Genitiv s engelska flera namn
Genitiv
Genitiv existerar en grammatiskt kasus, liksom oftast markerar ägarskap – för att en visst substantiv äger, innehar alternativt besitter en annat substantiv.
Genitiv i engelskaen modell vid enstaka vanlig genitivkonstruktion existerar mannens hus, vilket inom tyskan uttrycks tillsammans das Haus des Mannes samt inom finskanmiehen talo.
Genitiv inom svenskan
[redigera | redigera wikitext]Genitiv indikeras inom standardsvenskan tillsammans en sålunda kallat "genitiv-s" – vilket vanligen placeras senaste vid termen vilket skall indikeras – mot modell Eriks.
Enda undantaget existerar för att märka genitiv genom för att sätta ut enstaka apostrof direkt efter en namn liksom slutar vid -s (och -x alternativt -z)[1] – mot modell Lars' bil – angående tveksamhet kunna uppstå. Vanligen löses problemet tillsammans med omskrivning, samt den på denna plats formen existerar numera ovanlig inom svenskan.
Den är kapabel äga viss sektion inom den förvirring likt lett mot felaktigt bruk från engelskt genitiv.[källa behövs] inom engelska indikeras nämligen genitiv tillsammans apostrof följt från s – Anna's, vilket inom svensk skrivelse existerar fel.
Genitiv från Anna skrivs alltså i enlighet med svenska språkregler ständigt Annas samt inte någonsin .[2][3]
I modern standardsvenska används genitiv främst på grund av för att ange ägande samt tillhörighet, dock detta förekommer även inom vissa speciella formulering – bland annat på grund av vissa plats- samt tidsangivelser – vilket exempelvis Hon fanns utomlands inom somras.
inom fornsvenskan ägde dock genitiven betydligt fler användningsområden. Bland annat styrde prepositionen "till" genitiven – vilket lever kvar inom en antal formulering – likt inom till sjöss, till fots, till skänks samt således vidare.
Genitiv troligen ej kasus inom standardsvenskan
[redigera | redigera wikitext]Huruvida genitiven skall betraktas såsom en kasus inom standardsvenskan existerar omdiskuterat, samt moderna forskningsrön tyder vid för att detta ej existerar en kasus.
Argumenten mot för att s‑genitiv existerar en kasus existerar bland annat för att man ofta inom nutida standardsvenska sätter ut genitivändelsen -s vid detta sista termen inom enstaka nominalfras – inom stället på grund av vid detta substantiviska huvudordet.[4] Genitivändelsen ‑s uppträder därför nära exempelvis gruppgenitiv. Genitivändelsen får då gälla bota nominalfrasen samt den beter sig inom viss mån såsom en självständigt element inom frasen, liksom kunna benämnas klitisk partikel alternativt frasklitika) – snarare än såsom enstaka böjning alternativt kasus (se vidare: Kasus inom svenska).
Gruppgenitiv finns inom formulering såsom ”mannen vid gatans åsikter”,[5] samt ändelsen ‑s förmå fogas mot icke‐nominala mening inom talspråkliga förändringar vilket ”grabben ovanpås”[6].
Att nyttja s‑genitiv såsom enstaka kasusändelse ger en formellt samt ålderdomligt intryck:
Genitivkasus kungens från land slott Klitisk partikel kungen från Danmarks slott[7]
Ett annat skäl existerar för att kongruens tillsammans adjektiv besitter försvunnit.
inom nysvenskan besitter varken dialekter alternativt standardsvenska fraser såsom ens gammals mans häst, liksom fanns inom fornsvenska.[8] på grund av detta tredjeplats saknas rektion, vilket betyder för att mening inom s‑genitivform ej styrs från verb alternativt preposition utom inom relikter vilket ”till bords”.[8] till detta fjärde saknar s‑genitivändelsen allomorfer samt existerar opåverkad från värdordet.
De fyra argumenten ovan talar mot för att genitiv existerar en kasus vid standardsvenska substantiv. dock inom Svenska Akademiens Grammatik besitter författarna behållit analysen för att genitiv existerar en kasus inom standardsvenska; resonemanget existerar då för att genitiv existerar en kasus på grund av nominalfrasen inom stället på grund av detta enskilda ordets kasus.[9]
Gruppgenitiv
[redigera | redigera wikitext]Gruppgenitiv existerar ett från anledningarna mot för att genitivens ställning eller tillstånd såsom kasus inom svenskan existerar omdiskuterad.
på grund av flera existerar detta mer naturligt för att yttra Länsstyrelsen inom Jämtlands läns beslut än Länsstyrelsens inom Jämtlands län beslut.[10] inom äldre språkvård[förklaring behövs] fanns rekommendationen, till formell stil, för att man satte genitivändelsen vid huvudordet – vilket inom detta senare exemplet.
vid detta sättet blir detta heller ingen tvekan ifall för att detta existerar länsstyrelsens beslut liksom avses medan betydelsen förmå bli tvetydig tillsammans genitivändelsen vid detta sista termen (i ett sammanhållen fras) – även ifall detta känns mer naturligt. Rekommendationen inom dygn existerar därför istället för att man skriver angående texten således för att man undviker gruppgenitiv.
Charles’(s), James’(s) däremot heter det: the boss’sGenitiv inom svenska folkmål
[redigera | redigera wikitext]I dem nordiska talade språkliga varieteterna skedde ett massiv inskränkning inom genitivens användning tillsammans start omkring 1300.[8] Inom detta nordiska språkområdet existerar detta bara isländskan likt bevarat genitiv såsom en kraftfull talspråkligt kasus.[11] mot samt tillsammans med inom den konservativa älvdalskan existerar genitiv troligen ej enstaka böjningsform.[12] Omskrivningar används allmänt inom folkliga nordiska talspråk (utom isländska) inom stället på grund av genitiv.
A-genitiv
[redigera | redigera wikitext]I vissa folkmål inom sydvästra landet (Halland, östra Småland, Västergötland, Skåne samt östra Blekinge) finns[a] dock därför kallad a‑genitiv, likt troligen existerar ett böjningsform samt ej ett klitisk partikel (frasklitika).[13][14] A‑genitiv finns huvudsakligen inom personnamn samt ortnamn; nära andra substantiv används omskrivningar likt ”benen vid hästen” istället till ”hästens ben.”[13] Undantagsvis äger appellativa‑genitiv.[13]
Ändelserna inom a‑genitiv varierar, dock inom dem enklaste fallen existerar ändelserna dessa:[13]
| Grundform | A‑genitivform | A‑genitivändelse | Fornsvensk ändelse |
|---|---|---|---|
| starka substantiv (egennamn) | |||
| Erik (mansnamn) | Erika fordons | ‑a | ‐ar |
| Bo (mansnamn) | Boa fordon | ‑a | ‐ar |
| Gudrun (kvinnonamn) | Gudruna fordon | ‑a | ‐ar |
| My (kvinnonamn) | Mya fordon | ‑a | ‐ar |
| svaga substantiv (egennamn) | |||
| Sture (mansnamn tillsammans n‑stamsböjning) | Stura fordons | ‑a | ‐a |
| Stina (kvinnonamn tillsammans med n‑stamsböjning) | Stine automobil | ‑e | ‐o |
| starka substantiv (ortnamn) | |||
| Ås (ortnamn) | Åsa fotbollslag | ‑a | ‐ar |
Fornsvenska utljudande ‑o inom feminina n‑stammar blir ‑e inom dessa mål; genitiven besitter varit Stino – jämför standardsvenska kvinnofrid – dock varenda svagtoniga ‑o besitter blivit ‑e.
Den fornsvenska genitivändelsen ‑ar besitter blivit ‑a genom r‑bortfall inom dessa uppgift.
I a‑genitivböjning får alltså starka substantiv ändelsen ‑a (eller variationer därav likt ‑as), medan svaga substantiv (mansnamn vid ‑e samt kvinnonamn vid ‑a) får vokaländring mot ‑a respektive ‑e i enlighet med tabellen.
Att ‑ar anges liksom fornsvensk ändelse vid starka substantiv inom tabellen skall ej tolkas likt för att starka substantiv allmänt ägde denna genitiv inom fornsvenska, utan för att genitivändelsen ‑a vid vissa egennamn såsom existerar (var) starka substantiv besitter sitt ursprung inom den fornsvenska genitivändelsen ‑ar, samt för att denna ändelse ‑a generaliserats till egennamn likt existerar (var) starka substantiv.
To form this genitive '-'s' is added to the nounVissa fornsvenska namn ägde alltså genitivändelsen ‑ar, vilket sedan blev ‑a, samt dessutom spreds mot namn såsom inom fornsvenska ägde genitivändelsen ‑s (Erik–Eriks inom fornsvenska), samt mot moderna namn liksom My.
Julius Swenning menade dock, för att ändelsen ‑a ej kommer från fornsvenska ‑ar vilket besitter bevarats inom alternativt spridits mot starka substantiv, utan plats enstaka förenkling från dem maskulina svaga n‑stammarnas ändelse.[14]
Appellativ liksom betecknar personer förmå äga a‑genitiv.[13] Hos dem närmast egennamnslika mamma samt pappa existerar genitiverna mamme samt pappe allmänna inom Långarydsmålet.[15] Även mindre namnlika mening liksom kapten samt faster kunna äga genitiverna kaptena samt fastera.[13]
Förkortningar
[redigera | redigera wikitext]Genitiv på grund av förkortningar skrivs vanligen liksom :s – mot modell SJ:s tidtabell samt ABB:s styrelse.
Undantaget existerar förkortningar vilket uttalas såsom mening samt ej bokstavskombinationer, mot modell Saab samt svenskt industriföretag, såsom böjs tillsammans vanligt genitiv-s – Saabs växellådor samt Aseas generatorer. Förkortningar liksom slutar vid s får vanligen inget genitiv-s – utan man skriver mot modell SAS flygvärdinnor samt BRIS jourtelefon.
If there are multiple nouns that refer to more persons/things – add 's to both nounsOrtnamn
[redigera | redigera wikitext]Ortnamn såsom slutar vid konsonant får en genitiv-s, exempelvis Stockholms tingsrätt, medan namn liksom slutar vid vokalljud ofta står oförändrade såsom genitivattribut inom fasta formulering – exempelvis Solna tingsrätt, Malmö hamn, Uppsala kommun, dock Ljungbys invånare.
mot dessa orter hör även Kalmar (av detta äldre Kalmare) samt Gibraltar trots för att dem slutar vid konsonant. Vissa ortnamn får istället bortfall, antingen inom samtliga fasta förbindelser – liksom Falun (Falu kommun) alternativt bara inom vissa – (Trollhätte kanal dock Trollhättans Stad) [3].
På senare period besitter avsaknad från genitiv-s även börjat inträffa inom enstaka fall på grund av ortnamn likt slutar vid konsonant – exempelvis Marieberg köpcentrum (utanför Örebro), liksom stavas utan genitiv-s från centrumanläggningens ägare.
Något vanligare existerar detta till ortnamn liksom slutar vid "-stad", t.ex. Kristianstad studentkår – vilket förutsätter för att man uttalar ortnamnet tillsammans med stumt "-d".
Denna praxis förekommer vanligen då detta rör sig angående namn vid specifika institutioner. Säger man t.
Also called the possessive case, the genitive case is when we add apostrophe S (’s) to show possession, that something belongs to another or a type of relationship between thingsex. "Volvo Kundservice", därför antyder man för att detta finns ett bestämd sektion inom företaget Volvo tillsammans just detta namn.
Sammansättningsledet Marie- inom Marieberg existerar inom sig på grund av övrigt enstaka försvenskad latinsk genitivform till femininum. sådana former existerar alltjämt vanliga inom ortnamnssammansättningar vilket Sofiero, Kristineberg, Helenelund tillsammans flera.
Noun + apostrophe + s + thing possessedMarie förekommer även inom fler fasta förbindelser idag mot modell "Marie bebådelsedag" samt "Jungfru Marie nycklar".
Inlånade former
[redigera | redigera wikitext]Latiniseradesläktnamn samt andra namn vid -us besitter tidigare ofta fått genitiv i enlighet med latinskt mönster vid -i alternativt andra ändelser (beroende vid ordets genus) – såsom inom exempelvis Orphei Drängar.
vid bas från latinets minskade direkta innebörd blir detta dock alltmer ovanligt – många beroende från den minskade kännedomen ifall latinets grammatik. Latinska genitiv förekom även flitigt inom kyrkan, var ett sektion även lever kvar, tillsammans möjligen dem bästa exemplen – JesuKristi samt Jesu liv. Genitivformerna Pauli (i Pauli brev), Petri ( inom Petri andra brev) samt evangelii övergavs inom 1917 års kyrkobibel samt existerar idag många ovanliga inom text.
Genitiv (på engelska genitive) uttrycker ägande form (possession)Under resultat från engelskan förekommer detta inom dygn för att genitivändelsen (-s) inom text åtskiljs ifrån sitt huvudord tillsammans enstaka apostrof, dock detta existerar inkorrekt inom svenska.[16]
Exempel vid formulering samt mening tillsammans genitivändelser
[redigera | redigera wikitext]Tidigare ägde genitiven ett större innebörd inom svenskan än vad dem besitter idag.
mot modell styrde vissa prepositioner detta kasus samt olika mening ägde olika genitivändelser – liksom inom mot modell isländskan samt tyskan, samt inom ännu högre grad inom dem slaviska samt baltiska språken. inom nutida standardsvenska finns detta nästan bara kvar inom vissa formulering samt mening.
| Exempel vid formulering | Kategori |
|---|---|
| -s såsom genitivändelse. |
| Tidigare böjdes både huvudordet samt den bestämda ändelsen inom genitiv (se Species (grammatik)). |
| -a liksom genitivändelse (pluralform) |
| -o liksom genitivändelse. |
| -u liksom genitivändelse. |
Genitivändelser inom olika språk
[redigera | redigera wikitext](Ej fullständig hos samtliga specificerade språk)
- Engelska: -'s, -s', -' (eller prepositionenof)
- Finska: -n, -in
- Fornsvenska: -s, -u, -o, -e, -a
- Franska: saknar genitivändelse (använder prepositionen de istället)
- Isländska: -s, -a, -ar, -u
- Japanska: saknar genitivändelse (använder partikeln の istället)
- Kinesiskasaknar genitivändelse (använder ofta 的 (de) istället)
- Klingonska: -wI',-wIj; -ma',-maj; -lI',-lIj; -ra',-raj; -Daj; chaj
- Kurdiska: -ê, -î
- Latin: -ae, -arum; -i, -orum; -is, -um; -us, -uum; -rum
- Litauiska: -o, -io, -os, -ės, -ios, -ies, -aus, -iaus, -ens, -ers; -ų, -ių
- Ryska: -a, -i, (-u); -0, -ov, -ej (fonologisk transkription)
- Spanska: saknar genitivändelse (använder prepositionen de istället)
- Svenska: -s
- Turkiska: -in, -un, -ün, -ın (kan inom possessiva ändelser äga en epentetisk <n> samt inom gemen böjning en epentetisk <y>)
- Tyska: -s, -es, enstaka, ens
Se även
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^När ”folkmål” omtalas tillsammans verbens nutidsformer åsyftas folkmålen liksom dem föreligger inom uppteckningar ifrån modern period (till största delen ifrån 1900‑talet dock även ifrån 1800‑talet samt 2000‑talet).
Språkbruket inom berörda områden förmå äga ändrats efter för att uppteckningarna gjordes.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Hultman (2003), sid. 70
- ^”Svenska språkrådets språktips”. Arkiverad ifrån originalet den 21 september 2013. https://web.archive.org/web/20130921060028/http://www.sprakradet.se/2113#item100000.
- ^ [ab] Hultman (2003), sid 75
- ^ Lars-Olof Delsing, The internal structure of noun phrases fryst vatten the Scandinavian languages: a comparative study.
avdelningen på grund av nordiska tungomål, Lunds högskola 1993.
- ^Tor G. Hultman, Svenska Akademiens språklära. huvudstaden 2003.
- ^Kersti Börjars, Feature leverans in Swedish noun phrases. Oxford 1998
- ^Norde, Muriel. "Demarcating degrammaticalization: the Swedish s-genitive revisited." Nordic. Journal of Linguistics 29:2.
Cambridge University Press, 2006.
- ^ [abc] Lars‐Olof Delsing. ”Om genitivens tillväxt inom fornsvenskan” inom Sven‐Göran Malmgren samt Bo Ralph Studier inom svensk språkhistoria 2. Nordistica Gothonburgensia 14, götet 1991.
- ^Ulf Teleman, Staffan Hellberg samt Erik Andersson, Svenska Akademiens grammatik.
huvudstaden 1999.
- ^Hultman (2003), sid 212
- ^Martin Ringmar (2004). ”Älvdalska – enstaka önordisk språkö vid fastlandet”. https://lup.lub.lu.se/search/publication/aef25397-cd5c-46d1-93c5-2424c2b21ded. Läst 19 juli 2018.
- ^Östen Dahl samt Maria Koptjevskaja‐Tamm, ”The motståndskraftig dative and other remarkable cases in Scandinavian vernaculars”, Sprachtypologie und Universalienforschung 59(1), sidorna 56–75.
[1]Arkiverad 2 mars 2021 hämtat ifrån the Wayback Machine..
- ^ [abcdef] Gunlög Josefsson, ”Sydvästsvensk a‑genitiv – ett levande relikt?” inom Arkiv till skandinavisk filologi, årgång 124, sidorna 187–235, 2009.[2].
- ^ [ab] Julius Swenning, Folkmålet inom Listers på denna plats.
inom Blekinge. Sidorna 495–496. Svenska landsmål samt svenskt folkliv finns tillgänglig hos Institutet på grund av tungomål samt folkminnen [3].
- ^Gunnar Hedström, Ordstudier inom anslutning mot P. Rydholms noteringar angående Långarydsmålet inom Västbo. skogsdunge 1948.
- ^”Skriv genitiv tillsammans s, ej apostrof”. Språkkonsulterna. 1 november 2005.
https://sprakkonsulterna.se/genitiv-med-s-inte-apostrof/. Läst 31 månad 2020.