peababy.pages.dev






Vad är det lokala namnet på sedge

Svenska ortnamnsändelser

I enstaka sektion svenska ortnamn används ändelser. Dessa används på grund av böjning alternativt på grund av avledning från en annat mening. inom nutida svenska används exempelvis -ar alternativt -a liksom böjningselement, såsom inom båt-ar, röd-a, spring-er, alternativt till bildning från en avlett mening från en annat, mot modell påtaglig-het, tag-ning, blå-na.[1]

I ortnamn besitter -a samt -e samt -om samt -um använts liksom pluralisbeteckning.

Många namn påminner om varandra

vilket avledning äger -inge, -unge[2] samt -unda[3] använts.

I sammansatta ortnamn förmå efterledet äga enstaka ändelse. Den kunna artikel ett pluraländelse, -a, mot modell inom -berga (som Tillberga), -boda (som inom Lönsboda), -landa (som inom Vetlanda) osv., osv. Ortnamnsefterled förmå även äga avledningsändelse, liksom -inge inom -köpinge (exempelvis Löddeköpinge).

Dessa används för böjning eller för avledning av ett annat ord

Även enstaka ändelse kunna inom sin tur äga enstaka ändelse (suffix). modell vid detta existerar -unda (som inom Sorunda), var -a existerar pluraländelse, alternativt -unga, var även -a existerar pluraländelse, (som inom Nårunga).

Genitivändelser

[redigera | redigera wikitext]

På Gotland existerar detta vanligt förekommande för att gårdar besitter genitiv-s, genitiv-e avledningsgenitiv -ings/-ungs såsom ändelse.

Ändelserna visar vem såsom ägde gården då namnet gavs. även inom Svenskfinland existerar namn vid -s fogat mot personnamn många vanliga till namn vid gårdar sedan talet. liknande namn förekommer även inom bestämd form: -ans, -as. ett sektion finska ortnamn äger försvenskats tillsammans en slut-s, mot modell Koskis på grund av Koski, dock inom dessa fall existerar detta ej frågan angående ett genitivändelse.[4]

  • -s, -e (genitivändelse).

    Namnen Gajrvalds samt Ajmunde, mot modell, betyder "gården likt tillhör Gajrvald" samt "gården likt tillhör Ajmund". Genitiv-s besitter blivit mönsterbildande på grund av gotländska samt finlandssvenska gårdsnamn, därför för att terrängbetecknande ortnamn även förmå bildas tillsammans med -s, mot modell Bjärges samt Dals.[5][4]

  • -ans, -as (bestämd form eller gestalt + genitivändelse).

    Varför heter det så? Vad betyder orden? Land har rotat fram svar i boken

    Dessa ortnamn existerar allmänna speciellt inom Nyland samt inom dem besitter förledet, ofta namnet vid husbonden, slutat inom bestämd form eller gestalt (-an) mot vilket en genitiv-s fogats, mot modell Mejlans, Snettans samt Toras.

  • -ings/-ungs (genitivavledning). Namnen innehåller ändelser såsom betecknar härkomst alternativt samhörighet.

    dem förekommer oftast inom gårdsnamn samt namn vid mindre byar, exempelvis Kallings, Bryungs.[6]

Pluraländelser inom obestämd form

[redigera | redigera wikitext]

-a

[redigera | redigera wikitext]

Ändelsen -a existerar många vanlig inom svenska ortnamn. inom ortnamn motsvarar den pluraländelsen -ar.

Denna ändelse förekommer även på grund av mening liksom inom språket inom övrigt ej besitter pluraländelse, mot modell Berga samt Tuna. Ändelsen betecknar ofta dativ flertal. inom dess fornsvenska form eller gestalt (om den existerar känd) existerar den -u/-o, mot modell Fittja (fornsvenska: Fitiu), alternativt -um/-om,[2] dock modell finns även vid ö, mot modell Birka (fornsvenska: Biærkö)[7] alternativt obestämd enskild såsom -e, mot modell Arboga (fornsvenska: Arbugæ, ”åbåge/åkrök”).

Orsaken mot för att flera ortnamn inom fornsvensk period haft plural böjning besitter debatterats. Teorier existerar bland annat för att enstaka gård ägde flera invånare, byggnader alternativt odlingslotter. Redan nära slutet från medeltiden besitter former vid -a slutat uppfattas liksom pluraländelse samt övergått mot för att beteckna bebyggelse.

Senare äger -a använts då namn vid gårdar konstruerats.[4] inom ortnamn var den medeltida formen ej slutar vid -um alternativt -om kunna -a äga ytterligare innebörd, alternativt äger tillagts utan någon speciell innebörd.

Många ortnamn tillsammans -a liksom ändelse förekommer inom grupper var varenda namn existerar helt lika dem andra namnen.

Svensk stavning har brukats när sådan finns

Detta gäller vanliga ortnamn, likt Aspa, Backa, Boda, Haga, Kumla, Malma, Nora, Tuna samt Valla, samt mindre vanliga, såsom Ala, Berga, Björka, Floda, Landa, Lunda, Vreta samt Vånga. från dessa namn förekommer Vreta samt Vånga enbart inom Götaland. dem andra finns inom Götaland samt Svealand samt ett sektion finns även inom Norrland, liksom Backa, Boda, Haga, Nora, Tuna samt Valla.

Inga från dessa namn finns inom Västerbottens alternativt Norrbottens län.

Exempel
  • Ala: Ala (Halland), Ala (Gotland), Ala (Hälsingland)
  • Arboga: Arboga (Västmanland)
  • Aspa: Aspa (Närke), Aspa (Södermanland)
  • Backa: Backa (Dalarna), Backa (Gästrikland), Backa (Halland)
  • Berga: flera, titta förgreningssida – Berga
  • Birka: Birka (Mälaren)
  • Björka: Björka (Skåne)
  • Boda: Boda glasbruk (Småland), Boda, Rättviks samhälle (Dalarna), samt Boda, Ljusdals samhälle (Hälsingland)
  • Fittja: Fittja (Uppland, fornsvenska: Fitiu)
  • Floda: Floda, Lerums samhälle (Västergötland), Floda socken, Södermanland samt Floda socken, Dalarna
  • Haga: Haga, Jönköping (Småland), Haga, Karlstad (Värmland), Haga, Umeå (Västerbotten)
  • Kumla: Kumla socken, Östergötland, Kumla samhälle (Närke) samt Kumla socken, Västmanland
  • Landa: Landa socken, Halland, Landa socken, Västergötland, Landa, Gävle samhälle (Gästrikland) samt Landa, Bollnäs samhälle (Hälsingland)
  • Lunda: Lunda socken, Södermanland samt Lunda socken, Uppland
  • Malma: Malma socken, Västergötland, Malma socken, Västmanland samt Malma, Bondkyrka (Uppland)
  • Nora: Nora samhälle (Västmanland), Nora socken, svensk region samt Nora socken, Ångermanland
  • Tuna: Tuna socken, Småland, Tuna socken, svensk region samt Tuna socken, Medelpad
  • Valla: Valla socken (Bohuslän), Valla, ett köpcenter eller butik i täby samhälle (Uppland) samt Valla, platsnamn samhälle (Jämtland)
  • Vreta: Vreta religiös byggnad (Östergötland), Vreta, Södertälje samhälle (Södermanland) samt Vreta, Norrtälje samhälle (Uppland)
  • Vånga: Vånga, Kristianstads samhälle (Skåne), Vånga, existera samhälle (Västergötland) samt Vånga, Norrköpings samhälle (Östergötland)

-e

[redigera | redigera wikitext]

Ändelsen -e förekommer relativt ofta inom ett sektion svenska landskap.

Sin största förekomst äger den vid Gotland, dock även inom Bohuslän, Värmland samt Medelpad existerar den riktig vanlig. ett hel sektion -e existerar bara tillagda utan någon speciell innebörd, mot modell inom Slite, likt kommer från en äldre Slijt ().[8]

Ändelsen förmå, då den betecknar dativ, (vilket framgår från dess forntida form eller gestalt, ifall den existerar känd), komma från dativ flertal (den fornsvenska ändelsen -um), dock förmå även komma från dativ singularis (den fornsvenska ändelsen -u alternativt -y).

modell vid olika forntida ändelser existerar Sunne inom Jämtland, likt kommer från flertal (j) Sundum , medan Sunne inom Värmland kommer från singularis (in) Sundy [9] Ibland finns ändelsen -um alternativt -om kvar oförändrad likt beteckning på grund av dativ flertal, titta -om samt -um.

Exempel

-om

[redigera | redigera wikitext]

Ändelsen -om, liksom -um nedan, betecknar dativpluralis inom äldre svenska.[2]

Exempel vid mening tillsammans denna ändelse likt existerar alternativt små frukter från växter spår från gamla dativformer existerar adverb liksom lagom, stundom samt fordom; pronomen likt honom; samt prepositioner likt på baksidan, bortom, genom, inom samt utom.

modell vid formulering inom singularis existerar i andanom, uti ändanom samt i sinom tid, samt formulering inom flertal vara allom bekant, androm mot skräck samt varnagel samt tusen sinom tusen.

Inte samtliga -om inom ortnamn existerar enstaka ändelse. Bland annat förekommer detta, speciellt inom Västergötland, för att -om kommer från efterledet -hem, mot modell Hajom.


  • vad existerar detta lokala namnet vid sedge

    • Exempel
    • Bodom– vid bodarna: Bodom (Nyland, Finland)[10]
    • Gryttjom: Gryttjom (Uppland)
    • Högom – högarna: Högom (Medelpad)
    • Krokom – krökarna: Krokom (Jämtland, dativändelsen ännu delvis levande inom dialekten)
    • Kälom – kälabygden, isolerat läge: Kälom (Jämtland, dativändelsen ännu delvis levande inom dialekten)
    • Pörtom: platsnamn (Österbotten, Finland)

    -um

    [redigera | redigera wikitext]

    Ändelsen -um, liksom -om ovan, betecknar dativpluralis inom äldre svenska.

    Exempel

    Ibland existerar detta svårt, även på grund av erfarna ortnamnsforskare, för att att fatta beslut eller bestämma något ifall -um inom slutet från en ortnamn kommer från efterledet -hem, alternativt angående detta existerar enstaka pluraländelse inom dativ; exempelvis Näsum inom Skåne.[12]

    Pluraländelser inom bestämd form

    [redigera | redigera wikitext]

    I Dalsland samt Värmland förekommer ändelserna -ane samt -ene vilket bestämd struktur flertal.

    • -ane existerar enstaka relativt vanlig pluraländelse (dativ, bestämd form) inom södra samt sydvästra Värmland, exempelvis Edane samt Hovdane.[13] dem förekommer även inom Dalsland: Bodane, Forsane samt Ryrane.[14]
    • -ene existerar enstaka relativt vanlig pluraländelse (dativ, bestämd form) inom södra samt sydvästra Värmland, exempelvis Takene samt Vikene.[13] dock denna ändelse är kapabel förväxlas tillsammans med detta -ene såsom kommer från -hem, inom Värmland bland annat Häggene samt Lökene.[15]

    Avledningsändelser

    [redigera | redigera wikitext]

    -inge

    [redigera | redigera wikitext]

    Betydelse: Ortnamnen vid -inge kommer från inbyggarbeteckningen -ingar.

    Namnet är kapabel äga betecknat inbyggarnas boplats, alternativt haft enstaka kollektiv innebörd. en exempel: Mysinge inom svensk region besitter inom förleden detta fornnordiska muse, såsom betyder mosse.

    [1]

    dem liksom bodde nära mossen kom för att kallas *musingar, vilket efter omljud blev *mysingar, liksom ledde fram mot dagens ortnamn.[16] Namntypen tillkom beneath äldre järnåldern samt folkvandringstiden, dock ett sektion från dem förmå ännu äga bildats beneath vikingatiden.[17]

    Exempel

    -unda

    [redigera | redigera wikitext]

    Många ändelser vid -unda innehåller -und, liksom existerar enstaka avledning mot en substantiv alternativt mot en verb.[18]

    Exempel

    -unga

    [redigera | redigera wikitext]

    • -unga existerar enstaka ganska vanlig ändelse inom Västergötland.

      Dessa ändelser bildar tillsammans tillsammans med sitt prefix plurala beteckningar vid befolkningen inom en visst sektor. modell existerar Fyrunga, Nårunga samt Ornunga.[19][20]

    -unge

    [redigera | redigera wikitext]

    Uppländsk variant från -inge, titta ovan.

    Exempel

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Nationalencyklopedin, uppslagsordet suffix.
    2. ^ [abc] "Svenskt ortnamnslexikon" (), s.

      Vid tveksamheter har i första hand Svenska Akademiens rekommendationer följts, i andra hand Nationalencyklopedin

      10

    3. ^Svenskt ortnamnslexikon, Språk- samt folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, huvudstaden , s. 89 (Gesunda), s. (Ragunda) samt s. (Sorunda)
    4. ^ [abc] Huldén, Lars (). Finlandssvenska bebyggelsenamn. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet inom land i norden.

      I en del svenska ortnamn används ändelser

      ISBN &#;

    5. ^Nationalencyklopedin, grupp sju (), s. (artikeln Gotland)
    6. ^Olsson, Ingemar Gotländska ortnamn , s. 33 f
    7. ^Svenska Akademiens ordbok: birka
    8. ^Svenskt ortnamnslexikon, Språk- samt folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, huvudstaden , s.
    9. ^Svenskt ortnamnslexikon, Språk- samt folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, huvudstaden , s.

    10. ^Finlandssvenska bebyggelsenamn
    11. ^Svenskt ortnamnslexikon, Språk- samt folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, huvudstaden , s.
    12. ^Svenskt ortnamnslexikon, Språk- samt folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, huvudstaden , s.
    13. ^ [ab] Rosell, Erland Ortnamn inom Värmland , s. 92
    14. ^Rosell, Erland Ortnamn inom Dalsland , s.

      I södra Sverige finns till exempel många samhällen med ”hult”, ”måla” och ”ryd” i namnet och i norr är ”sele” och ”ånger” vanligt

    15. ^Jansson, Valter "Nordiska vin-namn" , s. 22
    16. ^Pamp, Bengt. Ortnamn inom Sverige. Studentlitteratur. sid.&#; Läst 12 juni &#;
    17. ^Svenskt ortnamnslexikon , s.
    18. ^Eva Nyman: "Nordiska ortnamn vid -und" Uppsala
    19. ^Svenskt ortnamnslexikon (), s.
    20. ^Linde, Gunnar, Ortnamn inom Västergötland , s.

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]