp från perturbationer, störningar inom deras banrörelser.
Modern astronomi
[redigera | redigera wikitext]Stora framsteg inom astronomin äger gjorts inom samband tillsammans med införande från fräsch teknologi, ej minimalt spektroskopet samt fotografin. nära studier från solens spektrum upptäckte Fraunhofer beneath år 1814–1815 ungefär 600 emissionslinjer. för att dessa härstammade ifrån närvaron från olika ämnen upptäcktes från Kirchhoff 1859.
Stjärnorna kunde tillsammans med denna resultat bevisas existera liknande vår personlig solen, dock tillsammans med enstaka massiv variation från temperatur, massa samt storlek.[9]
Att den galax såsom jorden tillhör, Vintergatan, existerar enstaka separat katalog stjärnor bevisades ej förrän beneath 1920-talet.
Samtidigt bevisades existensen från andra galaxer samt snart därefter kom man fram mot för att universum utvidgade, eftersom samtliga avlägsna galaxer fanns vid väg försvunnen ifrån oss – ju längre försvunnen dem plats desto snabbare rörde dem sig bortåt. Modern astronomi besitter även upptäckt flera exotiska objekt såsom kvasarer, pulsarer, blazarer samt radiogalaxer.
Ordlistan är i förstaDessa observationer besitter använts på grund av för att förbättra teorier till för att förklara vissa från dessa objekt inom begrepp från lika exotiska objekt likt svarta hål samt neutronstjärnor. Kosmologin gjorde enorma framsteg beneath 1900-talet, tillsammans med modellen från big bang väl understödd från bevis ifrån astronomin samt fysiken, mot modell kosmisk bakgrundsstrålning, Hubbles team samt proportioner från olika ämnen inom rymden.
Observationell astronomi
[redigera | redigera wikitext]Inom astronomin samlas upplysning främst in genom reception samt granskning från synligt ljus samt andra typer från elektromagnetisk strålning.[13] Observationell astronomi är kapabel delas in inom olika delar från detta elektromagnetiska spektrumet.
Vissa delar från spektrumet förmå observeras ifrån jordens yta, medan andra bara är kapabel observeras antingen ifrån höga altituder alternativt ännu hellre ifrån rymden. bestämd upplysning angående enstaka sektion underfält följer nedan.
Radioastronomi
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka översikt från Radioastronomi.
Radioastronomi studera strålning ifrån rymden tillsammans frekvenser större än ungefär ett millimeter.[14] Radioastronomi skiljer sig ifrån dem flesta andra områdena från observationell astronomi genom för att dem observerade radiovågorna förmå behandlas såsom vågor snarare än enskilda fotoner.
detta existerar därför relativt enkel för att mäta både amplituden samt fasen hos radiovågor, något såsom ej görs lika enkelt till mindre våglängder.[14]
Även ifall vissa radiovågor skapas från astronomiska objekt inom struktur från termisk strålning därför existerar den största delen från dem observerade radiovågorna inom form eller gestalt från synkrotronstrålning.[14] Denna bildas från elektroner såsom accelererats mot extremt höga (ultrarelativistiska) hastigheter samt färdas genom område runt en magnet där magnetiska krafter verkar såsom böjer deras väg eller spår.
Därutöver skapas en antal spektrallinjer ifrån interstellär gas, framförallt väte-linjen nära 21 cm, vilket existerar märkbart nära radiovåglängder.[5][14]
En massiv mängd astronomiska objekt existerar observerbara nära radiovåglängder, inklusive supernovor, interstellär gas, pulsarer samt aktiva galaxkärnor.[5][14]
Infraröd astronomi
[redigera | redigera wikitext]Infraröd astronomi behandlar strålning ifrån rymden inom detta infraröda spektrumet (våglängder längre än rött ljus).
Förutom nära frekvenser nära synligt ljus tas upp eller sugs in den infraröda strålningen avsevärt från atmosfären samt denna skapar även inom sin tur avgörande mängder infraröd strålning. såsom ett resultat från detta placeras observatorier på grund av infraröd astronomi vid höga samt torra platser alternativt ifall möjligt inom rymden. Infraröd astronomi existerar särskilt användbart på grund av observationer från galaktiska regioner likt existerar gömda från rymdstoft, samt till studier från molekylära gaser.
Visuell astronomi
[redigera | redigera wikitext]Visuell astronomi, även kallat optisk astronomi, existerar den äldsta formen från astronomi samt behandlar observationer samt analyser från synligt ljus.[15] Optiska bilder ritades ursprungligen på grund av grabb. beneath slutet från 1800-talet började man efterhand istället nyttja fotografisk utrustning allt eftersom teknologin utvecklades.
Moderna bilder tas tillsammans hjälp från digitala sensorer, speciellt sådana liksom använder CCD. Medan synligt ljus äger frekvenser mellan ungefär 4000 Å samt 7000 Å (400 nm mot 700 nm) sålunda kunna utrustning på grund av optiskt ljus även användas på grund av för att observera vissa extrema frekvenser från ultraviolett samt typ av ljus som inte kan ses med blotta ögat ljus.[15]
Ultraviolett astronomi
[redigera | redigera wikitext]Ultraviolett astronomi avser observationer gjorda nära ultravioletta frekvenser, mellan ungefär 100 samt 3200 Å.[14] Ljus nära dessa frekvenser tas upp eller sugs in många starkt från jordens atmosfär, observationer från ultraviolett strålning måste därför göras ifrån den övre atmosfären alternativt ifrån rymden.
Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universumDessa observationer existerar framförallt användbara till för att analysera termisk strålning samt spektrallinjer ifrån varma azurblå stjärnor (O-stjärnor samt B-stjärnor, titta spektraltyp) vilket existerar väldigt ljusa nära dessa frekvenser. Detta inkluderar azurblå stjärnor inom andra galaxer liksom besitter varit målet på grund av flera ultravioletta studier.
andra objekt vilket ofta studeras inom ultraviolett ljus existerar planetariska nebulosor, supernovarester samt aktiva galaxkärnor.[14] dock ultraviolett strålning tas upp eller sugs in enkel från interstellärt stoft samt mätningar inom ultraviolett ljus måste korrigeras till denna därför kallade extinktion, alternativt släckning, från ljuset.[14]
Röntgenastronomi
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett översikt från Röntgenastronomi.
Röntgenastronomin studera astronomiska objekt nära röntgenvåglängder.
Vanligen sänder objekt ut röntgenstrålning liksom synkrotronstrålning, detta önskar yttra termisk strålning ifrån tunna gaser (bromsstrålning) såsom existerar upphettade mot ovan 10 miljoner Kelvin, samt termisk strålning ifrån täta gaser (svartkroppsstrålning) tillsammans identisk temperatur. eftersom röntgenstrålning tas upp eller sugs in från jordens atmosfär görs varenda observationer nära dessa frekvenser ifrån den övre atmosfären alternativt ifrån rymden.
avgörande källor mot röntgenstrålning inom rymden existerar röntgendubbelstjärnor, pulsarer, supernovarester, elliptiska galaxer, galaxhopar samt aktiva galaxkärnor.[14]
Gammaastronomi
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett beskrivning från Gammaastronomi.
Gammaastronomin behandlar studier från astronomiska objekt nära dem kortaste våglängderna från detta elektromagnetiska spektrumet, gammastrålning.
Dessa är kapabel observeras direkt från satelliter såsom Compton Gamma Ray Observatory alternativt tillsammans hjälp från inriktade teleskop kallade atmosfäriska Cherenkovteleskop.[14] Cherenkovteleskop detekterar egentligen ej gammastrålning direkt utan istället dem blixtar från synligt ljus såsom skapas då gammastrålar tas upp eller sugs in från jordens atmosfär.[16]
De kraftigaste kända källorna mot gammastrålning inom rymden, således kallade gammablixtar, sänder ut gammastrålning beneath enstaka vykort period vid mellan en par millisekunder mot en par tusen sekunder innan dem försvinner.
Endast 10 andel från källorna mot gammastrålning existerar konstanta.
Redan de tidigaste civilisationerna - bland annat Babylonien och Assyrien - använde sig av astronomimot dessa källor hör pulsarer, neutronstjärnor samt omgivningen mot troliga svarta hål.[14]
Andra observationskällor
[redigera | redigera wikitext]Förutom via fotoner finns några ytterligare sätt för att plocka upp eller ta upplysning ifall avlägsna astronomiska objekt.
- Kosmisk strålning består från partiklar tillsammans väldigt upphöjd energi.
dem färdas tillsammans med nära ljusets hastighet samt äger inom flera fall oförklarligt upphöjd kinetisk energi (upp ovan 1020eV), betydligt högre än vilket likt är kapabel åstadkommas inom partikelacceleratorer (omkring 1012 mot 1013 eV). Framtida neutrinodetektorer beräknas behärska hitta neutriner vilket skapas då kosmiska partiklar träffar jordens atmosfär.[14]
- För objekt inom solsystemet äger direkt undersökning från utomjordiskt ämne såsom transporterats mot jorden kunnat genomföras.
Materialet äger antingen förts mot jorden tillsammans med hjälp från rymdfarkoster vilket dem stenar Apolloprogrammet hämtade ifrån månen, alternativt inom struktur från meteoriter såsom äger slagit ner vid jorden. Man äger även utfört undersökningar vid område tillsammans med hjälp från robotar, mot modell Spirit, Opportunity samt Phoenix vid Mars.
Astrometri samt celest mekanik
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett översikt från Astrometri och celest mekanik.
Ett från dem äldsta fälten inom astronomi, samt inom vetenskap ovan skalle taget, existerar mätningar från positionerna hos objekt vid sky.
Genom historien äger tillförlitlig förståelse angående positionerna hos solen, månen, planeterna samt stjärnorna varit kritisk till astronomisk navigation.
Noggranna mätningar från planeternas positioner samt rörelser besitter lett mot enstaka gedigen medvetande till gravitationella perturbationer (störningar från planeters samt andra objekts omloppsbanor) samt ett förmåga för att förutspå gångna samt framtida positioner hos planeterna tillsammans med massiv noggrannhet, en underfält liksom kallas celest mekanik.
inom modern period görs liknande beräkningar ofta på grund av för att förutspå eventuella kollisioner mellan jorden samt således kallade realistisk objekt, detta önskar yttra asteroider, kometer samt stora meteoroider vars väg eller spår till objektet farligt nära jorden.[19]
Uppmätningar från parallax, ett teknik var man observerar en objekt ifrån olika vinklar till för att beräkna avståndet mot föremålet, hos något som ligger nära eller är i närheten stjärnor besitter skapat enstaka god bas till för att förstå dem kosmiska avstånden inom universum.
Genom dessa mätningar från något som ligger nära eller är i närheten stjärnor kunna man sedan att fatta beslut eller bestämma något avstånden även mot mer avlägsna stjärnor eftersom deras attribut förmå jämföras. Mätningar från radialhastighet samt egenrörelse visar rörelserna hos dessa stjärnsystem inom Vintergatan. Astrometriska utfall används även till för att analysera hur mörk ämne, den mystiska form eller gestalt från ämne vilket dominerar massan inom universum, existerar fördelad inom galaxen.[20]
Med start beneath 1990-talet användes astrometriska tekniker till för att upptäcka exoplaneter runt något som ligger nära eller är i närheten stjärnor.[21] Idag äger flera hundra liknande planeter upptäckts tillsammans med hjälp från astrometrin.[22]
Teoretisk astronomi
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka beskrivning från Astrofysik.
Den teoretiska astronomin äger sina egna verktyg liksom används inom forskningen, bland annat analytiska modeller samt numeriska simuleringar, på grund av för att mot modell producera enstaka modell ovan hur enstaka himlakropp utvecklas.
plats samt enstaka äger sina fördelar. Analytiska modeller från ett process existerar allmänt sett förbättrad på grund av för att ett fåtal förståelse inom kärnan från vilket såsom sker. Numeriska modeller är kapabel avslöja existensen från fenomen samt effekter såsom annars ej skulle äga setts.[23][24]
Teoretiker inom astronomin strävar efter för att producera teoretiska modeller samt förutse dem observationella konsekvenserna från dessa.
Detta hjälper observatörerna inom den observationella astronomin för att leta efter uppgifter liksom är kapabel stödja alternativt avfärda dem olika modellerna. Teoretikerna försöker även modifiera modeller på grund av för att ta hänsyn mot färsk uppgifter.
Även en grupp av himlakroppar som är skenbart närliggande på stjärnhimlen, som en stjärnbild, asterism eller optisk dubbelstjärna, kan räknas som ett astronomiskt objektinom dem fall dem upptäcker enstaka avvikelse försöker man allmänt sett utföra således små ändringar liksom möjligt vid modellen på grund av för att ett fåtal den för att passa dem nya uppgifter man äger fått. inom vissa fall är kapabel ett större mängd avvikande information leda mot för att enstaka modell helt avfärdas samt överges.
Ämnen liksom studeras från teoretiska astronomer inkluderar olika aspekter från astrofysik samt plasmafysik: stjärndynamik samt utveckling; hur galaxer skapas samt utvecklas; universums storskaliga struktur (fördelningen från ämne inom universum); ursprunget mot kosmisk strålning; allmän fysikens teori samt kosmologi, inklusive strängkosmologi samt astropartikelfysik.
Till väl accepterade samt studerade teorier inom astronomin hör big bang, kosmisk inflation, mörk ämne samt elementär teorier inom fysiken (se även Lambda-CDM-modellen).
Underavdelningar – olika objektområden
[redigera | redigera wikitext]Solfysik
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka beskrivning från Solen.
Solfysiken behandlar solen såsom från förklarliga skäl existerar den maximalt välstuderade himlakroppen.
Den existerar ett typisk huvudsekvensstjärna från spektraltyp G2V tillsammans enstaka ålder från ungefär 4,6 miljarder kalenderår. Solen anses ej artikel ett variabel himlakropp, dock den uppvisar ändå en visst periodiskt beteende, den tydligaste från dessa existerar solfläckscykeln såsom existerar ett 11-årig variation från antalet solfläckar. Solfläckar existerar regioner tillsammans med ett lägre än genomsnittlig temperatur samt hör samman tillsammans stark magnetisk aktivitet.[25]
Solen äger kontinuerligt ökat sin ljusstyrka beneath dess livstid, totalt sett tillsammans med ungefär 40 andel sedan den bildades vilket ett huvudsekvensstjärna.
Solen genomgår även periodiska förändringar inom luminositet vilket kunna äga massiv innebörd till jorden.[26]Maunders minimum mot modell, ett period mellan ungefär 1645 samt 1715 tillsammans med nästan inga solfläckar, anses artikel enstaka trolig orsak mot den lilla istiden.[27]
Den synliga ytregionen från solen kallas fotosfären.
ovan detta lager finns enstaka tunn distrikt kallad kromosfären. Utanför denna finns ett övergångsregion från snabbt ökande temperatur ut mot den extremt varma koronan.
I solens mitt finns kärnregionen, en plats tillsammans med tillräckligt upphöjd temperatur samt tryck till för att fusion bör ske. Utanför kärnan befinner sig strålningszonen, var plasma transporterar energin ut mot ytan tillsammans med hjälp från strålning.
dem yttersta lagren bildar enstaka konvektionszon var gasliknande ämne transporterar energin främst genom kroppslig förflyttning från gasen. detta anses för att denna konvektion orsakar den starka magnetiska aktiviteten likt ligger på baksidan solfläckarna.[25]
En solvind från plasmapartiklar strömmar konstant ut ifrån solen samt fortsätter ut inom rymden tills för att den når heliopausen.
Denna solvind samverkar tillsammans med jordens magnetosfär samt skapar Van Allen-bältena samt även polarsken var linjerna hos jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar färdas ner genom atmosfären.[28]
Planetär astronomi
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka beskrivning från Solsystemet och exoplanet.
Det astronomiska fältet planetär astronomi undersöker planeter, månar, dvärgplaneter, kometer, asteroider samt andra objekt likt befinner sig inom ett väg eller spår runt solen, såväl vilket exoplaneter.
Solsystemet besitter undersökts relativt väl, inledningsvis tillsammans med hjälp från allt mer avancerade teleskop samt sedan främst tillsammans hjälp från rymdsonder. Detta äger gett oss ett tämligen god medvetande till hur solsystemet skapades samt utvecklades, dock flera nya upptäckter görs fast samt detta finns stora frågetecken kvar.[29]
Solsystemet delas ofta upp inom dem inre planeterna, asteroidbältet samt dem yttre planeterna.
dem inre jordlika planeterna består från Merkurius, venus, jorden samt Mars. dem yttre gasjättarna existerar Jupiter, saturnus, Uranus samt Neptunus.[30] Bortom Neptunus ligger Kuiperbältet samt slutligen Oorts moln, vilket misstänks sträcka sig således långt ut vilket en ljusår ifrån solen.
Planeterna skapades ur ett protoplanetär platta liksom omringade den tidiga solen.
Genom ett process likt inkluderade gravitation, kollisioner samt ackretion bildade disken klumpar från ämne såsom, efterhand, utvecklades vidare mot protoplaneter. Strålningstrycket ifrån solvinden tryckte sedan försvunnen större delen från den ämne vilket ännu ej samlats upp samt bara dem största planeterna lyckades behålla sina stora gasatmosfärer liksom dem samlat vid sig.
Planeterna fortsatte för att samla upp, alternativt kasta iväg, kvarvarande ämne beneath enstaka många stark period tillsammans med talrika kollisioner, vilket man än idag förmå titta spår från inom struktur från nedslagskratrar vid vissa objekt inom solsystemet. beneath denna period kolliderade enstaka sektion från protoplaneterna tillsammans varandra vilket bland annat tros äga skapat månen inom ett kollision mellan jorden samt den hypotetiska planeten Theia.[31]
När ett planet äger uppnått tillräckligt massiv massa inleds ett process inom dess inre vilket segregerar ämne beroende vid densitet, något likt kallas planetär differentiering.
Denna process kunna forma enstaka sten- alternativt metallrik kärna omringad från enstaka mantel samt enstaka yttre yta. Kärnan är kapabel innehålla både fasta samt flytande regioner samt vissa planetkärnor, mot modell jordens, orsakar en eget område runt en magnet där magnetiska krafter verkar vilket skyddar dess atmosfär ifrån solvinden.[32]
En planets alternativt månes interna värme skapades ifrån dem kollisioner vilket bildade himlakroppen, radioaktiva ämnen vilket uran samt torium samt genom tidvattenkrafter.
Vissa planeter samt månar besitter tillräckligt upphöjd inre temperatur till för att driva geologiska processer liksom vulkanism samt tektonik. dem likt bildar alternativt behåller enstaka atmosfär kunna även genomgå erosion vid dess yta ifrån luftström alternativt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Mindre himlakroppar, utan tidvattenkrafter, kyls ner relativt snabbt samt deras geologiska aktiviteter begränsas mot nedslag från andra objekt.[33]
Stjärnfysik
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett beskrivning från Stjärna.
Studier från stjärnor samt dess tillväxt existerar elementär på grund av för att oss bör förstå universum.
Astrofysiken hos stjärnorna besitter kartlagts genom observationer samt teoretiska modeller, samt datorsimuleringar från dess inre. Solfysiken (se ovan) är kapabel anses existera ett sektion från stjärnfysiken.
Stjärnor bildas inom områden tillsammans med förhållandevis stora tätheter från gas samt rymdstoft, kallade mörka nebulosor. då dessa moln från en alternativt annat skäl störs förmå delar från molnen förlora sin stabilitet samt kollapsa vid bas från gravitationen samt forma ett protostjärna.
inom den täta samt varma kärnregionen starta fusion samt vid således sätt besitter enstaka huvudsekvensstjärna bildats.[34]
Det vilket avgör typen från himlakropp existerar främst dess massa. ett himlakropp tillsammans med upphöjd massa besitter motsvarande högre luminositet (ljusstyrka) samt snabbare förbrukning från vätet inom kärnan vilket får den för att bli äldre snabbare.
Efterhand äger allt väte inom kärnan omvandlats mot helium samt himlakroppen förändras mot nästa fas, fusion från helium. Detta kräver ett högre temperatur samt får himlakroppen för att öka inom storlek samt kärnan inom densitet. himlakroppen kallas för tillfället ett skarlakansröd jätte vilket endast överlever ett betalkort period innan även heliumet existerar slut.
Väldigt massiva stjärnor kunna gå vidare slå samman allt tyngre ämnen ända fram mot för att enstaka massiv järnkärna besitter bildats. Vidare fusion existerar endotermisk vilket innebär för att den kräver energi istället till för att frigöra energi samt processen är kapabel därmed ej gå vidare.
Det slutgiltiga ödet hos himlakroppen beror även detta vid dess massa.
Mindre stjärnor bildar som rör planeter nebulosor samt utvecklas mot vita dvärgar. på grund av stjärnor tillsammans med större än ungefär åtta gånger solens massa kommer dess kärna för att kollapsa då bränslet existerar slut vilket orsakar enstaka supernovaexplosion. Restprodukten från ett sådan explosion existerar ett neutronstjärna, alternativt ifall himlakroppen ägde enstaka massa vid ovan omkring 20 solmassor, en mörk hål.[35]